Det blir början på slutet för den förenade alternativa högern. Få vill förknippas med en rörelse som i medier världen över kopplas till ett terrordåd. Men samtidigt blir det början till en ny rörelse.

Nynazister och libertarianer blir accelerationister

Under Donald Trumps tid som president har delar av den alternativa högern tappat tron på det demokratiska systemet. Några av dem som tillhörde den nynazistiska falangen tvivlar på att Donald Trump – eller någon kommande president – kan ge dem det samhälle de vill ha. Några av dem som tillhörde den libertarianska falangen tycker att USA inte längre är fritt. De här människorna börjar nu diskutera våld som den enda lösningen på problemen de ser.

De kallar sig accelerationister.

Karl Marx förespråkade frihandel, därför att han trodde att frihandel skulle fördjupa konflikten mellan proletariatet och borgarklassen på ett sätt som skulle skynda på revolutionen.

Accelerationism är tanken på att en negativ utveckling ska accelereras, alltså skyndas på, i stället för att stoppas. Det var från början en tanke på vänsterkanten; i stället för att mildra kapitalismens negativa effekter skulle man förstärka dem tills arbetarna gjorde uppror. Karl Marx förespråkade frihandel, därför att han trodde att frihandel skulle fördjupa konflikten mellan proletariatet och borgarklassen på ett sätt som skulle skynda på revolutionen.¹

De senaste åren har extremhögern anammat principen; nynazister vill bekämpa minoriteter genom att spä på konflikten mellan majoritetssamhället och minoritetsgrupper.

Vapnet var täckt av internetmemer

Sådana tankar drev terroristen bakom moskéattacken i Christchurch i mars 2019. Han mördade 51 muslimer med ett automatvapen täckt av internetmemer, som visade att han blivit radikaliserad på nätforum som 4chan och 8chan. På 8chan laddade han upp ett manifest före dådet, där ett kapitel handlade om accelerationism – en “taktik för seger”, skrev han.

Vidare skrev han att målet med attacken var att “destabilisera” det västerländska samhället och öka polariseringen. Terroristen ville initiera en våldsspiral, där muslimer slog tillbaka med liknande attacker, varpå majoritetssamhället i väst skulle vända sig mot muslimerna. Det liknar strategier som IS använt för att få muslimer att vända sig mot majoritetssamhället.

I april 2019 följde ett dåd mot en synagoga i Poway, USA, där en 19-årig gärningsman tros ha blivit inspirerad av attacken i Christchurch. En kvinna dog och tre personer skadades.

I augusti samma år stormade en 21-årig amerikansk man in i ett köpcentrum i El Paso, Texas, och sköt mot latin-amerikaner. Tjugotre personer dog, lika många skadades. I ett manifest som lades upp på 8chan citerade terroristen manifestet från Christchurch-dådet.

Inbördeskrig för rätten att bära vapen

Hösten 2019 börjar 4chans /k/-forum, delforumet för vapendiskussioner, prata om en ny sorts accelerationism för libertarianer. De hävdar att amerikaners rätt att bära vapen är ifrågasatt. De menar att staten, pådrivna av liberala politiker och medier, försöker ta ifrån dem deras vapen, och att de har rätt att försvara sig med våld. Det kommer leda till ett inbördeskrig, menar de. I typisk 4chan-anda blir den tankefiguren ett märkligt skämt.

De kallar det kommande inbördeskriget för en elektrisk boogaloo, ett namn taget från åttiotalsfilmen Breakin’ 2: Electric Boogaloo. Det saknar inte likheter med det raskrig som Charles Manson kallade för Helter Skelter efter The Beatles-låten med samma namn.

Boogaloorörelsens kännetecken ute på USA:s gator ska vara hawaiiskjortor, och att de som vill gärna får grilla en gris – ett kodord för att döda en polis.

4chans medlemmar spinner vidare på namnet. I november 2019 börjar de kalla sitt “boogaloo” för “big luau”, för att förvirra omvärlden ytterligare. Om någon försöker övervaka deras diskussioner eller stänga ner deras grupper på Facebook kan de flytta till nya. Det är lätt att övervaka någon som säger “jag vill ha ett inbördeskrig”, men svårt att övervaka någon som säger “jag vill ha en stor luau”. En luau är en traditionell hawaiiansk festmåltid.

En användare föreslår att boogaloorörelsens kännetecken ute på USA:s gator ska vara hawaiiskjortor, och att de som vill gärna får grilla en gris – ett kodord för att döda en polis.

Den 20 januari 2020 syns en grupp tungt beväpnade unga män i hawaiiskjortor och full stridsutrustning på en vapenrättsdemonstration i Richmond, USA. På skyddsvästarna har några av dem fäst klistermärken, där ett populärt märke visar den gröna grodan Pepe – 4chans maskot – ihop med texten Memetic Warfare, memetisk krigsföring. Ett annat märke visar en enhörning beväpnad med automatvapen. Ett tredje visar en konservburk med tre skotthål igenom och texten “alphabet boi”. Det är boogaloorörelsens kodord för FBI-agenter, CIA, DEA, och liknande.

Den 31 januari går en grupp män beväpnade med automatvapen, några av dem iklädda hawaiiskjortor, in i stadshuset i Frankfort, Kentucky. Ytterligare några bär utrustning och symboler som kännetecknar nynazistiska rörelser. Politikerna tvingas uppsöka skydd.

Boogaloorörelsen blir en vanlig syn på demonstrationer

Sent i februari utbryter coronakrisen i USA, landet stängs ner. På demonstrationerna som följer – där arga amerikaner anklagar staten för att bestjäla dem på deras frihet – blir medlemmar ur boogaloorörelsen en vanlig syn, tungt beväpnade och klädda i hawaiiskjortor.

I mars 2020 skjuts en amerikansk nynazist ihjäl av FBI-agenter. Enligt FBI hade han planerat att spränga ett sjukhus för att “kickstarta revolutionen”, något han kallade “Operation Boogaloo”.

I april 2020 livesänder en man på Facebook, klädd i skyddsväst och hawaiiskjorta. Han säger att han ska “jaga jägarna”, alltså hitta en polis som han ska överfalla och döda. Han arresteras och åtalas för mordförsök, efter att ha lett flera poliser ut på en våldsam biljakt.

I maj börjar Facebook rensa bort hundratals boogaloogrupper från sajten. De dyker upp i nya versioner. I stället för “big luau” så pratar de om en “spicy fiesta”. Sedan börjar de kalla sitt “boogaloo” för “big igloo”. När Facebook ser att boogaloorörelsen förvrängt sitt namn stänger de ner alla grupper med det namnet. Men då förvränger de namnet igen.

Vita accelerationister stöttar Black Lives Matter

Under sommaren 2020 blossar Black Lives Matter-demonstrationer upp över hela USA, efter att amerikanska poliser dödat en svart man vid namn George Floyd under ett gripande. Nu sker något som förvirrat många journalister som försöker beskriva männen i hawaiiskjortor. Somliga av dem ger sig ut på gatorna och demonstrerar tillsammans med de svarta, i protest mot poliserna som även Boogaloorörelsen avskyr.

Andra – särskilt den falang inom den nynazistiska rörelsen från 4chan som sett boogaloorörelsen som sina allierade – ogillar detta. De som planerar inför ett inbördeskrig mot polisen verkar visa stöd för BLM-rörelsen. De accelerationister som vill orsaka ett raskrig, ett krig mellan majoritetssamhället och minoritetsgrupper, försöker i stället att provocera fram attacker mellan svarta och vita.

Ytterligare andra försöker provocera fram konflikter mellan de svarta och poliserna. De diskuterar huruvida de kan få BLM-demonstranterna att attackera poliser, exempelvis om de går i bräschen för attackerna genom att kasta molotovcocktails på polisbilar. I maj 2020 grips tre män med kopplingar till boogaloorörelsen, då de packat molotovcocktails och vapen i en bil. Enligt åtalet planerade de att använda vapnen vid en BLM-demonstration i Las Vegas.

Gemensamma nämnaren är att de hatar det amerikanska etablissemanget, avskyr status quo och omfamnar terrorismen.

“Problemet med Boogaloorörelsen är att det inte är en enhetlig rörelse”, säger J.J. MacNab, som forskar om våldsbejakande extremism vid George Washingtons universitet i Pennsylvania. “Det är möjligt, i teorin, att två Boogaloogrupper börjar skjuta mot varandra.”

De klär sig allihop i samma hawaiiskjortor och märkliga internetsymboler, vilket gör de olika grupperna svåra att särskilja från varandra. Men bortom symboliken finns det avgrundsdjupa ideologiska skillnader mellan de beväpnade männen. Den gemensamma nämnaren är att de hatar det amerikanska etablissemanget, avskyr status quo och omfamnar terrorismen.

Utnyttja kaoset för att mörda poliser

Den 29 maj 2020 skriver en amerikansk 32-åring ett Facebook-inlägg till sina vänner inom Boogaloorörelsen. Han uppmanar dem att ge sig ut i BLM-protesterna, “tänka utanför boxen” och “använda deras ilska till att kasta bensin på vår egen eld”. Samma kväll drabbar polisen samman med demonstranterna gång på gång. Poliserna använder tårgas mot folkmassan.

Mitt under kaoset rullar en bil upp framför en domstolsbyggnad. Därinne sitter 32-åringen, med ett automatvapen som han riktar ut genom bilfönstret. Han skjuter ihjäl två poliser och flyr från platsen.

Dagen efter håller polischefen en presskonferens.

“Låt mig vara tydlig”, säger han. “När någon utför en attack mot en polis med avsikt att skada eller skrämmas, handlar det om inhemsk terrorism.”

BOOG skrivet i blod

Polischefen spekulerar kring att dådet kan vara kopplat till Black Lives Matter-protesterna. Flera reportrar frågar om dådet kan ha utförts av vit makt-rörelsen. Polischefen säger att det är för tidigt att uttala sig om. Men när reportrarna trycker på nämner han en grupp: Antifa, antifascistisk aktion. De är kända för att ogilla polisen, och har synts vid demonstrationerna. Kvällen därpå säger president Trump att han tänker klassa Antifa som en terrororganisation.

I början av juni hittar FBI den 32-åring som de tror är skyldig till mordet på de två poliserna. När de närmar sig hans hus utbryter en våldsam skottlossning. Ytterligare en polis dör, en annan skadas allvarligt. Någonting sprängs. Gärningsmannen flyr iväg och stjäl en bil. Han dumpar den på en parkeringsplats, springer iväg och blir nerbrottad av två civila män.

När polisen kommer till platsen ser de att han lämnat ett budskap till dem på bilens motorhuv:

“BOOG”, står det skrivet i blod.

Inhemsk terror väntas öka i USA

I takt med att polariseringen i USA ökar varnar myndigheterna för att den här typen av terrordåd kommer att bli vanligare. På sin hemsida varnar FBI för ensamvargar som radikaliserats online. De kan snabbt gå från passivitet till våldsdåd, med få varningssignaler.

CSIS, en amerikansk tankesmedja som inriktar sig på försvars-, säkerhets- och utrikespolitiska frågor, presenterar en analys i ämnet under sommaren 2020. Där framgår att nio av tio terrorattacker i USA, 1 januari till 8 maj 2020, utfördes av högerextrema. Analytikerna varnar för att terrorattackerna sannolikt kommer att öka omkring höstens presidentval. Många av högerextremisterna, om än inte alla, ser Trump som “sin” kandidat. Om Trump förlorar, kan den högerextrema terrorismen öka. Om Trump vinner, kan den vänsterextrema terrorismen öka. Att terrorismen skulle minska i närtid tycks osannolikt.²

Proud Boys är inte accelerationister

Under den första presidentvalsdebatten mellan Donald Trump och Joe Biden, blir Trump ombedd att ta avstånd från den våldsbejakande högerextremismen. Då nämns Proud Boys. Det är en högergruppering som talar om vikten av att “bevara den västerländska kulturen” och att “kvinnor ska vara kvinnor”. De bär ofta vapen och har varit inblandade i våldsdåd, men deras ideologiska mål är inte att accelerera fram ett inbördeskrig – även om det kan finnas överlappningar mellan de inblandade i de olika rörelserna.

Donald Trump svarar att Proud Boys borde “stand back and stand by”, vilket kan översättas till “ta ett steg tillbaka och vara redo”, ett uttalande som han senare tar avstånd ifrån. Under samtalet om det politiska våldet lägger Trump till att: “Nästan allt sådant kommer från vänstern, inte från högern.”

Men under samma dag som debatten sker, publicerar FBI en rapport där de varnar för inhemsk terrorism från högerextremister i allmänhet och boogaloorörelsen i synnerhet, under veckorna fram till valet. Det är “troligt” att ett eller flera sådana våldsdåd inträffar, enligt rapporten.³

Accelerationister vill ha raskrig i Sverige

I Sverige bedöms terrorhotet under 2020 vara “förhöjt”, en trea på en skala ett till fem. Hotet kommer främst från islamister och högerextremister. Enligt NCT, Nationellt centrum för terrorhotbedömning, har islamistiska dåd blivit färre de senaste åren, medan högerextrema dåd blivit fler. Myndigheten varnar särskilt för de “extrema grupper på digitala plattformar som förespråkar att ‘raskriget’ måste sättas igång nu och accelereras”. ⁴ De decentraliserade grupperna på nätet, där ensamma gärningsmän kan organisera sig och inspirera varandra till attacker, bedöms både i Sverige och i USA vara ett av de största hoten mot demokratin.

Även om tankegodset som de fylls av är gammalt, riskerar internet att skynda på radikaliseringen.

Förr i tiden inspirerades de av böcker såsom Turners dagböcker, som terroristen Timothy McVeigh läste före bombdådet i Oklahoma City. Eller Siege, av nynazisten James Mason. Nu plockar våldsbejakande högerextremister ut innehållet ur böckerna och paketerar det i lättsmälta memer, som inte tar timmar att läsa utan snarare sekunder att konsumera. Unga, teknikälskande män som är arga på samhället bombarderas av tankarna på anonyma nätforum. På samma nätforum kan de som före internets ankomst hade kallats för “ensamvargar” nu organisera sig, inspirera varandra och utbyta idéer. Även om tankegodset som de fylls av är gammalt, riskerar internet att skynda på radikaliseringen. Det är vad dagens säkerhetstjänster måste arbeta emot när de skyddar länder mot morgondagens hot.