Så lyckades Taiwan sätta gräns för spridningen

I normala fall kommer 2000 kinesiska turister per dag till ön. I stället framstår den lilla demokratin nu som bäst i klassen. På måndagen hade de 59 bekräftade fall och ett dödsfall av 24 miljoner invånare. Av 100 listade områden har Taiwan placerats som lägst drabbat per capita.  Samtidigt har Sverige på andra sidan jorden på tisdagen över 1300 påvisade fall och sju döda samtidigt som sjukvården lider brist på basal utrustning och vårdplatser. Land efter land verkar taget på sängen, med några undantag. Vilken är deras hemlighet?

Hårt kontrollerade gränser är avgörande

Enligt statsepidemiologen Anders Tegnell har stängda gränser aldrig lyckats hindra smitta. Det finns omfattande litteratur som visar det, säger han i en intervju med Ekot. Även Världshälsoorganisationen WHO, påhejad av Kinas kommunistparti, insisterade länge på att reseförbud inte är nödvändigt och är i strid med evidens. WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom sade den 3 februari att spridningen utanför Kina var minimal och långsam. Kinas delegat till WHO kritiserade samtidigt länder som nekat visum och flyg till resande från den drabbade Hubeiprovinsen. Men Taiwan, liksom Hongkong och Singapore, struntade i kritiken. De hade den 1 februari redan i praktiken infört reseförbud mot större delen av det kinesiska fastlandet för alla utom egna medborgare och vissa undantagsgrupper – detta trots de kostnader det innebär för områden som är beroende av handel med Kina för sin ekonomi. Kommunistpartiets kritik mot reseförbud framstår också som märklig eftersom en avgörande del av landets egen strategi har varit reseförbud och isolation av Hubeiprovinsen och utsatta områden. Kommunistpartiets misstag verkar snarare ha varit att man dröjde för länge innan man stängde de inre gränserna. När partiet väl agerade gjorde man det med kraft. Motsvarigheten i EU hade varit att på ett tidigt stadium sätta Italien i karantän och stoppa resor dit, även om det är sportlov. Så skedde som bekant inte. Samtidigt finns en växande oro över kommunistpartiets inflytande över WHO och hur det påverkar deras arbete, men den oron har inte varit särskilt synlig i den svenska rapporteringen.¹

I Taiwan var myndigheterna proaktiva. De väntade inte på rapporter från osäkra eller politiskt påverkbara källor.

På en fråga från BBC om hur han kunde förklara Taiwans framgång anger hälsominister Shih-chung (陳時中) tre faktorer: Hög nivå av vaksamhet, erfarenheten från Sars-epidemin och råd från sakkunniga.

Redan den 31 december 2019 började Taiwan att tvinga resenärer från Wuhan att genomgå nogranna kontroller och undersökningar. Det fanns då bara 27 bekräftade fall i Wuhan.

Taiwan screenade alla resande från Wuhan innan det var bekräftat att viruset smittade mellan människor. Individer med symtom sattes i karantän före kommunistpartiet stängde ner Wuhan i januari. Den 29:e februari avfärdade Anders Tegnell flygplatskontroller med motiveringen att de ”skapar en falsk trygghet”. Taiwans hälsoministern Chen Shih-chung menar däremot att tidig screening av resande från Kina var en avgörande åtgärd.

Snabbast ur startblocken vinner

Det är lätt att vara efterklok men man kan konstatera att Folkhälsomyndigheten den 17 januari bedömde risken för fall i Sverige som ”mycket låg”. Den svenska myndigheten hänvisade då till att WHO inte gjort några rekommendationer för resande och att det finns ”ännu inga säkra bevis för överföring från människa till människa” Men myndigheten uppmanade ändå personer som besökt Wuhan och har hosta och feber att uppsöka vård. Ingenting nämns om karantän.

Anders Tegnell sade då: ”För att det ska bli stora utbrott krävs att viruset är bra på att sprida sig från människa till människa. Så verkar det inte vara i det här fallet.”

Genom att investera i vad som från europeiskt håll framstod som oproportionerligt mycket på en lägre risk-nivå har de kunnat kupera en smittspridning, emedan Sverige nu hela tiden verkar ligga ”steget efter”.

Taiwan är självklart ändå påverkat av den globala pandemin. På tisdagen blev det stora larmrubriker när 10 nya fall upptäcktes – den största dagliga siffran sedan utbrottet började. Samtliga var importfall av taiwaneser som varit utomlands.

De som kommer från smittade områden sätts i 14 dagars hemkarantän och övervakas genom sina mobiltelefoner, hembesök och hot om dryga böter och offentlig namnpublicering. En man som hade varit i Wuhan och struntat i att rapportera sina symtom och därutöver gick till en dansklubb fick böter på motsvarande nära 100 000 kronor.

Alla som de har varit i kontakt med kontrolleras också.

Systemet med att övervaka och karantänsätta kontakter bidrog till att smittan inte spårade ur, menar hälsoministern.

Centralt styrd krishantering 

I Sverige är arbetet mot viruset till stor del uppdelat på regioner och olika myndigheter. Myndigheter och skolor har varit fria att fatta egna beslut, vilket leder till förvirring. I Taiwan sköts arbetet av en väloljad befälsstruktur under Central Epidemic Command Center (CECC) som leds av hälsoministern personligen.

De koordinerar myndigheternas respons och gjorde på fem veckor i ordning en lista på 124 punkter, som förutom gränsövervakning handlar om allt från skolor till riktlinjer för arbetsplatser och kommunikation.

Varje morgon mäter föräldrarna temperaturen på sina barn och rapporterar till skolorna före skolstart.

CECC finns som en dyrköpt erfarenhet av den misslyckade hanteringen av Sars-viruset 2002. Det gjorde att det fanns regelverk och krisberedskap när coronaviruset spred sig.

Under Sars lärde man sig också värdet av transparens för att vinna folks förtroende. CECC släpper varje dag statistik och visar på ett snabbt och tydligt sätt hur många som är testade, hur många som är bekräftat smittade och hur många som testat negativt. Syftet med transparensen är att hålla befolkningen vaksam utan att utlösa panik. Det stärker den livsnödvändiga tilltron till myndigheterna.

Brett testande för att avslöja fall

I Sverige redovisar inte Folkhälsomyndigheten antalet testade på sin sajt. Folkhälsomyndighetens pressekreterare Pernilla Engström sade till Kvartal på tisdagen att hon inte har de aktuella uppgifterna men att det var 4 600 personer under vecka 10.

Sveriges metoder vad gäller testning avviker från de länder som har varit mest framgångsrika i kampen.

Det blev ännu tydligare i och med de nya riktlinjerna från den 11 mars, som säger att endast svårt sjuka personer och de som ligger på sjukhus ska provtas i Stockholmsregionen. Det gäller även dem som har varit utomlands eller träffat någon som är bekräftat sjuk i covid-19.

I Singapore bestämde man sig tidigt för att testa alla med influensaliknande symtom eller lunginflammation. Myndigheter och polis har tagit reda på varje möjlig kontakt till smittade och har samtidigt sett till att de som sätts i karantän inte lider någon nöd och får ersättning. Även i Taiwan har myndigheterna arbetat mycket hårt med att testa brett och spåra upp dolda fall i befolkningen, även bland sådana som inte nyligen har vistats utomlands. De har tagit reda på patienter som har testats negativt för influensa och omtestat dem för covid-19. På det sättet har de kunnat hitta ett positivt fall av 113 testade.

Överflöd av skyddsmasker och handsprit

Ett annat sätt att behålla lugn och stöd för myndigheterna är att ha god tillgång på skyddsutrustning åt folket. Som ansiktsmasker och handsprit.

Invånarna i Taiwan kan fortfarande gå på nattmarknader och tempel samt till jobb och skola. Men vid ingångarna finns värmekameror som kontrollerar kroppstemperaturen och handsprit står redo vid hissar och portar. Bussar och taxi har anslag som visar hur många gånger de har desinficerats den dagen och hissknappar är täckta med plastfilm som byts ut flera gånger om dagen.

Den 26 februari rapporterade SVT Rapport att Sverige börjar inventera förråden för skyddsutrustning som exempelvis ansiktsmasker. I likhet med många andra länder framstår agerandet som sent påtänkt. Då hade det i månader varit krisrubriker i Kina om brist på sjukvårdsmateriel. Först den 15 mars kom beskedet att EU stoppar export av skyddsutrustning.

Den 11 mars, när det var uppenbart att Sverige inte har tillräckliga lager, rapporterade exempelvis den lilla tidningen Markbladet hur textiltillverkaren Ludvig Svensson skickat munskydd till Kina, där de har en fabrik.

I tider av kris kan element av kommandoekonomi och protektionism vara framgångsrika metoder

Taiwan införde exportstopp redan den 24 januari. Samtidigt tog myndigheterna över produktionen. Tisdagen den 9 mars kunde president Tsai Ing-wen meddela att produktionen gått upp till 10 miljoner ansiktsmasker per dag jämfört med 2,44 miljoner två månader tidigare.

I tider av kris kan element av kommandoekonomi och protektionism vara framgångsrika metoder, det gäller även i utpräglade marknadsekonomier som Taiwan. Landet är nu världens näst största tillverkare av ansiktsmasker.

Taiwans statligt ägda spritbolag skalade också tidigt upp importen för tillverkning av desinfektionsprodukter.

Taiwanesisk militär har dessutom bistått vid paketeringen av ansiktsmasker. Folkrepubliken Kina visar hur man snabbt kan få upp produktion i megaskala. Kina har tiodubblat produktionen av ansiktsmasker till 115 miljoner om dagen, rapporterade New York Times den 13 mars. Orsaken till bristen i EU är att det finns bara begränsat med medicinteknisk produktion kvar där. Kina stod före krisen för hälften av världsproduktionen av ansiktsmasker. När utbrottet kom slutade landet i praktiken att exportera och köpte i stället in en stor del av övriga världens produktion. Nu skänker Kina masker till drabbade områden  – förra veckan landade det första planet med skyddsutrustning i Italien.

Ansiktsmasker hjälper – menar man i Östasien

I Europa och USA är rekommendationen att det finns ingen anledning för vanligt folk att använda ansiktsmasker. Skälen till det är att gemene man ofta inte vet hur man använder dem korrekt och smittan kan gå in på andra sätt, genom till exempel ögonen. I Östasien säger många experter tvärtom, och det kan vara intressant att redovisa några av deras argument. Yuen Kwok-yung, som är rådgivare till Hongkongs arbetsgrupp mot covid-19 säger att maskerna kan hindra spridning innan folk har utvecklat tydliga symtom, rapporterar nätmagasinet Inkstone. I en artikel i den ansedda tidskriften The Lancet skriver forskarna Chi Chiu Leung, Tai Hing Lam och Kar Keung Cheng att viruset har lyckats ta sig förbi vanliga rutiner för att begränsa det på grund av den långa period då patienter är smittspridande utan att det märks. Människor som bär mask för att skydda sig själva hjälper oavsiktligt andra. Andra menar att masker kan visst minska risken för att bli smittad. Än så länge verkar social distansering och obligatorisk maskbärning vara det enda som hjälper mot viruset, åtminstone tillfälligt, menar de tre forskarna. De drar slutsatsen att den stora osäkerheten kring viruset gör att man inte kan avfärda maskbärning som ineffektivt. En omfattande studie av skolbarn i Japan visar också att maskerna skyddar bärare från influensa.

Sedan slutet av januari har Kinas kommunistparti infört regler om att alla ska ha på sig ansiktsmasker på offentliga platser i större städer. De som försöker använda offentliga transporter utan mask grips. Men för de flesta är det självklart att använda mask. I Taiwan är rekommendationen att använda mask om man hostar eller besöker sjukhus, men eftersom så många ändå bär mask för jämnan finns det inget stigma med att ha på sig munskydd. 

I Taiwans tätbebyggda städer är maskerna ett viktigt psykologiskt redskap för att invånarna ska känna sig säkrare och inte få panik.

Det går att besegra epidemin och respektera rättigheter samtidigt.

För Kinas kommunistparti är kampen mot det nya coronaviruset ett bevis för att deras metoder är överlägsna demokratin, och i kampanjens spår har övergreppen mot mänskliga rättigheter ökat.

Men Taiwan verkar vara ett exempel på att demokratier klarar av att agera resolut utan att förlora sin själ. Human Right Watchs analytiker Maya Wang skriver på Twitter: ”Vi kan besegra epidemin och respektera rättigheter samtidigt. Vissa asiatiska länder, särskilt Taiwan, är lysande exempel i dessa svåra tider som sätter våra värderingar på prov.”

Förberedelser för en epidemi startar många år före utbrottet, kommenterar Emanuele Capobianco, hälsodirektör vid Internationella röda korset till The Time. Om antalet sjukhussängar skurits ned i ett land under en följd av år är det väldigt svårt att kompensera för det på kort tid. Taiwan hade redan före krisen ett av världens bästa sjukvårdssystem och har allmän sjukförsäkring.

Taiwans president Tsai Ing-wen har fått en skjuts uppåt i opinionsmätningarna. Hon har än så länge framgångsrikt skyddat gränserna och befolkningens hälsa. Åtgärder som för tre månader sedan framstod som hårda är nu mjuka i jämförelse med vad länder i Europa ser sig tvingade att göra. På tisdagen 17 mars meddelade EU-kommissionen att de planerar att stoppa allt icke nödvändigt resande inom Schengen-zonen. Om Europas politiker kommer att kunna avnjuta någon motsvarande popularitetsvåg beror på om deras respektive metoder kommer att lyckas eller inte.

Hälsoministern Chen säger i ett bitande omdöme att situationen i Europa visar hur lite oförsiktighet kan göra att läget försämras snabbt även i utvecklade länder.