Putins krig driver på bostadsbubbla i Ryssland

Rysslands president Vladimir Putin har ägnat två decennier åt att försöka ändra medborgarnas inställning. Redan 2003 framhöll han bolån som en lösning på dåtidens ”akuta bostadsproblem” i Ryssland.

20 år senare har ryssarna anammat Putins råd. Under senare år har antalet ryssar som tar bolån skjutit i höjden, tack vare generösa statliga subventioner till köpare av nyproduktion.

Men Putin kan ha fått mer än han hade hoppats på. De statliga subventionerna har lett till en överhettad fastighetsmarknad där huspriserna skjutit i höjden. Den subventionerade lånemarknaden bygger snabbt på den ryska statsskulden.

Förra året färdigställdes 110 miljoner kvadratmeter bostadsyta, jämfört på 59 miljoner årligen vid Sovjets fall. Samtidigt rusar priserna. Moskvabaserade Institutet för urban ekonomi räknar med att de steg med 172 procent i de största städerna mellan 2020 och 2023.

Ökningen tog rejäl fart när Ryssland ställde om till krigsekonomi efter invasionen av Ukraina. Förra året emitterade bankerna bolåneobligationer till ett värde av 7,7 biljoner rubel (960 miljarder kronor) eller 4 procent av landets BNP, upp från 4,3 biljoner rubel 2020. Merparten av obligationerna garanterades av statliga subventioner.

Den ryska riksbankschefen, Elvira Nabiullina, har anklagat regeringen för att elda på den redan överhettade bostadsmarknaden.

Centralbankens missnöje har fått Kreml att lyssna. I december höjdes kravet på kontantinsats från 20 till 30 procent för nya bolånetagare. Och tidigare i juli slopades subventionerna för köp av nyproduktion.

Läs hela dagens Cortado här.