Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Nyheter

Kabelbrotten: Varför agerade Sverige försiktigare än Finland?

Försvarsminister Pål Jonsson. Foto: Claudio Bresciani/TT

Efter rapporter om misstänkta sabotage mot undervattenskablar i Östersjön, kopplade till ryska och kinesiska fartyg, har Sveriges försiktiga agerande jämfört med Finlands mer aktiva insatser debatterats.

Lyssna på texten
Laddar ...
Följ Kvartals poddar: Apple | Spotify
Av Kvartals redaktion | 8 januari 2025
Profil Inlästa texterLästid 1 min Skärmläsarvänlig
I korthet

Under de senaste månaderna har det funnits misstankar om sabotage mot undervattenskablar i Östersjön, särskilt i samband med att fartyg med rysk och kinesisk anknytning passerat kablarna. Sveriges försvarsminister Pål Jonson har förklarat landets försiktiga agerande i jämförelse med Finland, som har agerat mer resolut i liknande situationer. Jonson betonar vikten av att stärka motståndskraften för att undvika att Sverige blir ett mål för hybridmetoder. Han menar att det handlar om att stärka hela samhällets säkerhet, inte bara regeringens.

– Vi har vidtagit ett antal åtgärder för att stärka motståndskraften, säger Pål Jonson i Kvartal Idag.

– Det handlar om allt från regeringens organisation med nationellt säkerhetsråd och strategi, till myndighetssamverkan.

En orsak till skillnaden i agerande mellan Sverige och Finland är de olika juridiska situationerna. Det finska fartyget IGLS bordades när det befann sig på finskt territorialvatten, medan det kinesiska fartyget Yi Peng 3 befann sig inom den danska e

konomiska zonen när Sverige uppmanade det att gå in på svenskt territorialvatten.

– Vi måste förhålla oss till havsrätten och ha en regelbaserad världsordning, fortsätter Jonson. Om fartygen hade varit på svenskt territorialvatten skulle vi ha agerat som Finland.

Trots riskerna med ökande spänningar menar Jonson att Sverige, liksom andra länder, förväntar sig att alla respekterar internationell rätt och havsrätten.

– Vi respekterar internationell rätt och vi förväntar oss att andra länder också gör det inklusive havsrätten, säger Jonson.

Han understryker också vikten av att NATO upplevs som enigt och trovärdigt i dessa dagar.

Redan prenumerant?    
Du har läst en olåst
artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.
  • Alla artiklar
  • Alla poddar
  • Kvartals app
  • Reklamfritt

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?  
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.