Morgan Johanssons twitterhistorik

Avsiktligt vilseledande?

1, Förra året var den genomsnittliga handläggningstiden för familjeåterföreningsärenden längre än 12 månader (enligt uppgift från Migrationsverkets presstjänst den 10 januari 2020). De nya, mer generösa reglerna för familjeåterförening trädde i kraft den 20 juli i somras.^{1, 2}

Sannolikt hann alltså inte ett enda – eller i alla fall mycket få – av de relevanta ärendena prövas av Migrationsverket under 2019. Att då använda statistik över antal beviljade uppehållstillstånd 2019 för att påvisa lagändringens påstått uteblivna effekter framstår både som felaktigt och vilseledande – avsiktligt eller ej.

I sammanhanget blir det extra anmärkningsvärt att Johansson bortser från – alternativt inte känner till – Migrationsverkets långa handläggningstider för familjeåterföreningsärenden. Sedan flera år tillbaka överskrider de vida gränsen i EU:s familjeåterföreningsdirektiv från 2003, som säger att den sökande ska få beslut i sitt ärende inom nio månader.³

Märkliga slutsatser

2, Statistik över antal beviljade uppehållstillstånd genom anknytning omfattar fler ärendetyper än bara familjeåterförening.

Termen familjeåterförening används för att beskriva anknytningsärenden som rör personer som har beviljats asyl i Sverige. Det finns också många anknytningsärenden som rör svenska medborgare, och även sådana som rör barn födda i Sverige till föräldrar med permanent uppehållstillstånd.

Att använda statistiken för uppehållstillstånd genom anknytning som helhet, för att dra slutsatser om familjeåterförening, är därför inte möjligt.

En snabb överblick av den statistik som Johansson hänvisar till visar att familjeåterförening endast utgör 23 % av alla uppehållstillstånd som beviljades 2019 på anknytningsgrund.⁴

Även om handläggningstiderna på Migrationsverket hade varit obefintliga, och samtliga nya familjeåterföreningsärenden från 2019 hunnit avgöras under samma år (vilket de alltså inte gjorde), skulle denna statistik vara irrelevant i sammanhanget.

Viktig regeländring presenteras som en mindre förändring

3, Morgan Johansson skriver: ”När vi i somras gjorde det något lättare för t ex nyanlända syrier att ta hit barn och maka/make…”
”Något lättare” antyder att man tänjde lite på reglerna. Så är inte fallet. Man ändrade dem.

Asylsökande som beviljas uppehållstillstånd i Sverige delas i huvudsak in i två kategorier: flyktingar och alternativt skyddsbehövande. Grovt förenklat kan man säga att flyktingar riskerar förföljelse i hemlandet medan alternativt skyddsbehövande har flytt från krig.
Från och med den 20 juli 2019 har alternativt skyddsbehövande samma rätt till familjeåterförening som flyktingar.⁵

Det är denna lagändring Morgan Johansson hänvisar till när han nämner syrier, som i regel klassas som alternativt skyddsbehövande.

Man gjorde det alltså inte ”något lättare” för någon att ta hit sina anhöriga, som Morgan Johansson skriver; man ändrade lagen så att en grupp personer som tidigare inte hade rätt att ta hit sina anhöriga, nu har rätt att göra det.

Varken ”alarmister” eller ministern vet ännu effekterna

4, I ännu en kommentar skriver Johansson:

”Alarmisterna fick alltså fel. Det ledde inte till någon ny flyktingkris eller förlorad kontroll.”

Johansson använder här den irrelevanta statistiken som ett argument mot sina meningsmotståndare i frågan om familjeåterförening, vilka dessutom ikläs det föga smickrande epitetet ”alarmister”. Men faktum är att ingen ännu vet vad effekterna av de nya reglerna för familjeåterförening blir. Allra minst Morgan Johansson – i alla fall om han endast har tittat på sitt bifogade diagram.

Johanssons mediestrategi

Tyvärr är detta inte första gången det framstår som att Morgan Johansson vilseleder om familjeåterföreningen. Det är snarare det senaste exemplet på vad som antingen är en utstuderad strategi, eller mycket oroväckande kunskapsbrist hos ett av Sveriges mäktigaste statsråd.

För ett knappt år sedan avslöjade jag, för Expressens räkning, att Johansson i flera intervjuer hänvisat till en gammal prognos över effekterna av den nya lagstiftningen – trots att han hade tillgång till en ny rapport från Migrationsverket, där de prognostiserade effekterna var större än man tidigare förutspått.⁶

Johansson tog även denna gång till Twitter, och kallade avslöjandet för ”en tidningsanka”. Utan sakligt bemötande förklarade han att uppgifterna i artikeln inte var att lita på och gjorde sig därefter otillgänglig för vidare kommentarer.⁷

När jag för Ekots räkning i våras avslöjade att Migrationsverket inte har något sätt att mäta effekterna av den nya lagstiftningen, eftersom deras system inte kan se skillnad på familjeåterföreningsärenden som gäller flyktingar respektive alternativt skyddsbehövande, vägrade Morgan Johansson återigen att ställa upp på intervju.⁸

Trots att han är fullt medveten om att Migrationsverket inte kan mäta effekterna av den nya lagstiftningen, skriver han nu på Twitter att det ”blev en kraftig minskning” i antal ärenden.

Svartmålning, tystnad och felaktiga uppgifter

Nyligen riktades Morgan Johanssons twittrande mot SvD:s ledarskribent Ivar Arpi,⁹ som han anklagar för att undergräva demokratin. Detta efter att Arpi kallat januarisamarbetet och regeringen för ”en styggelse”. 

Att utmåla meningsmotståndare som hot mot demokratin, att göra sig otillgänglig för kritiska journalister och att aktivt sprida missvisande uppgifter i sociala medier är sammantaget en mediestrategi som brukar kritiseras skarpt i Sverige.

När den används av Donald Trump.