Rättegången mot koranbrännarna inleds idag

Diskussionen har kretsat kring om de handlingar som utfördes, däribland bränning av koraner, kan klassas som hets mot muslimer.

Enligt åklagaren Anna Hankkio har de åtalade i samband med koranbränningarna gjort sig skyldiga till hets mot folkgrupp.

Salwan Momika, som är irakisk medborgare, förklarade i en intervju med Kvartal i september 2023 via sin tolk:

– Jag känner mig skyldig att göra det. Det är mänskligt att man gör det.

I Sveriges Radio i morse underströk Aftonbladets krönikör Oisin Cantwell att själva bränningen av koraner inte är olaglig i Sverige.

– Koranbränning har ju vuxit fram som ett begrepp. Men att tända eld på en koran är inte olagligt. Och om någon frågar mig ska det inte heller vara olagligt. Däremot har de gjort saker i samband med det. De har exempelvis lindat in koranerna i bacon när de stått och stampat på det. De har skrikit saker som anses vara hets mot muslimer. Och det är i praktiken det de är åtalade för, säger Cantwell.

Men koranbränningarna piskade upp starka protester i muslimska länder. Marocko kallade hem sin ambassadör, Sveriges ambassad i Bagdad stormades och Turkiets president Erdogan blev rasande – något som fördröjde Turkiets godkännande av Sveriges Natoansökan.

Salwan Momika som är irakisk medborgare, fick utvisningsbeslut av Migrationsverket i oktober 2023. Trots det fick han ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd våren 2024, med hänvisning till att han riskerade tortyr om han återvände till hemlandet.

Salwan Najem, även han från Irak, är svensk medborgare.

Båda männen nekar till brott.