Samhället belönar karriär och bilder av krogmat, men det är omsorgsarbete som kan skapa ett meningsfullt liv, skriver Anna Axfors. Illustration: Hans von Corswant.
Vi indoktrineras till att inte vilja lägga ner tid på omsorg, men Karolina Ramqvists bok Bröd och mjölk påminner om vad som kan ge livet mening, skriver Anna Axfors. Det får vara slut med köttbullar och makaroner-rutinen åt barnen, även om samhället inte belönar det.
Jag tänker på mat åtminstone 15 av dygnets timmar. Vad jag ska äta, när och hur. Jag tror att det med en samtida blick gör mig till matmissbrukare. Å andra sidan har väl det alltid varit människans villkor – att behöva tänka på mat? Och om jag hade fötts bara femtio år tidigare så hade ju min roll varit att ”vara fastkedjad vid spisen”. Det dåliga med att kvinnor också gör karriär nu för tiden är att ingen tar ansvar för hemmet. För att ta ansvar för hemmet är egentligen ett halv- om inte heltidsjobb. Och mödrar har ett kollektivt dåligt samvete över alla makaroner och köttbullar som serveras. De som har råd outsourcar de sysslor som en husmor förut skötte, framför allt städning.1 Och i de hem där man inte har råd, där blir det väl helt enkelt inte skött, om båda föräldrarna jobbar heltid (jag pratar inte om barnfria singelhushåll här, för jag antar att de klarar sig på något sätt).
Jag tänker på mat åtminstone 15 av dygnets timmar. Vad jag ska äta, när och hur. Jag tror att det med en samtida blick gör mig till matmissbrukare. Å andra sidan har väl det alltid varit människans villkor – att behöva tänka på mat? Och om jag hade fötts bara femtio år tidigare så hade ju min roll varit att ”vara fastkedjad vid spisen”. Det dåliga med att kvinnor också gör karriär nu för tiden är att ingen tar ansvar för hemmet. För att ta ansvar för hemmet är egentligen ett halv- om inte heltidsjobb. Och mödrar har ett kollektivt dåligt samvete över alla makaroner och köttbullar som serveras. De som har råd outsourcar de sysslor som en husmor förut skötte, framför allt städning.1 Och i de hem där man inte har råd, där blir det väl helt enkelt inte skött, om båda föräldrarna jobbar heltid (jag pratar inte om barnfria singelhushåll här, för jag antar att de klarar sig på något sätt).
Rapporter kommer om en märkbar ökning av skolbarns matintag, för att de inte får äta sig mätta hemma.2 Många föräldrar i Sverige verkar alltså på en kollektiv nivå inte ha råd eller tid att ge sina barn grundläggande omsorg. Samtidigt exponeras vi på sociala medier hela tiden för perfekta hem och mat, mat, mat. Jag tror att vartannat inlägg i mitt Instagramflöde är någon form av mat. Något som någon lagat eller som den fått serverat på restaurang, oftast det senare.
Parallellt med nyheterna om de hungriga skolbarnen kommer vittnesmål om att krogarna fortfarande är fyllda med folk.3 Finns det någon som ens lagar mat längre? Jag kommer att tänka på det när jag läser Bröd och mjölk (Norstedts förlag, 2022) av Karolina Ramqvist, som handlar om denna syssla, matlagning, och kanske ännu mer om något ännu ovanligare: informell omsorg. Det handlar om en mamma, en kvinna, som ser tillbaka på sin tid som flicka och all mat som framför allt hennes mormor lagade till henne.
En lycka som inte går att köpa.
Ramqvist skriver:
”Mormor brukade ha med sig sina kakrecept hemifrån, linjerade A4-blad som gulnat och var fläckade av smet och matlagningsfett, så att hon skulle kunna baka mockarutor och kokostoppar också, men vetedegen var alltid det första hon satte igång med. Innan hon ställde fram de nybakade bullarna hällde hon alltid upp ett glas iskall mjölk åt mig från kylen.”
Informellt omsorgsarbete är att utföra sysslor för andra, utan betalning. Det är inte ens säkert att man blir emotionellt belönad. Barnen springer från bordet utan att säga tack för maten. Kanske äter de inte ens maten. Som huvudpersonen i Bröd och mjölk som i vuxen ålder lagar risgrynspudding till sitt barn, mormoderns risgrynspudding som hon själv har så underbara minnen av, men som ratas av hennes eget barn: ”Du behöver bara smaka, sa jag. Bara lite. Då tryckte hon ner gaffeln igen, fiskade upp en tugga till och höll upp och granskade den med en likgiltig, nästan äcklad min.”
Som förälder måste man anstränga sig, och sedan se maten kastas i soporna.
Det träffar henne som knivhugg, och hon blir vansinnig på sitt barn. Alla timmar hon lagt ner på maten, all energi förgäves.
Omsorg är ofta förgäves, eller känns så i alla fall. Det är antagligen därför det prioriteras bort i dagens samhälle. Vi har inte tid att göra något som verkar vara förgäves. Men det märkliga, och som nästan är som en hemlighet, är att det inte är förgäves. Detta vet också huvudpersonen i Bröd och mjölk, som lär sig att förknippa mat med kärlek. Och hon konstaterar att det tog henne själv otaliga gånger innan hon började gilla risgrynspuddingen. Ett barn måste exponeras för maten om och om igen innan det vänjer sig, måste exponeras för omsorgen. Som förälder måste man anstränga sig, och sedan se maten kastas i soporna.
Upproret mot kvinnors känsloarbete
Emotionellt arbete har en negativ klang, sedan genomslaget med boken Så jävla trött (Natur & Kultur, 2019) av den amerikanska feministiska journalisten Gemma Hartley. Även på svenska har det skrivits om det, som i antologin Vem bryr sig? (Systerkonspirationen förlag, 2019). Emotionellt arbete kan vara att till exempel komma ihåg barnens skostorlekar, eller att planera födelsedagskalas, eller att tänka lite extra på vad som ska lagas till middag, så att det inte bara blir de där makaronerna med köttbullar. Ett viktigt arbete alltså, men att ägna sig åt det anses vara förintande för det egna jaget, och det tar tid från sådant arbete som ger tillbaka någonting konkret, som pengar. Om man ska vara produktiv och kreativ med barnens middag så kommer det att ta produktivitet och kreativitet från andra områden, som kanske är viktigare.
Men tänk om omsorg är det som skapar ett meningsfullt liv? Åtminstone för jaget i Bröd och mjölk är det så.
Jag läser en artikel4 på Substack av en ung amerikansk skribent, Rayne Fisher-Quann, om den self care-kultur som just nu håller på att ta över hela internet. Det är psykologer som dansar i reels på Instagram och Tiktok och berättar om hur man ska bli sitt bästa jag. Ofta ska man bli det genom att sätta gränser och ”prioritera sina behov”, eller genom att klippa banden med så kallat toxiska människor som inte gynnar en. Det är en kultur som uppmanar till att skaffa en psykolog och heala sig själv i stället för att streta på med icke-perfekta relationer. Jag kommer att tänka på en kvinna i SVT:s kortdokumentär Ödesåren, hon är i trettioårsåldern och väntar på att hitta någon att bilda familj med, något som borde ske eftersom hon ”verkligen har gjort the work”. The work är alltså att jobba med sig själv.
Vi indoktrineras till att inte vilja lägga ner tid på omsorg.
Jag antar att alla coacher och internet-psykologer tjänar enorma summor på att hjälpa folk att göra the work. Problemet, som Fisher-Quann skriver, med att investera ekonomiskt i sin healing i stället för att utvecklas i icke-perfekta relationer, är att man inte blir utmanad på riktigt. En psykolog eller terapeut kommer aldrig att lämna en, så länge man betalar, och därmed kan man fortsätta med de beteenden som kanske egentligen var de man ville bli av med.
Emotionellt arbete, oavsett om det handlar om att förbereda en middag eller gegga runt i en icke-perfekt relation, kommer inte att ta en vidare i ens karriär eller få en att se mer lyckad ut utifrån, det kommer inte att ”ge en” någonting.
Att föräldraskap idag upplevs som svårt är egentligen inte för att barnen har så mycket fotbollsträningar, eller att det finns så många ekologiska barnmatsburkar att välja mellan, utan för att föräldraskapets själva fundament och poäng, omsorgen, anses onödig. Vi indoktrineras till att inte vilja lägga ner tid på omsorg, och det är en logisk konsekvens av samhällets prioriteringar i övrigt.
Vi måste hela tiden optimera oss själva på ett sätt som ska ge synliga resultat. Det hemska är att vi trots det aldrig kommer att duga.
Om vi ska ha en chans att duga måste vi ta tillbaka det som är betydelsefullt på riktigt: omsorgen och de nära relationerna.
Den bästa svenska samtidsromanen
Kanske är Bröd och mjölk den bästa svenska samtidsroman jag läst, just på grund av vad den sätter fingret på: kärnan i livet som vi har glömt bort. Sysslor som inte är till för att visas upp, utan för att sparas i hjärtat, och lycka som inte går att köpa för pengar.
De bästa raderna har jag strukit under:
”Det var något jag aldrig tidigare hade försökt mig på, att ta reda på vad jag behövde och fråga en annan människa om det, och jag hade inte kunnat föreställa mig att det skulle vara så lätt.”
Det ska sägas att Bröd och mjölk också handlar om mat som missbruk, huvudpersonen lider som vuxen av bulimi. Och i vårt diagnos-samhälle skulle som sagt mitt eget konstanta tänkande på mat säkert kunna klassas som matmissbruk. Samtidigt är det inte så märkligt att våra tankar kretsar kring mat; vi har byggt ett samhälle där det inte finns tid att laga den, samtidigt som våra kroppar behöver den lika mycket som alltid. Visst vill vi inte ha ett samhälle där kvinnan är fastsurrad vid spisen, men kanske där vi alla är mer fastsurrade, vid spisen och vid varandra. Som jag hörde 1900-talsregissören Mai Zetterling säga i en radiodokumentär: ”Mänsklig frigörelse är viktigare än kvinnlig frigörelse.” Men i det här fallet, bundenhet snarare än frigörelse. Kanske är att vara fastsurrade vid spisen just det som våra uppmärksamhetssplittrade Tiktok-hjärnor behöver, det skulle kunna vara minst lika helande som att sätta gränser och ”prioritera sina behov”.
Kvartal använder cookies för att förbättra webbplatsen, mäta trafik samt tillhandahålla personanpassad marknadsföring.
Genom att välja “Tillåt cookies” accepterar du vår användning av cookies och samtycker till att denna information kan komma att delas med tredje part. Om du väljer ”Acceptera nödvändiga” använder vi endast de cookies som är nödvändiga för webbplatsens funktion. Läs vår cookiepolicy här.
Insamlingsstiftelsen Kvartal använder sig av cookies och liknande tekniker för att hålla vår webbplats tillförlitlig och säker, för att mäta trafik och prestanda, tillhandahålla personanpassad annonsering samt för att utveckla och förbättra vår webbplats.
För mer information och för att anpassa dina val kan du klicka på ”Hantera cookies” Du kan alltid ändra dina inställningar och dra tillbaka eventuella samtycken genom att klicka på ”Hantera cookies” längst ned på sidan.
Om du vill veta mer om cookies och varför vi använder dem kan du besöka sidan med vår cookiepolicy när som helst och om du vill ha fördjupad information om hur vi behandlar dina personuppgifter kan du besöka sidan med vår personuppgiftspolicy.
Cookies och liknande tekniker som gör att webbplatsen/appen fungerar säkert och korrekt. Webbplatsen/appen kan inte fungera ordentligt utan dessa. Exempel på nödvändiga cookies/tekniker är sådana som används för att utföra åtgärder som du har begärt, exempelvis inställning av dina personliga preferenser, inloggning eller när du ska fylla i ett formulär. Vi använder även vissa nödvändiga tredjepartsfunktioner som kan innebära behandling av din IP-adress, t ex i samband med att vi bäddar in grafik.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
cookielawinfo-checkbox-advertisement
1 year
Denna cookie, som anges av GDPR Cookie Consent-plugin (cookie-hanteraren), används för att registrera användarens samtycke för cookies i kategorin "Annons".
cookielawinfo-checkbox-analytics
11 months
Denna cookie används av GDPR Cookie Consent-plugin.Cookien används för att lagra användarens samtycke för cookies i kategorin "Cookies för analys, prestanda och
utveckling".
cookielawinfo-checkbox-functional
11 months
Cookien sätts av GDPR-cookie-samtycke för att registrera användarens samtycke för cookies i kategorin "Funktionella cookies/tekniker".
cookielawinfo-checkbox-necessary
11 months
Denna cookie ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin.Cookies används för att lagra användarens samtycke för cookies i kategorin "Nödvändiga cookies och övriga tekniker".
cookielawinfo-checkbox-others
11 months
Denna cookie ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin.Cookien används för att lagra användarens samtycke för cookies i kategorin "Övrigt".
cookielawinfo-checkbox-performance
11 months
Denna cookie ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin.Cookien används för att lagra användarens samtycke för cookies i kategorin "Cookies för analys, prestanda och utveckling".
CookieLawInfoConsent
1 year
Registrerar knappstatus för kategorier och status för CCPA (cookie-hanteraren).Det kompletterar primära cookien för denna funktion.
viewed_cookie_policy
11 months
Cookien ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin och används för att lagra om användaren har samtyckt till användningen av cookies eller inte.Den lagrar inga personuppgifter.
Cookies och tekniker som gör att det går att tillhandahålla utökade funktioner och individuella inställningar på webbplatsen/appen. De kan placeras ut av oss eller av en tredjepartsleverantör vars tjänster vi har lagt till på vår webbplats/app. Om du inte tillåter dessa cookies/tekniker kan det hända att vissa delar av webbplatsen/appen inte fungerar optimalt.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
pll_language
1 year
pll _language-cookien används av Polylang för att komma ihåg det språk som valts av användaren när den återvänder till webbplatsen, och även för att få språkinformationen när den inte är tillgänglig på annat sätt.
Marknadsföringscookies används för att ge besökarna relevanta annonser och marknadsföringskampanjer. Dessa cookies spårar besökare över webbplatser och samlar in information för att tillhandahålla anpassade annonser.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
VISITOR_INFO1_LIVE
5 months 27 days
En cookie som används av YouTube för att mäta bandbredd. Bandbredden i sin tur avgör om användaren får det nya eller gamla spelargränssnittet.
YSC
session
YSC-cookien används av Youtube för att spåra visningar av inbäddade Youtube-videor.
Cookies och tekniker som används för att visa innehåll från andra medier, och för att möjliggöra vissa funktioner som tillhandahålls av externa samarbetspartners, i s yfte att stärka vårt berättande och vår journalistik. Exempel på detta kan vara innehåll från sociala medier, ljud- eller videospelare. När vi visar innehåll från andra medier och samarbetspartners kan leverantören av det aktuella mediet samla in vissa data om dig, t ex IP-adress, information om din enhet och vilken sida du har besökt, och använda för ändamål som vi inte kontrollerar.
Cookies och tekniker som används för att ta fram statistik över besök på webbplatsen/appen och information om hur webbplatsen/appen används. Med hjälp av denna information kan vi optimera navigering och innehåll, utveckla våra tjänster och förbättra upplevelsen för dig som användare. Vi använder bl.a. realtidsverktyg för att kunna avgöra vilka nyheter som ska publiceras vid vilken tidpunkt. Andra verktyg, t.ex. Google Analytics, används för att följa och analysera läsandet över tid.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
_ga
2 years
_ga-cookien används av Google Analytics för att beräkna besöks-, sessions- och kampanjdata. Den används också till att hålla koll på webbplatsanvändningen.Cookien lagrar information anonymt och tilldelas ett slumpmässigt genererat nummer för att känna igen unika besökare.
_ga_G3ZE4N19S6
2 years
Denna cookie används av Google Analytics.
_gat_UA-123515409-1
1 minute
En variant av _gat-cookien som används av Google Analytics och Google Tag Manager för att tillåta webbplatsägare att spåra besökarnas beteende och mäta webbplatsens prestanda. Namnets ändelse (UA- ...) innehåller det unika identitetsnumret för kontot eller webbplatsen.
_gid
1 day
_gid-cookien används av Google Analytics och lagrar information om hur besökare använder en webbplats, samtidigt som den används för att skapa en analysrapport över webbplatsens prestanda.En del av de uppgifter som samlas in inkluderar antalet besökare, deras källa och de sidor de besöker anonymt.
CONSENT
2 years
YouTube använder denna cookie för att registrera anonym statistik för inbäddade youtube-videor.