Vinden vänder mot dagens rövarbaroner

Men det var också en period av missförhållanden, marknadsmissbruk och korruption. Det är något som skildrats ingående i det som blev grunden till den moderna undersökande journalistiken av ”murvlarna” (så har de kallats i den svenska medievärlden; muckrakers på engelska).² Många av industrialisterna blev impopulära och började kallas för ”rövarbaroner”.

Opinionen mot missförhållanden som rådde blev till slut så stor att lagar stiftades som begränsade företagens dominans i början av 1900-talet. I vissa fall lyckades den amerikanska staten bryta upp stora monopol, som i fallet med oljebolaget Standard Oil, lett av oljebaronen John D. Rockefeller. Men man misslyckades i andra, som i försöken att bryta upp stålmagnaten Andrew Carnegies konglomerat US Steel.

Techbolagen i topp

Coronapandemin har drivit på digitaliseringen och gjort techbolagen till de stora vinnarna på världens aktiemarknader. Som man kan se i tabellen är nio av tio av de största bolagen i världen nu, mätt som börsvärde, techbolag. En unik situation. När man de senaste decennierna gjort en ögonblicksbild över bolagen med världens högsta marknadsvärde har det alltid varit en större mångfald av bolag. Banker, oljeföretag och industrikonglomerat. Nu är det bara ett bolag som inte är techbolag som kvalar in på listan, nämligen världens största oljebolag, det statsdominerade saudiarabiska Saudi Aramco som börsnoterades 2019.

Tabell 1.

Listan toppas av Apple som har ett börsvärde på 18 866 miljarder svenska kronor. Vi slopar här det där med biljoner och triljoner. Det blir alltid fel när man ska översätta till svenska från engelska och amerikansk engelska, de är nämligen olika. Dessutom är det få människor som kan relatera till sådana storheter, så vi håller oss till miljarder. Även om det blir många miljarder. Det är lite mer greppbart. Apples börsvärde är dubbelt så stort som värdet på samtliga bolag på Stockholmsbörsen. Vi nöjer oss med det. Två kinesiska techbolag, Tencent och Alibaba, finns med på topplistan, men inte ett enda europeiskt. Techbolag av rang i Europa, som den svenska musikströmningstjänsten Spotify och det tyska mjukvaruföretaget SAP, får nöja sig med ett hedersamt omnämnande. Bland de tio största bolagen finns också taiwanesiska TSMC – världens största producent av halvledare som används i de flesta moderna elektroniska apparater –  och är den nya tidens svarta guld för tekniksektorn.

Tabell 2.

I takt med techbolagens framgångar har förmögenheter skapats på ett sätt som saknar motstycke. Som man kan se i tabellen är dominansen av amerikanska techentreprenörer stor bland världens rikaste. Av världens tio rikaste i februari 2021 tillhörde sju teknikskrået.⁴ Listan toppas av Elon Musk, före Jeff Bezos och Bill Gates. De är alla män som vill åstadkomma något mer än att bara driva företag. Precis som sina företrädare ”rövarbaronerna” i början av 1900-talet vill de att deras namn lever vidare långt efter att deras företag upphört att existera. För numera är det nog fler människor som förknippar namnen Rockefeller och Carnegie med forskning, välgörenhet och kultur än med olja och stål.

Det hör inte till vanligheterna att börsnoterade företag gör spekulativa investeringar i riskabla tillgångar. Men det verkar vara ok i techbranschen.

Elon Musk vill kolonisera rymden och vara den första som tar människan till Mars. Det är inte bara egna pengar Musk vill satsa på äventyrliga projekt. Häromdagen uppmärksammades det att Tesla gjort en stor investering i kryptovalutan Bitcoin. Det hör inte till vanligheterna att börsnoterade företag gör spekulativa investeringar i riskabla tillgångar. Men det verkar vara ok i techbranschen. Mest engagerad är Bill Gates, som startat världens största välgörenhetsorganisation, Bill & Melinda Gates Foundation, som bland annat önskar utrota malarian i världen. Gates lägger numera en stor del av sin tid på att få andra rika människor att skänka pengar. Han har lyckosamt involverat andra miljardärer, bland andra superinvesteraren Warren Buffett. En lågmäld nittioårig herre väldigt långt ifrån techentreprenörerna i framtoning och kynne. Han har lovat att skänka nästan allt han äger till Gates stiftelse³. Buffett har sagt att när han dör vill han lämna ”tillräckligt mycket för att barnen ska kunna göra vadsomhelst men inte så mycket att de inte behöver göra någonting”. Jeff Bezos har först under senare tid vaknat till liv vad gäller stora projekt vid sidan av Amazon. Världens dyraste skilsmässa kanske fördröjt det hela, men han vill nu avsätta egna medel för att motverka den globala uppvärmningen.

Men rika människor har i alla tider och på alla platser velat göra avtryck för att bli ihågkomna. Det tycks vara universellt. Jag glömmer aldrig när jag var på tjänsteresa i ett ganska sargat Ryssland under 2010-talet, märkt av den globala finanskrisen, och träffade chefen för en stor internationell frivilligorganisation. Jag frågade honom om det inte var vanskligt att få in medel till verksamheten i de svåra tiderna med stora offentliga besparingar. Han svarade då på bruten engelska att det var mindre svårt än man kunde tro då ”Russian businessmen don’t like to pay taxes, but they like to give gifts” (ung. ryska affärsmän gillar inte att betala skatt men de gillar att ge gåvor).

Skattetrötta techbolag

Det är inte bara ryska affärsmän som är skattetrötta. De amerikanska techbolagen verkar inte heller vara så pigga på att betala skatt. Omvittnat är hur svårt det är att få dem att betala skatt i Europa, men även på hemmaplan i USA tycks det vara komplicerat. Exempelvis har det ägnats mycket utrymme, i amerikanska medier under senare år, hur Amazon varit på jakt efter nytt huvudkontor. Man har spelat ut olika städer mot varandra. De städer som erbjudit mest subventioner och lägst skatt har varit mest intressanta. Till slut backade New York City ut som kandidat då stadens politiska ledning tyckte det var orimligt att ett av världens största företag skulle ha stöd för att etablera sig i New York.⁵ Amazon har dessutom bråkat en hel del med fackföreningar i USA, som har synpunkter på arbetsvillkor och möjligheten att som anställd organisera sig.⁶

I USA har personalstyrkan på nyhetsredaktionerna halverats sedan 2008.

Sedan Internets genombrott i mitten på 1990-talet har världens konsumenter, de som har kunnat nyttja den nya tekniken, mestadels varit nöjda. De har fått bättre och billigare datorer, smartphones och läsplattor. Traditionella företag har inte varit lika nöjda när e-handeln tagit fart. Stadskärnor och shoppingcentra tömdes, i alla fall delvis, redan innan pandemin. Mediehusen har länge klagat över att techbolagen tar deras innehåll utan att betala. I USA har personalstyrkan på nyhetsredaktionerna halverats sedan 2008.⁷

Under senare år har techbolagen blivit alltmer kritiserade och till och med anklagats för manipulation. Facebook har av hans motståndare beskyllts för att ha bidragit till Donald Trumps vinst i presidentvalet 2016. Trumps anhängare anklagar Twitter för att ha marginaliserat honom efter hans valförlust 2020 genom att blockera hans twitterkonto, genom vilket han har kunnat direktkommunicera med nästan 90 miljoner människor.

Vinden har vänt

Opinionen har börjat vända mot nutidens rövarbaroner – techentreprenörerna. De tidigare entusiastiska konsumenterna har börjat tröttna på att ge bort information om sina liv och vanor till techbolagen. Techentreprenörer som för bara några år sedan sågs som nätets frihetshjältar och pionjärer, som Facebooks vd Mark Zuckerberg och Twitters vd Jack Dorsey, grillas nu i utfrågningar i amerikanska kongressen om valfusk, maktkoncentration och övervakning.⁸ De utmålas alltmer som ett slags giriga illviljans kolportörer än som frihetskämpar, och de har som vi noterat ovan blivit rejält förmögna under resans gång.

Det är många som argumenterat för att det bästa med de stora techgiganterna samhällsekonomiskt vore om de splittades upp i mindre enheter, ungefär som skedde med många marknadsdominerande bolag i USA i början på 1900-talet. Flera jurister menar att den befintliga konkurrenslagstiftningen i USA skulle räcka för att hävda missbruk av dominerande ställning bland techbolagen. Men ingenting hände under Trumps presidentperiod. Den politiska viljan att pröva & reglera fanns inte.

De flesta av techentreprenörerna som visat politisk färg är demokrater, få stödde Trump.

President Trump var omvittnat ointresserad av techbolagens framfart. Han gillade inte techentreprenörerna och de gillade inte honom. De flesta av techentreprenörerna som visat politisk färg är demokrater, få stödde Trump.⁹

Inte många tror att det kommer att förändras nämnvärt med president Joe Biden vid rodret. Han förväntas driva frågor som har högre prioritet, som att hantera en pandemi som så här långt nästan skördat en halv miljon människoliv i USA. Dessutom kan Biden behöva techentreprenörernas stöd i andra för honom viktigare frågor. Biden är en samförståndsman som ogärna tar konflikter. På delstatsnivå pågår dock livliga diskussioner hur man ska kunna beskatta techentreprenörerna. I delstaten Washington exempelvis, där både Bill Gates och Jeff Bezos bor, diskuteras att införa en kraftig förmögenhetsskatt.¹⁰

I ärlighetens namn ska också sägas att några av USA superrika, som Bill Gates och Warren Buffett, faktiskt argumenterat för att skatterna bör höjas för de välbeställda i USA.

Möjligen finns en öppning i kongressen. Nyligen enades en av kongressens mest konservativa republikaner, den förre presidentkandidaten, senatorn Ted Cruz, och den kanske mest vänsterinriktade demokratiska kongressledamoten, Alexandria Ocasio Cortez, i en twitterkonversation om att landet måste se över vissa regleringar. Det har aldrig hänt tidigare att de givit varandra stöd på Twitter.

Och utanför USA pågår ett arbete med att tygla techbolagen. EU-kommissionen driver sedan många år ett regleringsarbete och EU-kommissionären Margrethe Vestager arbetar hårt för att få techbolagen att betala mer skatt i EU-länderna. I Australien har precis en uppgörelse träffats mellan medieföretag och Google som ger medieföretagen intäkter för nyheter som Google använder. Samtidigt har Facebook beslutat att blocka alla nyhetslänkar till medier i Australien. Vi kommer säkert att se liknande fall på andra håll i världen framgent.¹¹

Ett bolag blev tre

Och hur gick det för de bolagen som dominerades av ”rövarbaronerna” i början av 1900-talet? Jo tack, många av dem lever och frodas fast i ny skrud. Stora oljebolag som Chevron, Exxon Mobil och BP är alla sprungna ur familjen Rockefellers Standard Oil som upplöstes 1911 efter ett utslag i USA:s högsta domstol om att Standard Oil var ett illegalt företag.

Andrew Carnegies hjärtebarn, US Steel, världens största stålkonglomerat, rådde aldrig myndigheterna på. Carnegie sålde US Steel 1901 till investmentbanken J.P. Morgan och blev då världens rikaste man. De sista åren före hans död 1919 ägnade han nästan uteslutande åt välgörenhet. US Steel finns än idag. Det är ett börsnoterat företag med huvudkontor i Pittsburgh, men inte längre ett speciellt betydelsefullt stålbolag. Det placerar sig numera på plats 27 bland stålproducenterna i världen, ett antal placeringar före svenska SSAB som återfinns på plats 47.¹²