EU vill införa skatter – Sverige säger nej

Kommissionens förslag omfattar bland annat skatter på elektronikavfall och tobak samt årliga avgifter från de största företagen. Även intäkterna från EU:s klimattullar och utsläppshandel ska öka.

Tillsammans beräknas åtgärderna ge motsvarande omkring 500 miljarder kronor per år. Europaparlamentet vill även se skatter på digitala tjänster, onlinespel och kryptovalutor.

Både den svenska regeringen och oppositionen är skeptiska till nya direkta intäkter till EU.

– Det finns inga gratispengar. Det här är pengar som annars skulle stanna kvar hos medborgarna eller skulle gå till medlemsstaterna, sade statsminister Ulf Kristersson (M) efter det senaste EU-toppmötet.

Frankrikes president Emmanuel Macron driver på för nya EU-intäkter och uppges enligt Politico ha fått stöd av Tysklands förbundskansler Friedrich Merz.

Merz motsätter sig fortfarande en särskild skatt på storföretag, men kan tänka sig andra skatter om de samtidigt minskar Tysklands ordinarie EU-avgift.

Macron vill nå en uppgörelse före årsskiftet och har varnat för att förhandlingarna kan bli svårare efter nästa års franska presidentval. Marine Le Pen, en av Macrons främsta politiska motståndare och tidigare ledare för Nationell samling, har å sin sida sagt sig vilja minska Frankrikes bidrag.

Även Sverige håller emot och har tillsammans med fem andra länder krävt nedskärningar på flera hundra miljarder euro.

Ett nytt förslag från EU:s ordförandeland Irland, som innebar besparingar på 141 miljarder euro, bedömdes också som otillräckligt av Sverige.

– Som förslaget ser ut nu skulle det innebära en mycket stor höjning av Sveriges EU-avgift. Och vi är därför långt ifrån en överenskommelse, sade EU-minister Jessica Rosencrantz (M) då till Ekot.

För att budgeten ska kunna antas krävs att samtliga 27 medlemsländer är överens.