Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Kultur |

Farfar bad om hjälp – sedan valde han döden

Det var få som visste hur dåligt farfar mådde. "Han visslade alltid glatt", brukar människor säga. Här är han (t.h.) tillsammans med Monica Zetterlund. Foto: Privat

Påskveckan 1987 ringde farfar sin läkare och bad om att få bli inlagd på psyket. Han blev tillsagd att ringa igen när han mådde sämre. På påskdagen tog farfar livet av sig.

 

Av Jonathan Lundberg | 11 februari 2020
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Lyssna på texten I korthet Stöd Kvartal
I korthet

Påsken 1987 ringde artikelförfattaren Jonathan Lundbergs farfar sin läkare och bad om hjälp. Han ombads att stanna hemma tills han mådde sämre. På påskdagen tog farfadern livet av sig.

Sedan dess har den psykiska ohälsan ökat kraftigt i Sverige, särskilt bland unga. Självmorden minskar i alla åldrar, utom bland yngre där de ökar.

De senaste åren har gruppen tonåringar som söker vård för psykisk ohälsa fördubblats. Under 2019 kunde det ta flera månader att få ett första möte.

Under 2010-talet la staten 300 miljoner kronor på ett forskningsprojekt för att finna svaret på frågan varför Sveriges unga mår sämre. Projektet mynnade dock ut i forskning som inte gav något svar på frågan.

Sven Bremberg var ordförande för den expertgrupp som utvärderade forskningen. Han ville skriva en debattartikel om misslyckandet, men blev stoppad.

På 1980-talet ville man helst inte vårda någon för psykisk ohälsa. Idag vårdas väldigt många utan att samhället tycks veta varför.

Farmor berättade gärna om den morgonen. Hur farfar gick upp tidigt och klädde på sig i hallen under tystnad. Hon frågade vart han skulle, om han ville ha kaffe när han kom tillbaka, men fick inget svar. Sedan gick han ner i garaget och la ett rep på pakethållaren. Trettio år senare brukade hon fortfarande blunda och fundera på vilken väg han cyklade den dagen.

Läs mer Visa mindre