Det har länge talats om ideologiernas död – men de är av allt att döma livskraftiga. Statsvetare vid Göteborgs universitet har undersökt frågan om ideologisk identifikation i Sverige – och den är mycket kraftig. Hela 94 procent definierar sig helt eller delvis med någon av de fem ideologierna liberal, konservativ, socialist, feminist eller nationalist, enligt
nya data från SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Siffran är stabilt hög. Enligt rapporten Ideologisk identifikation i Sverige (2021:3) var den 93 procent häromåret.
Feminism är den ideologi som lockar flest. Hela 28 procent menar att denna beteckning ”stämmer helt”. Feminismen är framför allt stor bland unga. Hälften av alla under 29 år menar att det ”stämmer helt” att de är feminister. Tvåa är socialism, där 16 procent uppger att detta stämmer helt. Liberal, konservativ eller nationalist är det under 10 procent som är starka anhängare av. Man kan även notera att konservativ är den beteckning som allra flest tar avstånd ifrån. Hela 37 procent uppger ”stämmer inte alls” på denna fråga.
Kvinnor mer ideologiska än män
Unga kvinnor är mest ideologiska, eftersom kvinnor överlag är mer ideologiska än män (mätt i andelen som uppger att någon ideologi ”stämmer helt” med deras identifikation). Unga under 29 år är tydligt mer ideologiska än äldre. Även människor med hög utbildning och som bor i storstäder tenderar att identifiera sig ideologiskt.
Sedan 2016 är det allt färre som inte uppger någon ideologi.
Män och kvinnor uppger sig vara liberaler och socialister i ungefär lika hög grad – men kring feminism, nationalism och konservatism är könsgapen stora. Kvinnor är feminister, medan män är nationalister och konservativa, om man ska måla med den breda penseln.
Även Demoskop mäter ideologisk läggning. Sedan 2016 är det allt färre som inte uppger någon ideologi. Den ideologi som växt är framför allt konservatism – som ökat från 17 till 24 procent på drygt fem år. De övriga ideologierna har bara smärre förändringar under de år man mätt. Nationalism har ökat något sedan 2016.
Men om den ideologiska identifikationen är stark och enligt Demoskop till och med på uppgång, så är partiidentifikationen i Sverige på kraftig nedgång. För drygt 50 år sedan var över 60 procent anhängare av något specifikt parti. Vid det senaste valet 2018 hade siffran sjunkit till drygt 20 procent. De ”starka anhängarna” av något parti har under samma period minskat från 38 till 11 procent. Framför allt centersympatisörer och folkpartister/liberaler har minskat sin partiidentifikation. Och starkast är den bland socialdemokrater.
Även om unga kvinnor är den mest ideologiska gruppen så tappar kvinnor med småbarn intresset för politik, enligt en annan studie från Göteborgs universitet. Redan vid graviditetens början tappar kvinnliga förstagångsföräldrar intresset för politik – till skillnad från papporna som inte påverkas lika mycket.
Ideologiernas död är knappast här, vi är starkt ideologiska – men allt mindre partitrogna.
Henrik Höjer är Kvartals vetenskapsredaktör. Han är även historiker och författare.
