När politiken ska välja framtidens gröna vinnare
Publicerad
Idag 03:59
Foto: Pressbild/Fossilfritt Sverige, Christine Olsson/TT. Kollage: Felice Larsson
Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige och en av de mer inflytelserika rösterna i svensk klimatomställning, vill möta industrins växande politikberoende med en ännu mer aktiv industripolitik. Här finns en paradox värd att undersöka: Är lösningen verkligen fler politiskt bestämda priser, garantier och finansieringsvillkor? Det frågar sig miljöekonomen Mats Nilsson.
Vad tycker du?
4
Presenteras av
I en intervju med Aktuell Hållbarhet argumenterar Svante Axelsson för att snabbare tillståndsprocesser inte räcker.1 Den geopolitiska situationen och klimatomställningen kräver enligt honom att staten tar en mer aktiv roll för att få fram investeringar. Axelsson pekar på riskavlastningen för ny kärnkraft som en modell också för industrins klimatomställning.
Vad tycker du?
4
Skribent
Presenteras av
Fotnoter
Friedrich A. Hayek, ”The Use of Knowledge in Society”, American Economic Review, vol. 35, nr 4, 1945, s. 519–530. Hayeks centrala poäng är inte enbart att staten har ”för lite information”, utan att mycket av den kunskap som krävs för ekonomisk samordning är decentraliserad, situationsbunden och förmedlas genom priser. Resonemanget är därför direkt relevant för statliga försök att i förväg identifiera de tekniker och investeringar som kommer att bli konkurrenskraftiga.
Harold Demsetz, ”Information and Efficiency: Another Viewpoint”, Journal of Law and Economics, vol. 12, nr 1, 1969, s. 1–22. Demsetz kritiserar vad han kallar ”the nirvana approach”: att påvisa brister hos en verklig institution och jämföra den med ett idealiserat alternativ. Den relevanta jämförelsen är mellan faktiskt möjliga institutionella arrangemang, alla med sina respektive kostnader och brister
William J. Baumol, ”Entrepreneurship: Productive, Unproductive, and Destructive”, Journal of Political Economy, vol. 98, nr 5, 1990, s. 893–921. William Baumol visade i denna klassiska artikel hur statens regelverk påverkar vart entreprenörskapet riktas Baumols poäng är att institutionerna påverkar fördelningen av entreprenöriell verksamhet mellan produktiva aktiviteter, exempelvis innovation, och improduktiva aktiviteter såsom rent seeking.
János Kornai,”The Soft Budget Constraint”, Kyklos, vol. 39, nr 1, 1986, s. 3–30. Kornai beskriver hur en budgetrestriktion blir ”mjuk” när ett företag förväntar sig att någon annan, vanligen staten, kommer att täcka dess underskott genom exempelvis subventioner, skattelättnader eller förmånliga krediter.
Randall G. Holcombe, Political Capitalism: How Economic and Political Power Is Made and Maintained, Cambridge University Press, 2018. Holcombe behandlar political capitalism som ett eget politisk-ekonomiskt system där politisk och ekonomisk makt samverkar, bland annat genom politiskt skapade ekonomiska räntor, intressegrupper och ett ömsesidigt beroende mellan politiska och ekonomiska eliter
Dani Rodrik, ”Industrial Policy: Don’t Ask Why, Ask How”, Middle East Development Journal, vol. 1, nr 1, 2009, s. 1–29. Rodrik är särskilt användbar här eftersom han inte avfärdar industripolitik. Tvärtom är hans argument att frågan bör flyttas från om industripolitik är principiellt önskvärd till vilka regelverk och policies som krävs för att den ska fungera och för att begränsa informations- och rent-seeking-problem.
Fler artiklar
Taggar
