Många unga en riskfaktor

Mörkertalet lär dessutom vara stort, med tanke på att vi har minst 800 ouppklarade mord i Sverige – varav många i gängmiljö.

Ung befolkning kan medföra instabilitet

Jordens befolkning har historiskt sett varit mycket ung. Medianåldern i världen var så sent som år 1970 bara 21,5 år – halva världens befolkning var då alltså under 21,5 år. Idag är siffran cirka 31 år. I Sverige är medianåldern 41 år; vi har alltså en relativt gammal befolkning. Vi ligger betydligt närmare Japan som har världens högsta medianålder på 48 år, än Nigeria som har världens lägsta medianålder på 18 år.

Länder med låg medianålder är i regel fattiga.

Hur gammal en befolkning är spelar stor roll på många sätt: Ju lägre medianålder, desto högre födelsetal – detta är ett samband som vi ser över hela världen. Länder med låg medianålder är i regel fattiga, dessutom. En äldre befolkning är alltså generellt rikare och får färre barn. Och – den är även mer fredlig och skötsam.

Sverige har som sagt en relativt gammal befolkning. Bara 23 procent är i åldern 0–19 år gammal. Globalt är siffran betydligt högre: cirka 33 procent.

Men många unga kan vara en riskfaktor. Demografen Jennifer D. Sciubba vid Rhodes college har i nyutkomna boken 8 billion and counting (W.W. Norton & company 2022) konstaterat att det även finns ett starkt samband mellan unga befolkningar och ja… kaos. I Fragile state index, som listar länder som riskerar att hamna i inbördeskrig och statskollapser, toppar länder som Jemen, Somalia, Sydsudan, Syrien och Afghanistan. Alla dessa länder har extremt unga befolkningar. Ofta är uppåt halva befolkningen under 20 år. I Somalia är nästan 58 procent 0–19 år gamla. I Afghanistan är siffran 54 procent.

Man kan även notera att den demografiska profilen var liknande i exempelvis det oroliga Tyskland efter första världskriget. Ett krig som för övrigt bröt ut efter att en tonåring – den 19-årige Gavrilo Princip – genomfört ett attentat i Sarajevo sommaren 1914.¹

Forskare har även tagit fram en Youth risk faktor (YRF), vilket syftar på andelen av den arbetsföra befolkningen som är i åldern 17–26 år, och där hamnade Syrien i topp i Mellanöstern vid tiden för arabiska våren, där Syrien drabbades allra hårdast av våld och inbördeskrig. Andra forskare har noterat att ju äldre befolkningen är, desto större chans att utveckla en stabil demokrati. Få länder med en medianålder under 25 år är stabila demokratier.²

Demografi kan förstås inte förklara allt här i världen, men den genomsnittlige 19-åringen har i alla tider varit mer våldsam, impulsiv och riskbenägen än den genomsnittlige 39-åringen. Kanske ligger här även en delförklaring till att världen varit så mycket mer våldsam under historiska epoker?

Många unga i problemområden

Åter till Sverige. Här är vi äldre i än i många länder, men med hjälp av SCB kan man undersöka den demografiska sammansättningen i regionala statistikområden, vilka är långt mer detaljerade än på kommunnivå. Det finns över 3 300 sådana regionala statistikområden (RegSO), med mellan cirka 700 och cirka 23 000 invånare.

Här kan man notera att flera utanförskapsområden har ung befolkning. I exempelvis Vivalla, ett utsatt område där många grova våldsbrott begåtts, är 41 procent av invånarna i åldern 0–19 år. Även Herrgården i Rosengård i Malmö ligger högt på listan med 39 procent i det åldersspannet, liksom Kronogården i Trollhättan. Tjärna Ängar i Borlänge har 38 procent. I Rinkeby är siffran 32 procent och Skäggetorp i Linköping 31 procent – långt över rikssnittet på 23 procent.

I riskområdet Tjärna Ängar i Borlänge är hela 83 procent under 45 år.

Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, påpekar dock att sådana indelningar kan vara lite bedrägliga, eftersom vissa bostadsområden är anpassade för barnfamiljer, vilket påverkar statistiken. Man flyttar alltså ut och in i olika områden i olika stadier i livet.

Men överlag är befolkningen i de utsatta områdena yngre än befolkningssnittet i Sverige. Två av tre invånare i utsatta områden är under 45 år, enligt rapporten Fakta för förändring. En rapport om Sveriges 61 utsatta områden utgiven av The global village (s. 16). Bara 12 procent är över 65 år. I hela Sverige är 20 procent över 65 år. I riskområdet Tjärna Ängar i Borlänge är hela 83 procent under 45 år och över hälften (54 procent) har inte fyllt 25 år än.

Många barn och en ung befolkning har förstås med ett högt barnafödande att göra. I SCB:s Bilagor till Sveriges framtida befolkning 2021–2070 påtalas att utrikes födda kvinnor har ”betydligt högre summerad fruktsamhet” än Sverigefödda (s. 87). Framför allt kvinnor födda i Afrika har högre fruktsamhet, 3,1 barn per kvinna, jämfört med 1,6 barn per kvinna för kvinnor födda i Sverige (s. 97ff).

Hushåll med fler än sju personer i har på ett decennium ökat med 30 procent…

Kvinnor födda i Somalia hade under den senare hälften av 1990-talet en sammanlagd fruktsamhet på drygt fem barn på kvinna, men den har sjunkit till fyra barn per kvinna under 2000-talet (s. 102).

Vi ser även allt fler stora hushåll i Sverige, enligt SCB. Hushåll med fler än sju personer i har på ett decennium ökat med över 30 procent – från 30 000 till nästan 40 000 sedan 2011. Även hushåll med sex personer har blivit fler under samma period. Och över 100 000 människor bor i hushåll med mer än åtta personer. De är framför allt vanliga på platser som Rinkeby, Husby, Tensta, Botkyrka, Vivalla och Skäggetorp.

Skaffa fler barn än man kan försörja?

I nuläget förs en diskussion om barnbidragets flerbarnstillägg. Och arbetsmarknads- och jämställdhetsministern Eva Nordmark gick ut och sade att man inte ska skaffa fler barn än man kan försörja.

Kanske är denna demografiska fråga något att börja analysera på djupet. Jag har hittills inte lyckats hitta någon forskare som är sysselsatt med dessa demografiska frågor och förändringar i detalj i svensk kontext. Däremot ska Gunnar Andersson senare i år studera hur uppväxt i ett visst sorts (segregerat) bostadsområde påverkar barnafödandet under resten av livscykeln. Så forskningsresultat är att vänta.

Slutligen, en liten tröst: jordens befolkning blir allt äldre – det är tydligt hur man än mäter: Andelen 65-plussare växer, medellivslängden blir högre, medianåldern ökar, allt fler människor får uppleva sin 100-årsdag och dessutom föds det färre barn per kvinna än någonsin tidigare. Och som ekologen Frank Götmark skrev i Kvartal häromåret: En åldrande befolkning är en god sak.

Kanske går världen mot lugnare tider, trots allt.