Vad händer med vår demokrati?

För ganska exakt tio år sedan föddes Kvartal ur en frustration med de gamla mediernas tendens att blunda för de mest brännande samhällsfrågorna – inte minst hanteringen av 2010-talets flyktingkris. I stället för att beskriva verkligheten som den var så byggde man en åsiktskorridor och misstänkliggjorde alla som inte var beredda att lydigt stanna mellan dess väggar.

Den här berättelsen har vi alla hört till leda vid det här laget, jag vet, så nog borde vi ha lärt oss att inte göra om samma misstag en gång till?

Sedan allt fler uppgifter om misstänkt valfusk uppdagats de senaste veckorna så har flera av de största medierna börjat falla in i gamla mönster.

För att nämna några exempel:

I en nyhetsartikel beskriver DN hur rasism och misstro mot valsystemet sprids efter valet. En forskare förklarar i artikeln att misstron mot valsystemet är kopplad till ett missnöje med valresultatet.¹

I en annan nyhetsartikel beskriver Expressen hur rasism och ”konspirationsteorier om ett folkutbyte” sprids efter valet, och att det på sociala medier även pratas om ”demokratins förfall och att det svenska valsystemet inte går att lita på”.²

SR väljer i ett nyhetsinslag vinkeln att budskap om valfusk kan vara ”del av en krigföring” mot Sverige.³

I SR:s nyhetsmagasin Studio Ett får SvD:s Peter Wennblad debattera legitimiteten i sin granskning om valfusk i Järva med Vänsterpartiets tidigare pressekreterare Johannes Klenell (idag kulturredaktör på fackliga Arbetet), samt svara på påståenden från Vänsterpartiet om att granskningen skulle vara rasistisk.⁴

Wennblads granskning bygger på händelserapporter och vittnesmål från personer som var på plats i vallokalerna, som ingen mig veterligen ännu kunnat belägga med några felaktigheter. Vänsterpartiets patrisekreterare kallade i Expressen granskningen för ”ett misstänkliggörande som hotar demokratin”.⁵

SVT:s Aktuellt väljer en liknande vinkel kring Wennblads granskning och låter honom debattera rasismanklagelser som riktas mot honom själv med Ali Esbati, tidigare riksdagsledamot för Vänsterpartiet.⁶

Självklart ska man kunna lyfta legitima problem med vad som sprids på sociala medier, och lika självklart är det att medier ska öppna för olika perspektiv i en så här stor och viktig fråga. Men när man i det rådande läget väljer att använda sina påstått objektiva nyhetsplatser åt den här typen av narrativ, snarare än att fokusera på vad som för en gångs skull går att klassa som ett legitimt hot mot demokratin, så är någonting ur balans.

Förra gången det här hände saknades motröster som var tillräckligt starka för att bryta förtrollningen, men den här gången kan det bli annorlunda.

Under de första åren finansierades Kvartal genom frivilliga läsargåvor och donationer. För fyra år sedan började vi driva verksamheten som ett kommersiellt projekt och har under den tiden gått från 0 till över 40 000 prenumeranter som i snitt tar del av Kvartal mer än sju gånger per vecka.

Det här har möjliggjort en kraftig expansion, där vi gått från 6 till över 30 anställda på bara ett par år. Den stora merparten är journalister som varje dag rapporterar om och granskar de frågor som vi tror har störst betydelse för ett bättre och ärligare offentligt samtal i Sverige.

Nu finns en sådan fråga som rimligen borde vara viktigare än nästan allting annat för den som på allvar bryr sig om Sverige: Den svenska demokratins tillstånd.

Det går förstås alldeles utmärkt för alla som vill relativisera och bagatellisera att jämställa uppgifter om klanröstning, påtryckningar och mutor i riksdagsvalet med den höga borgerliga röstkoncentrationen i Djursholm, som vissa debattörer gjort. Men nog hade det varit bättre att försöka ta reda på så mycket som möjligt om vad som pågår i våra förorter och utsatta områden?

Det är i alla fall vad vi tänker göra.

Men den här typen av journalistik tar tid och kostar pengar, så med hjälp av er kan vi göra mer.

Här är vårt förslag: Om ni hjälper oss att nå 50  000 prenumeranter före den 31 oktober så infriar vi tre löften för ett bättre och ärligare svenskt offentligt samtal.

Vi är över 40 000 idag – så de sista 10 000 borde vara en relativt liten sak för en stor grupp att åstadkomma tillsammans, samtidigt som det skulle möjliggöra en stor journalistisk satsning som kan göra skillnad på riktigt.

Flera dedikerade reportrar. Ett helt år. Vi åker ut i Sveriges utsatta områden för att ta reda på hur det är ställt med demokratin, hur vardagen ser ut och hur människor där resonerar. Vi granskar maktnätverken och undersöker uppgifter om klanröstning, påtryckningar och valfusk.

SVT, SR och de stora privata mediekoncernerna får räkna med mer granskning. Varje vecka – i artiklar, poddar och nyhetsbrev – tittar vi kritiskt på de stora mediernas bevakning och gör allt vi kan för att 2010-talets åsiktskorridorer inte ska återuppstå.

Alla upp till 25 år får prenumerera för 25 kronor i månaden. Fler unga ska ha råd att läsa, lyssna och bilda sig en egen uppfattning om vad som händer med Sverige.

För att göra det lite lättare för dig som ännu inte prenumererar så låter vi dig nu välja ditt eget pris under de första två månaderna på kvartal.se/demokrati. Från 1 kr per månad – utan bindningstid.

Därifrån kan du som redan är prenumerant också dela budskapet till dina vänner och på så vis vara med och ta oss närmare målet.

Tack för hjälpen!