All skolfrånvaro kan vara av ondo

Orsaker till skolfrånvaro delas inom forskningen in i fyra områden⁷:

Skolexkludering är när skolan till exempel låser dörren vid sen ankomst, stänger av en elev eller gör det omöjligt för en elev att närvara, i stället för att förändra hur skolan arbetar och hur undervisningen genomförs.

Skolvägran är när barn inte förmår gå till skolan, om skolan framkallar oro, ångest, rädsla och andra negativa känslor. Eleverna döljer inte sin frånvaro, och föräldrarna kämpar efter förmåga att få sitt barn till skolan.

Föräldrastödd frånvaro är när föräldrarna håller barnet hemma eller inte försöker få barnet till skolan. Det kan bero på att de vill ha barnet som sällskap, som tolk, för att ta hand om syskon etcetera. Det kan vara för att barnet tar ansvar för konsekvenser av sjukdom, missbruk eller våld i hemmet.

Skolk är frånvaro som att elever tar sovmorgon eller hänger kvar på fiket efter håltimmen.

Alla dessa typer av skolfrånvaro dyker upp i min roll att råda och utveckla skolor och kommuner. Jag brukar också lägga till en femte typ av skolfrånvaro, sjukdom, eftersom även den kan bli problematisk.

Amerikansk studie

Amerikanska utbildningsdepartementet har kallat skolfrånvaron för en dold kris i skolan. Enligt rapporten Chronic Absenteeism in the Nation’s School: A hidden educational crisis, hade cirka 14 procent av eleverna (i vad som motsvarar vår grundskola) en kronisk frånvaro.⁸ Det amerikanska utbildningsdepartementet har valt att mäta och redovisa från 8 procents frånvaro, att jämföra med 15 procents frånvaro som är Skolverkets gräns.

Skolfrånvaron redovisas i USA, till skillnad från i Sverige, även ur aspekter som kön, funktionsnedsättningar, English-learners och etnicitet: vita, svarta, ursprungsamerikaner, afroamerikaner, hispanics med flera. De som inte har engelska som modermål, elever med funktionsnedsättningar och ursprungsamerikaner är några av de grupper som är överrepresenterade bland elever med hög frånvaro. 2018 inkluderade tre av fyra stater skolfrånvaro i sin utvärdering av hur skolan lyckas.⁹

I Sverige har vi hittills inte diskuterat skolfrånvarons roll för elever som går ut grundskolan utan fullständiga betyg och därmed utan behörighet till gymnasiet. Och detta trots att Sverige har högre frånvaro än exempelvis England och Danmark.¹⁰ Dessa länder mäter sedan länge total frånvaro, det vill säga frånvaro oavsett orsak, det kan vara giltig (anmäld eller beviljad frånvaro), ogiltig (oanmäld), avstängningar, reducerad skoltid  (skolan har beslutat att eleven inte ska närvara i alla ämnen) med mera. I Sverige däremot har skolmyndigheterna länge endast undersökt ogiltig skolfrånvaro, det vill säga fram till den nyligen släppta rapporten från Skolverket.

… var tredje elev i årskurs åtta och nio hade en frånvaro över 15 procent [av skoltiden] …

Skolverket redovisar nu den totala frånvaron detaljerat för coronahösten 2020 (se tabell nedan). Vi ser att av elever med hög frånvaro är de flesta borta från skolan mellan 15 och 29 procent av tiden, var tredje elev i årskurs åtta och nio hade en frånvaro över 15 procent och 2–3 procent (drygt 8 000) av högstadieeleverna var borta mer än halva skoltiden.

Höstterminen 2020:

För hösten 2019 redovisas inte frånvaron lika utförligt som för 2020 (se ovan). I stället visas skillnaden mellan pandemihösten och hösten 2019.

Jämförelse 2019 och 2020:

I diagrammet redovisas andelen elever (%) inom förskoleklass och grundskolan (inkl. sameskolan och specialskolan) med en total frånvaro på minst 15 procent. Endast uppgiftslämnare som lämnat uppgifter för båda terminerna. Höstterminen 2019 och höstterminen 2020. (Skolverket, Rapport 2021:10 sid 28).

Det syns tydligt att pandemin påverkat frånvaron mest i låg- och mellanstadiet, här ser vi närmast en fördubbling. Men ökningen är markant även på högstadiet. Här är frånvaron hög även ett vanligt år. I årskurs 8 är cirka 22 procent och i årskurs 9 cirka 26 procent borta motsvarande nästan en hel skoldag per vecka eller en månad per termin (15 procent). Det betyder ungefär var fjärde elev.

Giltig frånvaro är också ett problem

Den ogiltiga frånvaron är bara en liten del av frånvaron. Hösten 2020 hade cirka 4 procent av eleverna i grundskolan en ogiltig frånvaro på minst fem procent av skoltiden. De flesta av dessa elever var borta mellan 5 och 14 procent av undervisningen, vilket betyder att de inte ens ingår i de redovisade siffrorna om total skolfrånvaro.

Det är i den giltiga frånvaron som problemen tornar upp sig. Den rymmer inte bara förkylning och beviljade ledigheter för resor till födelseland eller soliga Thailand, utan vi som arbetar med detta stöter också även på elever som hålls hemma för att vårda funktionsnedsatta eller sjuka anhöriga, tolka, ta hand om syskon, så kallade hemmasittare, elever drabbade av missbruk och våld, hederskultur som medför att flickor inte tillåts delta i exempelvis idrott eller sex- och samlevnadsundervisning. I den giltiga frånvaron finns också de elever som anmäls frånvarande av föräldrar för att skolan, kanske med rätta, upplevs som icke fungerande för den enskilda eleven. Det kan röra sig om anpassningar och stöd som inte fungerar eller mobbning och utanförskap. Det kan vara oro, ångest, sorg och blygsel eller brist på stimulans. Och så finns det fortfarande en hel del skolk, som en listig elev kan få till giltig frånvaro.

Utredning om frånvaron

Dåvarande utbildningsminister Gustav Fridolin tillsatte 2015 en utredning om skolfrånvaron. Och året därpå kom Skolans tomma stolar, första undersökningen av total (giltig och ogiltig) skolfrånvaro, gjord av en ideell organisation. 2017 kom utredningen Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera.¹¹ Båda dessa rapporter påpekar behovet av nationell statistik.

Med nationell statistik och nationella direktiv kan vi få likvärdiga, jämförbara närvarodata på skol-, huvudmanna- och nationell nivå. Jämförbara data ger möjlighet att bedöma vilka insatser som förmodligen ger resultat. Är det terapihundar, KBT-behandling av elever eller att utbilda skolans personal? På så sätt kan nationell statistik komma enskilda skolor, lärare och elever till nytta. I dag arbetar skolor och huvudmän väldigt olika. Det är också en av anledningarna till att många haft svårt att redovisa närvaron så som Skolverket har efterfrågat och det är därför som mörkertalet befaras vara högt.

Nationell statistik

Men plötsligt händer det! I år har Skolverket redovisat en kartläggning av elevfrånvaro och dessutom fått i uppdrag att utreda möjligheten att införa nationell frånvarostatistik och ta fram en genomförandeplan.¹²

I Sverige har vi skolplikt. Alla barn ska vara i skolan.

I Sverige har vi skolplikt. Alla barn ska vara i skolan. Men siffrorna i Skolverkets rapport visar svart på vitt att många elever har stor frånvaro. Och plikten kallar i dubbel bemärkelse: Å ena sidan har skolan en plikt att ge alla barn kunskaper och värderingar som vi anser vara samhällets uppdrag. Det går bara om alla barn är i skolan. Å andra sidan har barnen en rätt till utbildning enligt de löften vi gjort och en plikt att närvara. Det uppfylls bara om alla barn är i skolan.

Ska vi leva upp till våra löften och efterleva våra lagar behöver vi veta att våra barn och unga är i skolan. All form av skolfrånvaro bör följas upp löpande och ur fler aspekter än idag. Och vi behöver få en faktabaserad diskussion; tyder kanske den omfattande frånvaron trots allt på ett systemfel, snarare än ett individproblem, vilket flera skoldebattörer framfört? Och nog är det dags att inse att skolfrånvaro kan vara en viktig del av svensk skolas problem och samtidigt en del av lösningen!