Kinesisk science fiction – trojansk häst för samhällskritik

Science fiction är kanske den genre som bäst uttrycker de rädslor, farhågor och förhoppningar som präglar den moderna världen som kollektiv.

Den kinesiska science fiction-litteraturen har rötter i början av 1900-talet, då den gav uttryck för nationalistiska drömmar om ett förnyat, starkare Kina. Samtidigt har den samtida ”Nya vågen”⁶ av science fiction i Kina vuxit ur de kulturella och politiska sammanhang som är typiska för landet efter massakern på Himmelska fridens torg 1989, vilka inkluderar den statliga kommunistiska utopins död, Kinas blixtsnabba modernisering samt landets framväxt som en global, teknologisk supermakt.

I en tid då det kinesiska kommunistpartiet gör sitt bästa för att kontrollera berättelsen om Kinas moderniseringsprojekt, har science fiction sedan 1990-talet och framåt gett uttryck för alternativa bilder av framtiden, som emellanåt också slår över i mardrömmar. Science fiction är kanske den genre som bäst uttrycker de rädslor, farhågor och förhoppningar som präglar den moderna världen som kollektiv, och därmed ger den kinesiska science fiction-litteraturen också nya perspektiv på en modernitet som länge definierats av västerländska science fiction-författare.

Science fiction har frodats i skymundan

En rad sociokulturella faktorer i Kina under 1990-talet och framåt, gjorde det möjligt för science fiction att utvecklas i landet. Primärt var det paradoxalt nog genrens marginaliserade position i det litterära fältet i Kina. Science fiction åtnjöt förvisso en kort blomstringsperiod under 1900-talets första decennium, där genren – som introducerats i landet genom översättningar av västerländska författare som Jules Verne – gav uttryck för nationalistiska utopier om ett vitaliserat, förstärkt Kina som inte längre var i händerna på utländska kolonialmakter.⁷

Men efter att realismen förankrat sin position som den dominerande litterära genren i Kina, kom science fiction att föra en skuggtillvaro som barn- och ungdomslitteratur, och betraktades fram till ganska nyligen inte som “riktig” litteratur. Mycket tack vare denna osynlighet kunde man under 1990-talet och 2000-talet ägna sig åt den sortens experiment med ideologiska, litterära och emellanåt politiska motiv som kännetecknar science fiction som genre, utan att dra åt sig alltför mycket uppmärksamhet från vare sig det litterära etablissemanget eller myndigheter. Kinesisk science fiction blev en trojansk häst för samhällskritik.

Internet har erbjudit kinesiska författare och fans en mängd nya plattformar för att publicera sina verk och kommunicera. Och många verk med kontroversiellt politiskt innehåll cirkulerar endast på internet.

Den mer marknadsdrivna kulturpolitiken under 1990-talet bidrog också till framväxten av en rad publikationer där genren kunde frodas och utvecklas, däribland Science Fiction World som snabbt blev en av världens mest lästa science fiction-tidskrifter.⁸ Mot slutet av 1990-talet gjorde dessutom internet sitt intåg i Kina, och det är svårt att överskatta dess betydelse för utvecklingen av genren från 2000-talet och framåt.

Internet har erbjudit kinesiska författare och fans en mängd nya plattformar för att publicera sina verk och kommunicera, vilket inte alls varit möjligt i samma utsträckning tidigare. Det är också många verk som på grund av kontroversiellt politiskt innehåll än idag endast cirkulerar på internet. Däribland Liu Cixins Kina 2185, som skildrar ett framtida demokratiskt Kina där Mao Zedong oväntat återvänder i form av ett cybernetiskt medvetande, efter att en ung ingenjör smugit in i Maos mausoleum och laddat upp den store ledarens medvetande på en dator.⁹ ¹⁰

En genre som visar att historien fortsätter

En av de avgörande orsakerna till genrens framväxt under 1990-talet och framåt är tveklöst de ideologiska förändringarna som ägt rum i landet sedan 1989. Efter massakern på Himmelska fridens torg slog Kina in på en ny väg, som varken motsvarade den statliga kommunistiska utopin eller den västerländska liberala demokratins väg, såsom det hade förutspåtts av Francis Fukuyama i hans numera ökända essä The end of history?.¹¹

Liu Cixins författarskap har kommit att kretsa kring konflikten mellan individ och kollektiv, och huruvida individens frihet kan förlikas med kollektivets behov.

Således präglas mycket av den kinesiska science fiction-litteraturen som börjar växa fram under den här tiden av en sorts historisk hemlöshet, där det inte alls längre är säkert åt vilket håll Kina, eller världen, är på väg. Han Songs Röd Stjärna över Amerika (2000) – en framtidsskildring där USA förfallit i kaos och inbördeskrig och Kina tagit över som rollen som världens enda supermakt – är en parodi på den nationalistiska drömmen om ett nytt och starkt Kina, men lika mycket en känga mot idén om historiens slut och den västerländska liberala demokratins överlägsenhet.¹²

Även globala storstjärnan Liu Cixin, som själv berättat om hur händelserna på Himmelska fridens torg påverkat hans författarskap¹³, har i sina verk funderat över fortfarande olösta frågor om vilken riktning historien och världen tar. Inte minst har Liu Cixins författarskap kommit att kretsa kring konflikten mellan individ och kollektiv, och huruvida individens frihet kan förlikas med kollektivets behov.

Ett exempel är från den andra delen av The three body problem-trilogin, Dark forest (2008), där fem rymdskepp grundar en ny civilisation till följd av jordens förmodade utplåning. Men när de ska bestämma vilket styrelseskick som ska anammas tvekar de. Å ena sidan verkar individuell frihet ofta ha varit en nödvändighet för att civilisationer ska utvecklas, vilket skulle tala för ett mer demokratiskt styrelseskick. A andra sidan, konstaterar ledaren Zhang Beihai, har civilisationer som värnat om individens frihet visat sig vara mycket ”sköra” då de stått inför svåra omständigheter och hot om katastrofer. Frågan lämnas sedan hängande utan att få något svar, medan den nya civilisationen fortsätter sin till synes oändliga färd genom ett kallt och skoningslöst universum.¹⁴

Svårfångad verklighet gynnar science fiction

Vid sidan av de ideologiska faktorerna har den blixtsnabba moderniseringsprocessen i sig stimulerat framväxten av science fiction. Kina har slungats in i ”framtiden” i en sådan rasande takt att verkligheten blivit svårare att fånga i mer traditionell realism – något som även mer etablerade författare och filmskapare som Yan Lianke och Jia Zhangke poängterat, som både känt sig tvungna att begagna sig av surrealistiska och absurdistiska grepp för att försöka fånga en svårgripbar verklighet.¹⁵ Det är alltså detta som science fiction författaren Han Song, som på dagarna arbetar som journalist på statliga nyhetsbyrån Xinhua, syftar på när han påpekat hur Kinas verklighet i sig är som en science fiction-roman.¹⁶

Science fiction lyckas fånga delar av verkligheten i det kinesiska samhället som annars till stor del förblivit osynliga.

Det tycks också som att science fiction lyckats fånga delar av verkligheten i det kinesiska samhället som annars förblivit till stor del osynliga. Han Song är själv en författare som specialiserat sig på att skildra en mörk, dystopisk verklighet under en glittrande yta, ofta genom att ta avstamp i symbolerna för Kinas moderniseringsprojekt, som höghastighetståg eller tunnelbanor. I Tunnelbanan (2011), till exempel, fortsätter ett tunnelbanetåg i oändlighet genom underjorden, samtidigt som människorna i vagnarna så småningom förvandlas till kannibaler eller insektsliknade, posthumana varelser.¹⁸ Romanen ska givetvis läsas som en allegori över Kinas modernisering, där den blixtsnabba utvecklingen inte nödvändigtvis medfört moraliska framsteg.

Det finns också en rad yngre författare värda att nämnas i sammanhanget. I Chen Qiufans Waste tide (2013) använder författaren motiv från sub-genren cyberpunk för att skildra de utsatta migrantarbetarnas situation och deras marginaliserade tillvaro inom det kinesiska och globala kapitalistiska systemet.¹⁹ I Hao Jingfangs Peking: den hopfällbara staden (2012), som översatts till svenska, fångar författaren de enorma klassklyftorna i Kina på ett sätt som bara hade varit möjligt i science fiction; ett framtida, överbefolkat Peking viks ihop olika delar av dygnet så att samhällsklasserna bokstavligen indelas i olika utrymmen, och den rika minoriteten slipper dela utrymme med den fattigare majoriteten.²⁰ I samband med utbrottet av covid-19 i Wuhan beklagade sig dock en förtvivlad Han Song över hur inte ens science fiction längre kunde hänga med i att skildra en verklighet som totalt verkar ha spårat ur.²¹

Den enorma uppmärksamheten runt kinesisk science fiction riskerar att urholka och politiskt begränsa en genre som i Kina tidigare frodats i skymundan.

Den kinesiska science fiction-litteraturens globala framgångar kan inte betraktas som något annat än en gåva till science fiction-entusiaster världen över. Passande nog sammanfaller den med ett ökat intresse för science fiction bortom den anglo-amerikanska, mestadels vita, kanon som har dominerat genren fram till relativt nyligen. Samtidigt riskerar den enorma uppmärksamheten att urholka och politiskt begränsa en genre som i Kina tidigare frodats i skymundan.

Den stora framgången med filmen The wandering earth (2019) var oerhört glädjande för många science fiction-fans i Kina, men samtidigt kunde många inte undvika att läsa in politiska budskap i den välgjorda men nationalistiska filmen. En netizen uttryckte till exempel sitt missnöje med att tvingas följa med ett ”kollektivistiskt jordklot på strövtåg genom rymden”²¹, och talande nog framfördes filmens soundtrack också på årets Nyårsgala på CCTV, kommunistpartiets årliga propagandaspektakel. Oaktat dess framtid erbjuder dock den science fiction som hittills skrivits i Kina nydanande och kritiska perspektiv på Kinas och mänsklighetens gemensamma framtid, från ett land vars egensinniga, skrämmande och alltid fascinerande sätt att vara modernt på, inte längre går att ignorera.