Jämställdhetsministern sågar Tate: ”En nyttig idiot”

Under regeringens sommarfika på torsdagen gick jämställdhetsministern Nina Larsson till attack mot olika mansideal som unga män möter i sociala medier.

– Sociala medier är platser där värderingar formas, normer etableras och föreställningar om kvinnor, män och relationer växer fram, började hon.

– Man ska inte visa svaghet, be om hjälp eller prata om hur man mår. I de mest extrema miljöerna sprids ett rent förakt och hat mot kvinnor, sa hon och fortsatte:

– Kvinnor framställs som mindre värda, som motståndare eller som någon som män har rätt att kontrollera. Samtidigt kan pojkar möta innehåll som glorifierar självmord, förlöjligar psykisk ohälsa och skapar en besatt fixering vid utseende, muskler och status.

Nu ger regeringen Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att utreda hur pojkar och unga män påverkas av det innehåll från manosfären som de möter i sociala medier.

– Det är uppenbart att vi behöver veta mer om vilka normer och förväntningar som sprids. Hur pojkars psykiska hälsa, relationer, livsval och livskvalitet påverkas. Och hur flickors förväntningar på pojkar formas av samma digitala miljöer, sa Nina Larsson.

Jämställdhetsministern riktade också skarp kritik mot den så kallade manosfären, som är ett samlingsnamn för en löst sammansatt grupp av webbplatser, forum och profiler som fokuserar på manlighet och ofta är kritiska mot feminism.

– Vi i samhället har ett ansvar att erbjuda bättre svar än de självutnämnda nätprofiler som bygger karriärer på att göra unga män arga och ensamma. Vi ska inte lämna pojkarna åt manosfären.

Jag frågar Nina Larsson om hon kan ge exempel på dessa ”självutnämnda profiler” för den som inte är bekant med manosfären.

– Det mest kända exemplet är förstås Andrew Tate. Han har nyligen rest till Ryssland, åkt stridsvagn och verkar väldigt imponerad. Han agerar som en form av nyttig idiot i det ryska machokomplexet. Det här är oerhört problematiskt, svarar hon.

Hon varnar för att deras budskap får stor påverkan på ungas världsbild.

– Det här är personer med väldigt stora följarskaror. Om det de säger får stå oemotsagt eller inte problematiseras riskerar det att bli en sanning för många. Det får inte ske.

Om dessa profiler har så många följare, är de då självutnämnda?

– Här måste man se till hur systemet är uppbyggt. Vi har en digital marknad med några få koncentrerade nätjättar, vars algoritmer fullkomligt styr in dig på extremistiskt innehåll och tjänar stora pengar på det, säger hon och fortsätter:

– Då är det här ett samspelande piano, där plattformarna inte tar ansvar för det innehåll som de sprider vidare och olika självutnämnda aktörer profiterar på det.

Nina Larsson återkommer till att algoritmerna i sociala medier gynnar extremt och polariserande innehåll eftersom det skapar större engagemang och håller kvar användarna längre.

Men kan hon tänka sig att bötfälla denna typ av innehåll, såsom man nu ska kunna bötfälla plattformar som tillåter gängens mordannonser att ligga kvar?

Det är komplext, svarar hon.

– Vi måste se till att få en bra balans mellan yttrandefrihet och den fria företagsamheten på nätet samtidigt som man har en tydlighet i vilken form av ansvar plattformarna har.

De sociala medierna har blivit en central arena för en värderingsstrid som utnyttjas av främmande makt, menar Nina Larsson.

– Vi har sett hur främmande makt använder könsbaserad desinformation för att skapa splittring.

Desinformationen kommer från Ryssland, Iran och Kina, säger hon.

– Kvinnor, hbtqi-personer och jämställdheten angrips eftersom antidemokratiska krafter vet att dessa frågor kan användas för att polarisera våra samhällen.

Finns det några konkreta exempel på detta?

– Inte i dagsläget. Det är något som vi behöver veta mer om. Det är också en anledning till att vi gav uppdraget till Jämställdhetsmyndigheten med flera myndigheter som också ska understödjas av Myndigheten för psykologiskt försvar.

– För att belysa förekomsten och förbättra kunskapen kring desinformation baserad på kön och hur det förekommer i Sverige.

För att få en uppfattning om hur insatt ministern är i manosfärens profiler frågar jag vad hon tycker om nätprofilen Clavicular som gjort begreppet looksmaxxing känt.

Jämställdhetsministern svarar att hon själv inte har följt honom ”så mycket”.

– Jag tror att han är ännu ett exempel på den här typen av aktörer som försöker nyttja algoritmerna och extremismen för sin egen framgång.

Hur har du själv looksmaxxat idag?

Nina Larsson skrattar.

– Jag jobbade nog mer på att hantera värmen faktiskt och försöker kompensera så att man inte svettar ihjäl sig denna 30-gradiga dag.

Utredningen ska slutrapporteras i december 2027 och kompletterar en tidigare utredning från Mediemyndigheten om bland annat skadliga kropps- och skönhetsideal riktade mot flickor.