Europeisk integration i barnafödande
Publicerad
Idag 04:00
Lästid
10 Min
Foto och kollage: Lukas Hökegård/Kvartal
Det minskande antalet barn som föds i Sverige innebär att vi närmar oss det europeiska genomsnittet. Svenska kvinnor föder numera barn på samma nivåer som europeiska kvinnor.
Historikern och geografen Fredrik Charpentier Ljungqvist presenterar hur de europeiska fruktsamhetstalen konvergerat under 2000-talet.
Vad tycker du?
3
Skribent
Presenteras av
Regeringen tillsatte sommaren 2025 Utredningen för en framtid med barn för ”att förstå orsakerna till ett minskat barnafödande och hur hinder för att bilda familj kan avhjälpas”. Den hävdade att ”Sverige står inför en demografisk utmaning med historiskt låga födelsetal och en åldrande befolkning”.1
Påskerbjudande!
5 månader för 50 kr
Endast 10 kr/månad
Alla artiklar
Alla poddar
Kvartals app
Reklamfritt
Kommentera
Redan prenumerant? Logga in här
Genom att klicka på knappen godkänner du Kvartals villkor och policy
Skribent
Fredrik Charpentier Ljungqvist
Professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet. Han är författare eller medförfattare till ett hundratal vetenskapliga artiklar och författare till fem böcker, senast ”Europa i dag: Likheter och skillnader mellan länderna på vår kontinent” (2024).
Fotnoter
Utredningen har en egen hemsida på internet med delrapporter och annat material som återfinns på adressen: https://framtidmedbarn.se/
All europeisk statistik är hämtad från EU:s statistikkontor Eurostat och fritt tillgänglig från: https://ec.europa.eu/eurostat/web/interactive-publications/demography-2025
Fredrik Charpentier Ljungqvist, ”Sjunkande födelsetal kan vara goda nyheter”, Svenska Dagbladet, 16 januari 2026: https://www.svd.se/a/rrp0mK/fodelsetal-overdriven-alarmism-om-krympande-befolkning (bakom betalvägg).
Fredrik Charpentier Ljungqvist, Europa i dag: Likheter och skillnader mellan länderna på vår kontinent (Stockholm: Dialogos Förlag): 288 sidor. En sammanfattning av boken publicerades av undertecknad i ”Värderingar splittrar Europa”, Forskning & Framsteg, nr. 4 (2025): 42–49. Den artikeln är också publicerad online, fritt tillgängligt, med titeln ”Europa blir mer jämlikt – men klyftor i värderingar mellan öst och väst består” på https://fof.se/artikel/europa-blir-mer-jamlikt-men-varderingsklyftor-mellan-ost-och-vast-bestar/
Per Kågeson, ”Om konsekvenserna för samhället av en minskande befolkning”, Ekonomisk Debatt, 53 (2025): s. 39–51. https://www.nationalekonomi.se/wp-content/uploads/2025/11/53-8-Kageson.pdf
Andra faktorer, som inte ska negligeras, och som ibland lyfts fram, inkluderar också att mäns spermakvalitet blivit sämre på grund av miljögifter men det är förklararingar som spelar en betydligt mindre roll än förändrade värderingar, ideal och normer.
Gunnar Andersson, Från höga till sjunkande fruktsamhetstal – hur ser situationen i Sverige ut? (Stockholm: Utredningen för en framtid med barn, 2026), s. 33–34.
Vad tycker du?
3
