Polisen kritiserar strategi mot gängvåld

Publicerad

Igår 07:07

Johannes Knutsson. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Arbetssättet ”Sluta skjut” har hyllats av både socialdemokratiska och moderatledda regeringar och lyfts fram av Brottsförebyggande rådet. Samtidigt växer kritiken mot metoden, både inom polisen och bland forskare.

Vad tycker du?

18

En ny intern polisanalys ifrågasätter om den amerikanska modellen Group Violence Intervention (GVI) går att genomföra på det sätt som är tänkt i Sverige. 1,2

Kritiken handlar bland annat om att svenska poliser saknar de befogenheter och verktyg som modellen bygger på.

I analysen beskrivs också en osäkerhet kring vilka konkreta åtgärder polisen faktiskt kan använda mot kriminella grupper.

Professor emeritus Johannes Knutsson menar att förutsättningarna saknas.

”Förutsättningarna för fokuserad avskräckning finns inte i Sverige. Punkt slut”, säger han till Expressen.

David M. Kennedy, kriminologen som utvecklade modellen i USA, avfärdar kritiken.

”Han har fel”, säger Kennedy och menar att metoden kan fungera även i Sverige om polis, rättsväsende och andra myndigheter arbetar samordnat.

Sedan ”Sluta skjut” infördes i Malmö har satsningen utvärderats flera gånger.

Enligt Expressen har utvärderingarna inte kunnat visa någon statistiskt säkerställd minskning av skjutningarna. Kennedy menar samtidigt att det låga antalet våldsbrott i Sverige gör effekterna svåra att påvisa statistiskt.

Vad tycker du?

18

Relaterat innehåll

Idag finns en rad olika insatser mot gängvåld. SSPF: Där skola, socialtjänst, polis och fritid fångar upp unga tidigt, förhoppningsvis innan de hamnar i gängmiljö. SIG: Sociala insatsgrupper som riktar sig till unga med hög risknivå. Avhopparverksamhet: Hjälp att lämna kriminella nätverk. Det som gör ”Sluta skjut” unikt är att det kombinerar tre saker samtidigt: ett direkt budskap till gängen, ett erbjudande om hjälp och ett uttalat löfte om konsekvenser för en bredare grupp om våldet fortsätter. Upplägget är enkelt. Myndigheter och delar av civilsamhället gör en ”call in”, där de kallar in en person från en grupp som står för en stor del av det grova våldet – och varnar för vad som kommer hända om våldet fortsätter. Här finns piska och morot: Piska: Om våldet fortsätter kommer alla som personen umgås med att få ett ökat och samordnat myndighetstryck. På ren svenska: En jäkligt jobbig vardag för fler än bara den inkallade personen. Morot: Samtidigt erbjuds den som vill lämna kriminaliteten konkret stöd med boende, arbete och behandling. Så sent som i våras kallade polisen, Malmö stad och Kriminalvården in personer från kriminella nätverk till så kallade ”call-ins”. Men fungerar det? Enligt Malmö universitets rapport har antalet skjutningar legat omkring 50 procent lägre sedan modellen infördes 2018 jämfört med åren dessförinnan. Samtidigt konstaterade samma forskargrupp att man inte statistiskt kunde fastställa att nedgången berodde på just metoden. I år avrådde en polisanalys i Östergötland från att införa modellen där. I dag används Sluta skjut även i Göteborg, Örebro, Huddinge, och i Järfälla och Upplands-Bro (de två sistnämnda betraktas som samma område om jag inte förstått saken fel). Det kan finnas ytterligare lokala varianter som jag missar, men det här är de områden som oftast nämns i nationella sammanställningar. Under uppbyggnadsfasen finansieras projektet genom en EU-fond för inre säkerhet.

1