Varför flyttar SVT fokus mot Gaza på 7 oktober?

Publicerad

10 okt. 04:00

Uppdaterad

10 okt. 12:26

Skärmdump: SVT. Kollage: Lukas Hökegård/Kvartal

Under fyra decennier har jag levt och andats terrorism. Den har präglat mitt yrkesliv, upptagit mina tankar och fört mig till platser och människor som de flesta aldrig kommer i närheten av.

Mot den bakgrunden såg jag rapporteringen om den 7 oktober. En av de mest absurda, tondöva och journalistiskt anmärkningsvärda sändningar jag sett på länge i SVT, skriver Magnus Ranstorp.

Vad tycker du?

503

Jag har mött terrorister, intervjuat ledare för våldsbejakande extremistorganisationer och försökt förstå vad som driver människor att begå fruktansvärda handlingar i religionens, ideologins eller politikens namn. Det har varit ett fascinerande, stundtals farligt och ofta djupt omskakande arbete.

Vad tycker du?

503

Skribent

Fler artiklar

Jag tog inte del av public service bevakning på årsdagen men vet att både SVT och SR rapporterade från minnesceremonier på drabbade kibbutzer och från området där Nova-festivalen hölls. Jag håller med om att fokus bör vara på just offren och andra berörda denna dag. Men det vore också märkligt om det som följde på terrordådet och massakern inte hade nämnts alls i den mediala bevakningen, som ju är något annat än en minnesceremoni med fullt fokus på en enskild händelse och enskilda öden. Alltså: hur Israel har påverkats som samhälle och vad krigföringen i Gaza och i regionen i helhet har lett till och palestiniernas lidande är också relevanta ämnen den 7 oktober. Samt t ex hur de kommande israeliska och palestinska valen präglas av det som skedde för tre år sedan. Och varför har Hamas förlorat på marken i Gaza men vunnit PR-kriget i Väst? Hur fortsätter Hamas förtrycka den egna befolkningen? Hur kunde terrordådet leda till en flodvåg av antisemitism med hot, hat och våld mot judar runtom i världen? Att beskriva och analysera t ex detta vore inte problematiskt i sig, anser jag själv. Eftersom en årsdag också är ett tillfälle för fördjupningar och olika vinklar som inte alltid ryms i den dagliga rapporteringen. Om ovanstående vinklar rymdes i public service i onsdags vet jag inte eftersom jag inte tittade eller lyssnade. Men mycket har dock saknats under de senaste tre åren – och aktsamhet mot det som Göran skriver om i sin tanke är viktigt: ”en process där de israeliska offren för den bestialiska terrorattacken ska skrivas ut från historien.”

17