Givarfilosofin bakom kryptokraschen

Etiken som säger att ändamålet helgar medlen

Grunden till EAs ideologi är utilitarismen, en etisk teori som strävar efter att maximera nytta för största möjliga antalet människor. Detta innebär att “ändamålet helgar medlen” inom utilitarismen: allt kan vara tillåtet så länge det ökar den sammanlagda nyttan.

Sam Bankman-Fried fick utilitarismen med modersmjölken. Hans föräldrar var kända juridikprofessorer på Stanford som förde utilitarismen vidare till sina barn. SBF ser sig som en följare av utilitarismens grundare, filosofen Jeremy Bentham (1748-1832). 

Det var ett möte med filosofen William MacAskill som förändrade SBFs liv. Över en lunch i universitetsstaden Cambridge pitchade MacAskill den effektiva altruismen, vilken han beskrev som ”tillämpad utilitarism”.⁴ Utilitarismen förser oss med ett imperativ att ge bort största delen av våra pengar till satsningar där de gör störst nytta. Har du 150 kronor kan du äta lunch på stan, eller så kan du skänka dem till välgörenhet och rädda flera liv. Utilitarismen ger ett entydigt svar på hur du ska använda de pengarna. 

MacAskills argument gäller även på karriärval. Man borde välja det som kommer att skörda mest pengar, eftersom man sedan kan donera dessa pengar och göra mest nytta. På MacAskills uppmaning kastade sig SBF in i kryptovärlden. 

SBF rönte stor framgång och hamnade snart på framsidan av tidskriften Forbes. Dels på grund av hans krypto-imperium. Dels på grund av hans filantropi. 

För att kolonisera rymden i framtiden behöver man ta stora risker nu

Bankman-Fried var på sätt och vis EA:s första egna miljardär. Organisationen var under en period hans tidigare arbetsgivare. EA försåg honom med kontakter och ett sätt att få en slags legitimitet som ingen annan krypto-miljardär har. De upphöjde honom till en frälsarfigur. I utbyte fick EA-profiler (inklusive MacAskill) sitta i styrelsen för SBFs filantropi-fond FTX Future Fund.⁵

Det är knappast första gången som någon köper sig legitimitet och status genom ”goda gärningar”. Peter Singer skriver i en av rörelsens grundtexter att detta inte är ett problem eftersom det enda viktiga för utilitarister är konsekvenserna. Om man genom sin välgörenhet ökar välmågan i världen är det bara positivt – oavsett varför man har donerat eller vad man personligen har tjänat på det.⁶ Nu är välgörenhet inte något unikt för utilitarister. I länder som USA finns en stark tradition att rika ska skänka pengar till välgörenhet, och även Sverige har ju institutioner som Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, som stödjer långsiktig grundforskning.  

Detta tankesätt kan också förklara Bankman-Frieds benägenhet att ta stora risker med andras pengar.

Men något som skiljer ut MacAskills filantropiska idé är tidshorisonten, det han kallar longtermismen (långsiktighetismen). Longtermismens ideologi applicerar utilitarismens logik på framtida generationer. Eftersom mänskligheten i framtiden förmodligen kommer att bestå av triljoner människor väger deras välmåga tyngre än vår. Som filantrop bör man därför prioritera projekt som kan påverka framtiden ”om miljoner, miljarder eller triljoner år”.⁷ Om du undrar hur mänskligheten ska kunna bli så mångtalig eller långvarig så räknar longtermisterna med att  ”vi” kommer att bo på andra planeter (eller till och med i enorma datasimulationer).⁸  Bankman-Fried pumpade in miljoner för att efterforska frågor av den typen.⁹

Detta tankesätt kan också förklara Bankman-Frieds benägenhet att ta stora risker med andras pengar. Eftersom han i stor utsträckning skänkte till longtermistiska EA-projekt skulle hans vinster någon gång förvandlas till otaliga miljarder framtida människors välmåga.¹⁰Ändamålet blir då så värdefullt att all risk är värd det. Det var för SBF en enkel matematisk kalkylering.¹¹

SBFs fall kan ses som ett klassiskt exempel på finansbubbla, där investerare lurats/lurar sig själva att tro att den här gången är det annorlunda. Men en filosof kan också se det som ett argument för utilitarismens oförmåga till etisk vägledning. 

MacAskill har redan börjat backa undan från det brinnande FTX-vraket. Nu säger han att en klartänkande EA bör ta avstånd från tankegången att ändamålen helgar medlen, men det är så dags nu.¹² Bankman-Fried har själv efter kraschen antytt att han använde etiken som en fasad och att han tycker synd om alla som blir lurade av ”det här dumma spelet som woke-västerlänningar spelar”.^13] 

EA-rörelsen kommer behöva rannsaka sig själv när dammet lagt sig. Ideologin verkar vara medskyldig till att människor har förlorat miljardbelopp i besparingar.