PS-cheferna varnar för medieutvecklingen

Publicerad

Idag 06:10

Lästid

2 Min

Foto: Christine Olsson/TT, Yle

SVT:s vd Anne Lagercrantz och Yles vd Marit af Björkesten varnar för att tilliten till opartisk journalistik urholkas. I en debattartikel framhåller de vikten av saklig och allsidig nyhetsrapportering.

”Vi riskerar att förlora förmågan att vara oense om samma verklighet,” skriver de.

Vad tycker du?

105

I en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet varnar SVT:s vd Anne Lagercrantz och Yles vd Marit af Björkesten för en utveckling där saklig och opartisk journalistik allt oftare ifrågasätts.1

”Det pågår en oroande förskjutning i synen på journalistik.”

Public service-cheferna skriver att journalister visserligen är människor med egna erfarenheter och värderingar, men att journalistiken – liksom andra professioner – har utvecklat metoder för att hantera detta genom faktakontroll, redaktionella processer och publicistiska prövningar.

”Domstolar blir inte meningslösa för att domare är människor. Vetenskap blir inte värdelös för att forskare har personliga övertygelser. Tvärtom utvecklar alla professioner metoder och kontroll­stationer just för att hantera att vi är människor. Det gäller också journalistiken.  ”

Enligt de båda vd:arna finns det fortsatt ett starkt stöd för saklig journalistik. De hänvisar till en internationell studie från Reuters Institute som visar att en majoritet av nyhetskonsumenterna i både Sverige och Finland föredrar nyheter som presenterar fakta och olika perspektiv, snarare än innehåll som bekräftar den egna världsbilden.

Pekar på USA

De vänder sig också mot tanken att nyhetsjournalistiken bör överge ambitionen att vara saklig och opartisk till förmån för öppet åsiktsdriven rapportering.

Opinionsjournalistik har en viktig roll, skriver de, men skiljer sig från nyhetsjournalistik vars uppgift är att ge människor underlag för att bilda egna uppfattningar.

I artikeln pekar de på utvecklingen i USA, där partisk nyhetsrapportering blivit vanligare, som ett avskräckande exempel.

”Nyhetskonsumenter förväntar sig inte längre en rapportering som står fri från politisk lutning. Det är inte en förebild.  ”

De framhåller i stället det svenska och finländska mediesystemet, med både stark public service och kommersiella nyhetsmedier, som en modell som bidragit till hög nyhetskonsumtion, kunskap och tillit.

Enligt de båda riskerar ett samhälle där fakta och åsikter flyter samman att bli mer splittrat och mindre motståndskraftigt mot desinformation.

”Det vore förödande – också för demokratin”, skriver de.

Vad tycker du?

105

Den här argumentationen återkommer allt oftare från public service-cheferna som begripligt nog värjer sig med näbbar och klor för att utmålas som ett särintresse med en viss lutning eller agenda. Det skulle rasera hela grunden för ps-modellens existens. Även Cilla Benkö talade i en liknande artikel i Di tidigare om att ett försvagat public service är ett hot mot demokratin. https://www.di.se/debatt/fria-och-oberoende-medier-skyddar-demokratin/ Problemet de står inför är förstås att den mediala och tekniska utvecklingen gjort det svårare att definiera vad som är ”middle of the road”. Förr var tillgången till offentligheten begränsad till etablerade medier. Idag är varje medborgare en potentiell publicist. Det mångfacetterade åsiktslandskapet kan inte döljas genom att vissa åsikter ignoreras på det sätt som skett tidigare. Varje gång public service fattar ett publicistiskt beslut eller kommunicerar något offentligt kommer en viss del av befolkningen att tycka att de visar färg. Två aktuella exempel: Agnes Wold blir tagen i örat av SR:s poddchef för ett uttalande som för många svenskar inte är kontroversiellt. Nick Alinia bokas först på till ett program som sedan (förmodligen) inte kommer att sändas p g a hård kritik. Samtidigt har personer som uttrycker vänsterextrema åsikter ibland fått delta i underhållningsprogram. Och att definiera för hela befolkningen var gränsen går mellan goda och osunda värderingar är implicit en del av uppdraget och den balansakten blir allt svårare. Personligen tror jag att den här nya verkligheten kommer göra tillvaron allt svårare för den opartiskhetsmodell som ps bygger på. Helt enkelt för att den alltid delvis byggt på en illusion där vissa åsikter får företräde och andra definieras bort. Jag är heller inte säker på att det nödvändigtvis måste vara ett hot mot demokratin att avsändare av journalistiskt innehåll blir mer tydliga och transparenta. Man kunde lika gärna argumentera för motsatsen. Det nya medielandskapet innebär för det första en helt annan möjlighet för läsekretsen att korrigera osanningar och halvsanningar offentligt samt att tillföra viktig information som valts bort. Och så länge den som skapar innehållet är hederlig i redovisningen av fakta kan en tydlighet med världsbild och värderingar skapa ytterligare en dimension där publiken får bättre förutsättningar att bedöma innehållet som helhet.

16