Så kan ett land stänga ned

Situationen i Sverige visar hur svårt det är att ”platta ut kurvan”. Antalet inlagda covidpatienter på sjukhus når nya rekordnivåer, trots att Folkhälsomyndigheten för bara några veckor sedan förutspådde att toppen snart skulle nås. Och antalet döda tangerar nu toppnivåerna från i våras. Det är nödläge på många håll i vården. Som ett exempel skjuter Region Stockholm upp all vård som inte är akut, och diskussionerna går heta om Sverige ska behöva be om hjälp från de nordiska grannländerna för att ta hand om sjuka.

Covid-19 sprids snabbt med vinterväderlek, när människor vistas mycket inomhus och delar luft. Flera experter menar att sociala kontakter mellan människor nästan helt måste upphöra under en tid för att smittspridningen ska minska.¹

Men det finns ljuspunkter; under amerikanskt ledarskap har den offentliga sektorn, det privata näringslivet, universitetsvärlden och militären samarbetat för att få fram ett vaccin. Vad som i normala fall skulle ha tagit kanske ett decennium har gått på mindre än ett år. Nu finns flera färdiga vaccin med en effektivitet på över 90 procent som börjat rullas ut i ett gigantiskt globalt logistiskt projekt som saknar motstycke i mänsklighetens historia.

Ingen motsättning mellan ekonomi och människoliv

Den stora frågan är vad länder kan göra nu. I väntan på vaccinutrullningen. En uppfattning som vunnit alltmer gehör under hösten är att målet bör vara att så snabbt som möjligt minska smittspridningen genom nedstängningar av ekonomin. Flera välmeriterade nationalekonomer, som nobelpristagarna i ekonomi Paul Romer och Paul Krugman, har länge pekat på att målet att få ned smittspridning bör ha högsta prioritet.

Internationella Valutafonden (IMF) skrev i oktober att ”den rådande uppfattningen porträtterar nedstängningar som att det finns ett motsatsförhållande mellan att spara liv och hålla igång ekonomin. Denna beskrivning bortser från att nedstängningar, trots att de kan innebära kortsiktiga ekonomiska kostnader, kan leda till snabbare ekonomisk återhämtning genom att viruset kontrolleras”. Budskapet från konsultföretaget Boston Consulting Group är ungefär detsamma när de skriver att ”ju snabbare ett land kan minska på smittspridningen, desto kortare blir perioden som ekonomin är frusen, desto snabbare kan människor gå tillbaka till arbetet”.²

Utvecklingen i länder som lyckats kontrollera smittspridningen stödjer dessa tankar. Både Kina och Taiwan, som agerade snabbt och aldrig släppte garden, tillhör en mycket liten skara länder som faktiskt uppvisar positiv BNP-tillväxt redan i år. Och i Australien och Nya Zeeland, som i princip lyckats bli smittfria genom kraftfulla åtgärder och reserestriktioner, ser man nu en kraftig ekonomisk återhämtning.³ Sedan Australien stängde gränserna i mars har det inträffat ett antal lokala utbrott. Dessa verkar som regel ha inträffat när det brustit i systemet med två veckors hotellkarantän för hemvändande resenärer. Utbrotten har bekämpats enligt brandkårsprincipen, med snabba och långtgående åtgärder. I Melbourne stängdes under fyra månader i stort sett allt förutom matvarubutiker och sjukhus. Vissa regioner har även under perioder haft nattliga utegångsförbud och till och med förbud att lämna hemorten.⁴

Hur kan ett land stänga ner sin ekonomi?

Det finns redan färdiga förslag till hur länder kan gå tillväga. Ett förslag som både beaktar smittskyddsperspektivet och ekonomiska aspekter har lanserats av amerikanerna Michael Osterholm och Neel Kashkari.⁴ Osterholm är professor i epidemiologi och ingår i det team den tillträdande presidenten Joe Biden satt upp för att hantera coronapandemin, och Kashkari är ekonom och chef för Federal Reserve i Minneapolis (amerikanska centralbankens delstatsfilial).

I takt med att smittspridningen går ner kan ekonomin börja öppna upp.

Osterholms och Kashkaris förslag innehåller en nedstängning av den amerikanska ekonomin, där nästan alla verksamheter stänger ner och så många människor som möjligt stannar hemma. Bara de med samhällskritiska arbeten (exempelvis sjukvårdspersonal) fortsätter arbeta ute i samhället. De som kan arbeta hemifrån fortsätter att göra det, och de som inte kan arbeta för att de utsätter sig själva och andra för smittorisk (exempelvis restauranganställda) får betalt av staten för att vara hemma under en period. Och de företag som tvingas stänga kompenseras också av staten.

Osterholm & Kashkari menar att deras förslag, givet det låga ränteläget och det höga sparandet i USA i rådande situation, inte behöver påverka statsfinanserna speciellt mycket. Det kan till och med vara självfinansierande, menar de. Meningen är inte att nedstängningen ska pågå speciellt länge (de pratar om upp till sex veckor). I takt med att smittspridningen går ner kan ekonomin börja öppna upp. Mycket talar för att Sverige skulle vara bättre rustat än USA att genomföra en liknande nedstängning om man valde att göra det. Sverige har starkare statsfinanser, ett finmaskigt socialförsäkringssystem och ett mer inkluderande sjukvårdssystem än vad USA har.

Ett annat mycket detaljerat förslag till hur samhällen kan stänga ner för att göras smittfria har tagits fram av forskare från bland annat MIT, Harvard University och Brandeis University under ledning av Yaneer Bar-Yam, professor i komplexa system. Yaneer Bar-Yam har arbetat med pandemibekämpning i mer än femton år och var exempelvis involverad i att stoppa ebola-utbrottet i Västafrika 2014 och har fungerat som rådgivare till regeringar även under coronapandemin.⁵

Femveckorskur

Bärande i Bar-Yams förslag är masstestning, kontaktspårning och isolering av sjuka, ett spritt användande av ansiktsmasker och strikta rese- och karantänsregler för att förhindra importsmitta. Inte minst reserestriktioner är något som fått ökad aktualitet i och med det muterade viruset som upptäckts i Storbritannien. Bar-Yam menar att smittan kan stoppas på fem veckor med hans föreslagna metod och samhället kan sedan öppna upp igen. Bar-Yam uttalade i somras att han gärna är behjälplig, om Sveriges regering vill ha stöd i sina strävanden att bekämpa pandemin.⁶

I länder som anammat de idéer som Bar-Yam fört fram, som Australien och Nya Zeeland, har livet kunnat återgå nästan till det normala. I Australien genomfördes nyligen en rugbymatch med nästan 50 000 åskådare. Den högsta siffran ett idrottsevenemang haft i världen sedan coronapandemin bröt ut. I Nya Zeeland genomförs nu konserter och andra kulturaktiviteter ungefär som före pandemin. Aktiviteter som skulle riskera att vara ”superspridare” i stora delar av världen just nu.