Inflation kan bli ekonomins långtidscovid

Återhämtningen går nu mycket snabbare än vad många förväntade sig för ett år sedan. Den ekonomiska tillväxten i världen förväntas bli ungefär 6 % i år – den högsta siffran på decennier. Ett skäl är naturligtvis stimulanspolitiken. Effektiva vacciner mot covid-19 gör också sitt för att världen ska börja ana ett slut på pandemin² , även om frågetecken rests under senare tid när deltavarianten börjat skörda många människoliv på nytt.

Det riktiga smolket i bägaren är situationen för fattiga länder. Av de nästan 15,5 miljoner människor som avlidit i pandemin, enligt tidskriften the Economists överdödlighetsdatabas, har nio av tio dödsfall skett i fattigare länder. Och dödstalen riskerat att skjuta i höjden igen när vacciner saknas och den ekonomiska återhämtningen därigenom skjuts på framtiden. I en nyligen publicerad rapport från FN räknar man med att fattiga länder kommer att vara 12 000 miljarder dollar fattigare 2025 än de skulle ha varit om pandemin inte inträffat.³

Bäst går det för människor i Sverige som äger fastigheter och aktier.

I USA går däremot återhämtningen snabbt och arbetslösheten rör sig ner mot 4 %.⁴ Europa var lite långsammare ur startblocken, men börjar komma ifatt. Investmentbanken Goldman Sachs ekonomer talar om en ”sweet spot” när mer än 70 % av den vuxna befolkningen vaccinerats två gånger, investeringarna boomar och arbetslösheten faller i Europa. Ekonomin återhämtar sig snabbt även i Sverige, men den höga arbetslösheten biter sig fast och vaccinationerna går långsammare här än på många andra håll i Europa.⁵

Bäst går det för människor i Sverige som äger fastigheter och aktier. Stockholmsbörsen är en de bästa aktiemarknaderna i västvärlden i år med en uppgång på nästan 25 % i år. Den har gått så bra att en del av de allra förmögnaste investerarna där nu börjat sälja av delar av sina innehav. Ett exempel är när stora delägare i riskkapitalbolaget EQT, börsens fjärde största bolag sett till marknadsvärde, nyligen sålde aktier för den facila summan av 23,3 miljarder kronor på ett bräde.⁶

Något som ser ut att vara bra tajming, då världens börser därefter fallit kraftigt på oro om utvecklingen i den kinesiska fastighetskoncernen Evergrande. Och en av de ledande svenska riskkapitalisterna, Christer Gardell, utrycker i en stor intervju i Dagens Nyheter att han tror att börsen nog nått toppen för den här gången.⁷

… och patienten har lämnat intensivvårdsavdelningen

Ekonomin i den utvecklade delen av världen går nu så bra att centralbankerna börjar förbereda sig för en återgång till det mer normala. Man kan säga att patienten har flyttats från intensivvårdsavdelningen till allmän observation.

Att döma av den kommunikation som kommer från rika länders centralbanker är de dock mer oroliga för att patienten ska återremitteras till intensivvårdsavdelningen än att den snart ska kunna skrivas ut. Det är i alla fall en tolkning som många gör när centralbanker visar sig mer tillåtande för högre inflation. Något som bara för något år sedan skulle ha varit att som att svära i kyrkan.

Huvudscenariot är att den ekonomiska världen nu börjar normaliseras även om det kan ta tid. Inflationen har tagit fart igen. I Sverige mer måttligt, men i USA ökar priserna snabbt. Inflationstakten ligger nu på 5,4 %. De flesta marknadsbedömare tror att inflationsuppgången är övergående. De förklarar den med en snabb ekonomisk återhämtning, prisuppgångar på energi och andra råvaror och störningar i handels- och produktionskedjor till följd av pandemin. En akut brist på halvledare pekas exempelvis ut som ett problem.

Men inflationen riskerar att bli en långtidscovid

Men alla köper inte det nya scenariot riktigt. Precis före pandemin färdigställde den brittiske ekonomiprofessorn Charles Goodhart en bok med titeln The great demographic reversal som han skrev tillsammans med ekonomen Manoj Pradhan. I den redogör de för hur den åldrande befolkningen i världen kommer att leda till en stagnationsperiod med högre inflation, mer likt 1970-talet, än vad vi vant oss vid de senaste decennierna. Många bedömare hänvisar ofta till skickliga centralbanker när de ska förklara den låga inflationen som västvärlden levt med under lång tid. Goodhart menar dock att det är en förenkling. Goodhart, som själv både varit chefekonom på Bank of England och suttit med i dess direktion, är här en smula självkritisk.

Den låga inflationen de senaste decennierna beror kanske inte bara på bra penningpolitik utan demografiskt gynnsamma förhållanden när Kina varit världens ”sweatshop”. Västvärlden har kunnat lägga billig produktion där, liksom i Östeuropa när den delen integrerats i den kapitalistiska världsekonomin. Det har hållit prisutvecklingen på varor och tjänster, det vi normalt kallar för inflation, i schack menar Goodhart.

Det kommer dock vara positivt för många arbetstagare i västvärlden när de kan kräva högre löner för sysslor andra inte vill göra.

Men nu är det slut. Kinas arbetsföra befolkning växer inte, och det finns inte längre en pool av undersysselsatta i Östeuropa. Kvar finns Indien och Afrika med en snabbt ökande befolkning i arbetsför ålder. Men där finns ännu inte strukturerna och den ”know-how” som krävs för kvalificerad produktion. När allt färre i väst ska försörja allt fler blir det förväntade resultatet inflation. Det blir dyrare för de sysselsatta att försörja de äldre eftersom allt fler av dem har sjukdomar som är svåra att bota och verkar väldigt länge, som olika typer av demenssjukdomar.⁸

Det kommer dock vara positivt för många arbetstagare i västvärlden när de kan kräva högre löner för sysslor andra inte vill göra. Man skulle kunna tänka sig att länder importerar arbetskraft för att motverka detta. Men det tror inte Goodhart kommer att ske med de politiska strömningar som finns i världen sedan ganska lång tid tillbaka, där många människor är kritiska till hög invandring. Höjd produktivitet genom automatisering och nya innovationer kan till del avhjälpa situationen, men inte fullt ut.

Risk för turbulens i politik och finansmarknader

Boken skrevs precis innan pandemin bröt ut. När jag nu kontaktar Goodhart för att höra vad pandemin inneburit för hans analys är svaret entydigt: pandemin gör att processen kommer att gå snabbare. Vi rör oss raskt mot en ny värld. Om vi inte redan nu är där. Med lägre ekonomisk tillväxt, högre inflation och högre räntor, även om centralbankerna håller styrräntorna låga. Ett sätt att mildra effekterna av de demografiska förändringarna är att försöka minska den höga skuldsättningen i samhället, menar Goodhart. Men han pekar samtidigt på att det kan bli svårt; våra samhällen har blivit alltför skuldtillvänjda.⁹

Majoritetsåsikten bland ekonomiska bedömare är dock som tidigare nämnts att världen är på väg tillbaka mot normalläge. Men det kan vara riskabelt att ignorera professor Goodharts prognos. Varken finansmarknaden eller politiken tycks vara beredd på en situation med lägre tillväxt och högre inflation. Skulle hans profetior slå in finns risk för turbulens i både finansmarknaden och politiken. Med risk för fallande priser på aktier och fastigheter och skenande budgetunderskott som följd.