Så fick Nederländerna problem med tomma fängelser

Landet som är väldigt likt Sverige

Som den brittiske premiärministern Winston Churchill lär ha uttryckt det är demokrati den värsta statsformen – om man bortser från alla andra. I Sverige har blickarna de senaste decennierna oftast riktats västerut mot den anglosaxiska världen för inspiration. Där steg och uttalanden från presidenter i USA och premiärministrar i Storbritannien detaljgranskas och värderas.

Mindre fokus riktas mot länder i vårt närområde. Trots att de är mer lika oss är kunskapen om dem ofta låg. Vem vet till exempel att Nederländerna är den tredje största marknaden för vår varuimport? Importen från Nederländerna är tre gånger större än importen från USA.³ Och vem vet att Nederländernas försvarsminister och tidigare vice premiärminister, liberalen Kajsa Ollongren, har svenska rötter och medborgarskap? En inte helt ointressant detalj när Sverige bygger allianser med likasinnade inför det stundande Natomedlemskapet.⁴

Det finns stora likheter mellan situationen i Sverige idag och Nederländerna för drygt 20 år sedan. Den nederländska samhällsmodellen hade då börjat hacka och gått in i en period med svagare ekonomisk tillväxt efter att länge ha hyllats i världen. Det var tidigare känt som ett land med acceptabel ekonomisk tillväxt, små klasskillnader och hög grad av politisk konsensus.⁵ En vändpunkt var mordet på populistledaren Pim Fortuyn, som sköts ihjäl på öppen gata under valkampanjen för parlamentsvalet våren 2002. Attentatsmannen var en djurrättsaktivist som motiverade dådet med att Fortuyn hetsade mot landets muslimer.⁶ En händelse som chockade nederländarna som var vana, liksom svenskarna före mordet på Olof Palme, att politiker kunde röra sig fritt i samhället.

Reformer trots 17 partier i parlamentet

Efter det politiska mordet på Fortuyn kom hans högerpopulistiska parti LPF in i regeringen. Det gjorde slut på en lång räcka av diverse koalitioner. Det blev ingen långsiktig historia med LPF i regeringsställning. Koalitionen som partiet hade med kristdemokratiska CDA och liberalkonservativa VVD brakade samman efter knappt tre månader, men de åtstramningar av migrations- och integrationspolitiken som initierades har i stora drag levt kvar i nederländsk politik, även när den politiska färgen skiftat. Där frågor som språkkrav i nederländska och att ha övergripande kunskaper om det nederländska samhället för att få uppehållstillstånd har fått ökat betydelse. 

Möjligheten för människor att få olika typer av bidrag efter avslag på ansökan om uppehållstillstånd har beskurits kraftigt.

Nederländerna är fortfarande ett attraktivt land för asylsökare, men har sedan början av 2000-talet haft mycket mindre asyl- och anhöriginvandring än Sverige.  Migrationspolitiken har även stramats åt under senare år. Fokus ligger nu på att stävja illegal migration, att hjälpa människor på plats i närområdet och att få till stånd en gemensam migrationspolitik inom EU. Möjligheten för människor att få olika typer av bidrag efter avslag på ansökan om uppehållstillstånd har beskurits kraftigt. Det verkar ha bidragit till att människor med utvisningsbeslut lämnar landet.⁷  Sedan LPF:s korta sejour har inget populistparti varit i regeringsställning, men regeringar har sökt stöd från LPF:s populistiska efterträdare på olika sätt ändå. 

Flera fängelser har stängts och Nederländerna har tagit emot interner från länder i närområdet, som Belgien och Norge, när fängelserna där blivit fulla.

Motsättningarna mellan de politiska partierna har fortsatt. Men den nu sittande premiärministern, liberalkonservativa Mark Rutte, har ändå lyckats hålla sig kvar vid makten i 12 år genom olika koalitioner i det inte helt lättmanövrerade parlamentet. För närvarande sitter 17 partier där.⁸Trots ett svårmanövrerat politiskt landskap har den ekonomiska utvecklingen på det stora hela varit gynnsam i Nederländerna sedan finanskrisen. Arbetslösheten har varit låg och är nu ungefär hälften så hög som i Sverige, och den ekonomiska tillväxten har varit hygglig.

Intressant är att den grova brottsligheten, som upplevdes vara ett stort problem i början av 2000-talet, gått ner. Så mycket att flera fängelser har stängts och Nederländerna har tagit emot interner från länder i närområdet, som Belgien och Norge, när fängelserna där blivit fulla.⁹ Antalet mord per hundratusen invånare har nästan halverats i Nederländerna sedan början av 2000-talet och är nu väsentligen mycket lägre än i Sverige (där trenden sedan en tid tillbaka är den motsatta).¹⁰

En orange läxa för Sverige

Den kanske viktigaste lärdomen för Sverige är att det det går att ta sig ur situationer som inte ser så gynnsamma ut. Det finns hopp även när det ser mörkt ut. Det finns saker som sticker ut i Nederländerna som man ur ett svenskt perspektiv gärna skulle vilja veta mer om. Hur kommer det sig till exempel att Nederländerna lyckats pressa tillbaka den grova våldsbrottsligheten? I Sverige sätts ofta likhetstecken mellan narkotika och skjutningar. Men i Nederländerna, som är en importhamn för droger med sitt geografiska läge, och där tillgången på narkotika är god, ser man inte alls kopplingen till våldsbrott lika tydligt. Även om den finns där också.

I Nederländerna görs en distinktion mellan soft drugs som cannabis, som polisen inte lägger större resurser på att bekämpa, och hard drugs som exempelvis heroin, som prioriteras i brottsbekämpningen. I landets berömda coffeeshoppar tolereras försäljning av lätta droger, och polisen åtalar inte människor för innehav av mindre än fem gram cannabis (marijuana och hasch) eller fem cannabisplantor.¹⁰Myndigheterna betraktar drogmissbruk som en sjukdom och fokus ligger på vård snarare än straff. Nederländerna har bara knappt hälften så många dödsfall per år kopplade till narkotikamissbruk som Sverige, trots en mycket större folkmängd. ¹¹

I internationella studier placerar sig Nederländerna högt upp vad gäller skolresultat, och ungdomsarbetslösheten är låg. En viktig faktor till att ungdomsarbetslösheten är så låg anses vara ett välutbyggt lärlingssystem. Eleverna väljer gymnasieskola beroende på om man vill ha en mer praktisk eller akademisk utbildning, men det går ganska lätt att byta spår och inriktning. Och att gå om ett år i skolan ses inte som samma stora misslyckande som i Sverige. 

En annan fråga är vilken roll den tuffare migrations- och integrationspolitik som Nederländerna anammat har haft på samhällsutvecklingen. Till skillnad från grannlandet Belgien och Sverige har exempelvis Nederländerna bidragit med relativt få IS-krigare under Syrienkriget, trots en ganska stor muslimsk befolkning. Vad beror det på? En intressant observation är att medan det är ett stort mansöverskott i Sverige bland utrikes födda är en majoritet av de utlandsfödda i Nederländerna kvinnor (52 procent 2018 enligt OECD).  

Det är många frågor som väntar på svar, som kanske kan hjälpa den tillträdande regeringen i höst att renovera den svenska modellen för att ”Make Sweden great again” för att använda ett uttryck från en känd politiker i den anglosaxiska världen som vi känner väl till i Sverige. Kanske alltför väl. Möjligen vore det klokare att skaffa oss mer kunskap om länder som Nederländerna och där lära känna politiker som står oss närmare och är mer relevanta för oss. Även om de inte är lika spännande som presidenter i USA.

*

Denna text har fått en rättelse. I en tidigare version stod det att: ”Nederländerna intar till exempel en Topp 10-position i den i Sverige så omdebatterade PISA-rankningen. Långt före Sverige”. Denna mening har tagits bort. Nederländerna har fallit i ranking under senare år, även om landet fortfarande är på plats nio i matematik och rankas totalt högre än Sverige.