Tålamod och ärlighet varar längst

I Kvartal har Joseph Henrichs huvudteser tidigare anförts av litteraturvetaren Johan Lundberg, men boken har många andra poänger – och vissa berör Sverige.

Ett känt test

Skulle du vilja ha motsvarade 100 dollar idag, eller hellre 150 dollar – fast först om ett år? Forskare har genom enkäter med sådana, och en mängd liknande frågor, kunnat konstatera att variationen i tålamod bland världens befolkningar är mycket stort. Vissa är mer impulsiva och föredrar omedelbara belöningar, andra prioriterar långsiktiga vinster (pengasumman är förstås justerad för prisnivån i landet).¹

De flesta känner till marshmallowtestet som genomfördes på 1970-talet. Ett barn får sitta vid ett bord med en marshmallow framför sig. De kan äta upp den – eller vänta ett tag och då få ytterligare en godis. De barn som hade tålamod och självkontroll presterade som vuxna bättre på högskoleprov, tjänade mer, rökte mindre och motionerade mer. Att inte bete sig alltför impulsivt lönar sig alltså i regel på sikt. Detta är tydligt till och med om man jämför syskon med likadana uppväxtvillkor, men som agerar olika vid marshmallowtestet.

I studien ovan, som har vissa likheter med marshmallowtestet, konstateras att Sveriges befolkning uppvisade allra störst tålamod i världen. Forskningsresultaten publicerades i The quarterly journal of economics och handlar om beteenden och ekonomiska preferenser, och bygger på enkäter och intervjuer med 80 000 människor i över 76 länder (som täcker 90 procent av världens befolkning).

Män är generellt mer tålmodiga än kvinnor i hela världen.

De överlag mest tålmodiga befolkningarna hittar man i Västeuropa och i den engelskspråkiga världen, skriver forskarna, medan till exempel risktagande är särskilt utbrett i Afrika och Mellanöstern. Minst tålamod hade man i Rwanda. Tålamod har ett starkt samband med hög utbildning och god ekonomi – detta syns även inom länderna. Och män är generellt mer tålmodiga än kvinnor i hela världen.

Mest tålmodiga är medelålders personer – unga och gamla tenderar att vara otåliga, sannolikt av olika orsaker. Kvinnor är å andra sidan mer altruistiska (positiv reciprocitet) än män. En faktor som riskbenägenhet minskar med åldern i alla världens regioner.

På nationell nivå har även faktorer som välfungerande statsapparat, stabil demokrati och god innovationskraft ett tydligt samband med nivån av tålamod. Nationalekonomen Jonas Vlachos har tidigare konstaterar att just tålamod är en egenskap som bidrar till välstånd. Det genomsnittliga tålamodet i ett land är kraftigt relaterat till landets inkomstnivå. Självkontroll och förmåga att tänka långsiktigt lönar sig alltså.

Ju längre från ekvatorn, desto mer tålamod.

Men – och detta är intressant – tålamod, tillit och negativ reciprocitet är alla egenskaper som dessutom har ett samband med latituden, det vill säga var i nord-sydlig riktning ett land ligger. Ju längre från ekvatorn, desto mer tålamod. Tålamod är också starkt korrelerat med protestantisk religion och individualistiska värderingar.

Ärlighet vid låg korruption

Men svenskar utmärker sig även på ett annat sätt – ärlighet. Detta har testats genom ett rätt finurligt experiment.² Universitetsstudenter från 23 olika länder fick slå en tärning helt anonymt. De fick sitta ensamma i ett stängt rum med en dator och en tärning. De fick slå tärningen och rapportera på datorn vilket nummer som kom upp. De fick innan de gick in veta att om de slog nummer 1 fick de fem dollar, 2 gav 10 dollar, 3 gav 15 dollar, 4 gav 20 dollar, 5 gav 25 dollar – men 6 gav ingenting. De som ledde experimentet kunde inte på något sätt kontrollera om de enskilda försökspersonerna ljög eller var ärliga när de kom ut.

Men sannolikhetslära kunde hjälpa dem att förstå beteenden på gruppnivå.

Att rapportera ett tärningsslag på 3, 4 eller 5 gav alltså högst utdelning. När ett större antal personer genomför detta experiment borde 50 procent av alla utfall landa där – om alla rapporterade ärligt, vill säga.

Så blev emellertid inte utfallet i något enda land; i alla grupper rapporterade fler än hälften 3:or, 4:or eller 5:or. Men utfallet av sannolikt fusk varierade även stort: I Sverige var försökspersonerna allra ärligast, drygt 60 procent påstod att de slagit 3, 4 eller 5. Även i Tyskland och Storbritannien var försökspersonerna hyfsat ärliga, knappt 65 procent uppgav 3, 4 eller 5. Men i Tanzania rapporterade nästan 85 procent att de slagit 3, 4 eller 5.

Här finns stora och viktiga frågor för samhällsvetare och historiker att forska vidare om.

Det slående med resultatet var även att forskarna fann ett hyfsat starkt samband till graden av korruption i landet. Ju mer korrumperat land, desto större sannolikhet att försökspersonerna på gruppnivå ljög om utfallet av tärningsslagen. Och givetvis premierar inte korruption ärlighet. Däremot finns det sannolikt ett samband mellan ärlighet och tillit – och de nordiska länderna är kända för sin höga nivå av tillit.

Den stora frågan som nu infinner sig är hur man uppnår saker som tålamod, ärlighet och tillit – egenskaper som tydligt hänger ihop med att länder blir rika och välfungerande. Geografi verkar spela roll. Men hur, och på vilket sätt? Här finns stora och viktiga frågor för samhällsvetare och historiker att forska vidare om.