Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
|

Detta har hänt med inkomstfördelningen

Foto: dgr / Mostphotos
Av Jesper Roine | 8 september 2018
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
ProfilLästid 11 minSkärmläsarvänlig
I korthet
Vad har hänt med klyftorna i Sverige, och vilken roll har politiken spelat i utvecklingen? Jesper Roine, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, guidar Kvartals läsare.

Är Sverige världens mest jämlika land eller ett land som håller på att slitas isär av ökade ekonomiska klyftor? Både och tydligen. I alla fall är det bilden man lätt får när man lyssnar på de beskrivningar som förekommer i den politiska debatten. Men kan verkligen så olika beskrivningar vara sanna samtidigt?

Det korta svaret är ”ja”, flera till synes motstridiga beskrivningar kan vara riktiga samtidigt. Det finns flera skäl till det men två huvudsakliga anledningar framstår som viktigast: För det första är ”ekonomiska klyftor” inte ett entydigt begrepp. Inte ens om man begränsar det till, säg ”individuella inkomstklyftor under ett år” är det alltid otvetydigt vad som avses. Är det löner, arbetsinkomster eller kapitalinkomster; före eller efter skatt; med hänsyn tagen till familjeförhållanden som avses? Det spelar roll för bilden och när enskilda komponenter lyfts ut och kallas ”ekonomiska klyftor” är det upplagt för

Läs mer Visa mindre