På jakt efter Polens Rosengård

Publicerad

Igår 09:01

Lästid

9 Min

Foto: Jonathan Norström, Emil Langvad/TT. Kollage Mattias Jacobson/Kvartal

Sverige känns mindre tryggt än förr.

Som svensk pappa i Polen reste Jonathan Norström till Wrocław för att leta efter landets motsvarighet till de svenska utsatta områdena – och fann något helt annat.

Vad tycker du?

15

Presenteras av

Jag tror att de flesta förstår vad jag menar om jag säger att Sverige idag känns mindre tryggt än det brukade göra. Att Sverige är ”tryggare än någonsin” var ett vanligt budskap för en tio år sedan, som nu hörs mer sällan.

Presenteras av

PolenSverige

Vad tycker du?

15

Om vi ska vara ärliga får man nog säga att de flesta som har varit i Rosengård hade gett Jonathan Norström samma leende som Marcin gav honom i polska Triangeln – ett leende som säger att det dåliga ryktet är överdrivet. Delar av Rosengård har problem, men de fanns långt före 2014, året som i texten används som en brytpunkt där Sverige skulle ha gått från “tryggare än någonsin” till något annat. Rosengård är inte någon “no-go-zon”, som Norström beskriver Sveriges utsatta områden. Det är ett område som de flesta Malmöbor har besökt och dit många åker för att handla och jobba. Det är framförallt inte en plats där staten har tappat kontrollen. Det säger både polis och forskare – även om det finns problem. Samtidigt finns det tecken på positiv utveckling. Skolresultaten har gått upp i Rosengård, fler jobbar än tidigare och vissa typer av brott har minskat jämfört med förr. Michał säger i texten att Polen också har invandrare, till exempel ukrainare och asiater, “men de jobbar och ställer inte till med problem”. Ändå har det rapporterats att en majoritet i Polen vill minska det ekonomiska stödet till ukrainska flyktingar, bland annat i samband med att Polens president blockerade ett lagförslag om förlängt stöd till flyktingar från landet som invaderats av Ryssland. I Sverige, som tagit emot betydligt fler flyktingar, jobbar ungefär tre av fyra utrikes födda i arbetsför ålder. Bland inrikes födda jobbar ungefär fyra av fem. Skillnaden är runt 9–10 procentenheter. Samtidigt har sysselsättningen bland utrikes födda gått upp över tid, även om gapet fortfarande finns kvar. Trots bilden av Sverige som ett land med “no-go-zoner” visar Norströms siffror att Polen 2023 hade bara något lägre mordtal (cirka 0,8 per 100 000 invånare) än Sverige (cirka 1,15). Det handlar alltså mer om gradskillnader än om två helt olika verkligheter, även om just åren 2022 och 2023 präglades av för Sverige ovanligt höga nivåer av dödsskjutningar. Norström skriver också att skillnaden i anmälda sexualbrott är “astronomisk”. Men Sverige har en bredare definition av sexualbrott, fler saker räknas in i statistiken och fler anmäler brott här än i många andra länder. Det gör att siffrorna inte går att jämföra rakt av. Polen är på många sätt ett fantastiskt land. Men bilden av Sverige som ett land där tryggheten har brutit samman håller inte ihop när man tittar på helheten. Sverige har extremt allvarliga och akuta problem med gängvåld, men i övrigt är det ett samhälle som står starkt på flera viktiga områden. Exempelvis ligger Sverige före Polen när det gäller inkomster, livslängd, låg korruption, hög social tillit, jämställdhet och utbildningsnivå.

15