Sveriges Radio fortsätter hylla gangsterrapen

Sveriges Radio sände i veckan ett långt inslag om gangsterrapparen Jaffar Byn från Rinkeby.

Jaffar, som egentligen heter Jafar Ahmed Sadik, uppges ha lämnat kriminaliteten bakom sig för några år sedan – och nu lämnar han även gangsterrapen.

Han ber sina unga lyssnare om ursäkt om hans musik vilselett dem. 

– Musiken var aldrig till för att ni skulle gå och mörda till den, säger han.

Det är ett starkt citat, så starkt att SR lagt det i rubriken. För mig som inte känner till Jaffar är det talande för hans konstnärliga gärning; det är inte vilken musik som helst som blir soundtrack till barnsoldaterna i Sveriges gängkrig.

En sökning på Jaffar Byn ger en vink om hur djupt insyltad han varit i konflikten mellan Dödspatrullen och Shottaz – Sveriges blodigaste gängkonflikt. 

Under ett polisförhör frågar polisen Jaffar hur länge konflikten mellan de båda Järvagängen ska pågå.

– Tills alla dör, svarar han.

Jaffars ord kommer att inspirera titeln till Diamant Salihus bok Tills alla dör som varit en grundbult i rapporteringen om de svenska gängkrigen.

Men detta framgår alltså inte av SR:s inslag. Det googlar jag mig till, liksom jag googlar fram uppgiften om att Jaffar är flerfaldigt dömd för bland annat grovt vapenbrott, olovlig körning och ringa narkotikabrott.

När han startade sin musikkarriär levde han ett multikriminellt liv. Det framgår i en längre intervju i Aftonbladet från 2024. Jaffar gjorde inbrott, så kallade ”smash ’n’ grabs”, och begick rån. Sedan rappade han om det.

– Jag kunde göra en spelning, få kanske 30 000. Sen kommer jag hem på kvällen och så ringer grabbarna: nu ska vi göra en grej. Och så tjänade jag 300 000 på natten. Då var det svårt att släppa den biten, säger han till tidningen.

Jaffar är aktuell med en ny skiva, som han säger blir hans sista. Nu ska han lämna gangsterrapen för gott och leva ett mer stilla familjeliv med en civil karriär. Kanske kan han bli någon slags ambassadör för ungdomar på glid? Jaffar porträtteras som en god förebild som nu tar avstånd från sin tidigare kriminella livsstil och våldsglorifierande musik.

Att SR lyfter gangsterrapen ur det perspektivet är ändå lovvärt, tänker jag. En klar förbättring från förr då genren, som enligt polisen är tätt sammanvävd med gängkriminalitet, brukade prisas och försvaras av Sveriges Radio. 

Därför har jag överseende med att vi lyssnare inte får ta del av väsentlig och nyanserande kontext om den flerfaldigt dömde artisten.

Jag har till och med överseende med att reportern inte ställer en enda kritisk fråga under intervjun, som alltså sänds fyra dagar efter skivsläppet. 

Det närmaste hon kommer är när hon frågar:

– Är det en ljusare platta som kommer nu då? 

– Det mörka finns ju kvar, fast jag pratar om det på ett annat sätt, svarar Jaffar. 

Utbytet får mig att göra något som SR:s reporter uppenbarligen inte mäktat med under förberedelserna för intervjun: jag öppnar Spotify och lyssnar på musiken. 

Jag börjar med den nya skivans mest spelade låt som i skrivande stund har strömmats över hundratusen gånger. Låten gästas av en annan gangsterrappare – Yasin Byn, som också han är dömd för grov brottslighet och pekats ut som medlem i Shottaz. 

De första orden som sjungs är från refrängen som upprepas låten igenom med smittsamt melodisk stämma:

Låten heter SHOOT 2 KILL.

Det är så dumt, så utomordentligt dumt. Mitt tidigare överseende med SR-reporters naivitet är nu förbi – jag blir förbannad.

Fyndet räcker egentligen för att inse att SR:s intervju är årets sämst researchade. Men för att utesluta att låten inte bara är ett undantag på en skiva som i övrigt tar avstånd från gangsterlivet skummar jag några fler låtar. 

Från skivans första låt – The bad guy:

Från låten Risk it all:

Från låten Beredda:

Från låten Surrender:

Ja, det är ett axplock, men ni fattar. Jaffar låter inte direkt ångerfylld över hur hans musik kan ha vilselett unga. Tvärtom.

Låten SHOOT 2 KILL tar ändå priset (och då syftar jag inte på P3 Guld, även om jag förstår att risken är överhängande att den vinner i kategorin årets låt).

Frågan jag ställer mig är: Vilket budskap vill Jaffar Byn egentligen sända? Är det att hans musik inte är gjord för ungdomar att mörda till – eller att de ska skjuta för att döda?

Oklart! En av alla svåra avvägningar för en ortenpoet som Jaffar, antar jag.

Men hade inte SR kunnat ställa den frågan till artisten vars nya skiva de är med och lanserar? 

Fast det är klart, då hade ju tant på Sveriges Radio behövt lyssna på Rinkebyrapparens platta som hon gör reklam för – och det är kanske för mycket begärt av en av Sveriges resursstarkaste redaktioner.

Men hade hon ändå inte kunnat kasta ett öga på låtlistan? Ett litet bara? Man behöver ju inte gräva djupt för att reagera på titeln SHOOT 2 KILL, skriven i versaler.

Tro nu inte för en sekund att jag vill inskränka Jaffar Byns konstnärliga frihet – absolut inte. Jag uppmuntrar honom att skriva och rappa fram allt vad hans korrumperade hjärta rymmer. Min beef här, för att prata hiphopska, är uteslutande med Sveriges Radio.

Jag är nämligen trött på att i nyheterna läsa om nya sprängningar, skjutningar, rån och mord – för att på kultursidan se samma personer hyllas för sitt initierade sätt att skildra våldet.

Jag menar, räcker det inte att tvingas se Sverige förvandlas till ett gangsterparadis – måste vi också betala för marknadsföringen av musiken som uppmuntrar kidsen att mörda? 

Hela samhället ska kraftsamla mot gängen, sägs det. Men inte den skattefinansierade radion, tydligen. Det är en bisarr ordning. 

Men det här med att Jaffar nu lägger ner sin musikkarriär för gott – förmildrar inte det SR:s rapportering?

Nej, det understryker bara hur naiv den är. Att konstruera en känsla av brist genom att kommunicera att någonting är ”det sista man gör” är musikindustrins äldsta knep. Hur många artister har inte hajpat sin sista skiva eller hejdå-turné för att sedan återvända till musiken ett par år senare?

Kanske är det precis som Jaffar Byn sa i den där Aftonbladetintervjun för några år sedan: 

– När jag planerar ett musiksläpp planerar jag det som ett rån.

Då är det lätt att tänka att Sveriges Radio just har blivit rånade.

Och du vet vad det betyder, va?

Just det. Du har blivit rånad.