Slutreplik: Evidensbaserade behandlingar löser problem i nuet

Dencker hävdar tydligt att dessa inte löser patienternas verkliga problem. Låt oss då göra ett nedslag i vilka besvär forskningen har visat att det finns bra psykologiska och medicinska insatser för:

Depression, alla ångestsyndrom, självskadande, anorexi, bulimi, suicidalitet, bipolär sjukdom, psykos, stressrelaterade problem, sömnstörningar, spel- och substansmissbruk, interpersonella problem, aggressionsproblematik samt stöd vid neuropsykiatriska funktionsvariationer. Listan kan göras längre, men detta borde räcka (se referenslista).

Jag får intrycket av att Dencker och jag delar inställningen att man inte ska patologisera att en person mår dåligt på grund av besvärliga omvärldsfaktorer.

Jag tror de flesta som träffat patienter inom både primärvård och inom psykiatrin anser att ovanstående täcker in en överväldigande majoritet av de vårdsökande. Men Dencker menar att vi genom att ha forskat fram fungerande behandlingar för dessa problem har lett in vården på villovägar. Jag tycker annorlunda.

Däremot får jag intrycket av att Dencker och jag delar inställningen att man inte ska patologisera att en person mår dåligt på grund av besvärliga omvärldsfaktorer.

Bakgrunden är en berättelse, ingen lösning

I detta sammanhang kan det också vara bra att reda upp ett annat missförstånd. Dencker tycks ha tolkat mitt ifrågasättande av gamla terapimetoders sökande efter den ursprungliga orsaken (ofta i tidig barndom) till ett problem som att jag inte skulle bry mig om vad som orsakar att någon mår dåligt.

Det är en logisk kullerbytta att mena att för det som är obeforskat ska vi föredra psykologiska teorier och metoder som eljest har visat sig ha svagt forskningsstöd.

Det jag avsåg, och som jag tyckte var tydligt i sammanhanget, var att en historisk förklaring till ett problem bara ger en berättelse, sann eller falsk, om problemets uppkomst, men ingen lösning. Evidensbaserade behandlingar går djupare än att söka en historisk förklaring. De försöker konkret lösa problemet, här och nu.

Visst kommer det alltid att finnas det som är svårt att utföra objektiv forskning på. Men det är en logisk kullerbytta att mena att för det som är obeforskat ska vi föredra psykologiska teorier och metoder som eljest har visat sig ha svagt forskningsstöd. Vi är skyldiga våra patienter att ha mer på fötterna än så.