Black Lives Matter. Fattigas liv däremot...

Svarta män löper dubbelt så stor risk att bli skjutna

Den absoluta merparten av de amerikaner som mister livet vid ett polisingripande blir skjutna och om dessa finns en omfattande statistik.¹ Sedan 2015 har till exempel Washington Post kartlagt alla som skjutits ihjäl av polis i USA och av deras publicerade statistik framgår att det handlar om cirka tusen fall per år. Av dessa var 51% vita amerikaner, 26% svarta och 18% latinamerikaner.

 Inget tydde på att vita polismän var mer benägna att skjuta just svarta.

Eftersom afroamerikaner bara utgör 13% av befolkningen innebär det att en svart man under sitt liv har mer än en dubbelt så stor risk att bli skjuten av en polis jämfört med en vit. Detta skulle kunna vara ett tungt argument för att skjutningarna ofta är rasistiskt motiverade.

Vita poliser är inte mer benägna att skjuta svarta

Det finns mycket kriminologisk forskning som visar på ett samband mellan socioekonomisk utsatthet och kriminalitet. Man löper enligt den en större risk att hamna i kriminalitet och bli utsatt för polisingripanden om man är fattig. I den amerikanska folkräkningen brukar runt 10-15% av USA:s befolkning definieras som fattiga.² Men fattigdom är dubbelt så hög bland svarta amerikaner än vita. Fattigdom och inte etnisk tillhörighet skulle alltså kunna vara den gemensamma nämnaren för merparten av de amerikaner som varje år får sätta livet till vid ett polisingripande.

I en studie från 2019³ undersökte man alla skjutningar under 2015 och fann inget som tydde på att vita polismän var mer benägna att skjuta just svarta. Man refererade till tidigare forskning som förklarat den ökade risken för afroamerikaner att bli skjuten med att våldsbrottsligheten är större i den gruppen. Och att afroamerikanska gärningsmän är överrepresenterade i statistiken över våldsbrott är tydligt. Mer än hälften av alla som arresterades för rån eller mord i USA år 2018 var afroamerikaner.⁴

I juli tvingades de tre författarna dra tillbaka studien. Som förklaring angav de att deras arbete hade felciterats och missuppfattats.

Studien från 2019 blev häftigt kritiserad.⁵ Kritikerna menade att författarna utgått ifrån att våldsbrottsligheten är en avgörande faktor. Långt ifrån alla skjutningar sker i anslutning till något våldsbrott, och kritikerna har hävdat att om man studerar mer triviala polisingripanden löper afroamerikaner en större risk att bli skjutna. Författarna fick pudla och medge att även om deras siffror stämde så var det inget bevis för att rasism kan avfärdas som motiv till polisskjutningar. Men det räckte inte.

Miste tjänsten efter kontroversiell forskning

I juni, bara några veckor efter George Floyds död, fick den ansvarige för forskningen på Michigan State University, fysikern Stephen Hsu, avgå efter anklagelser om rasism. Han hade stöttat de tre forskarna bakom studien. Över 300 forskare på universitetet krävde hans avgång. I juli tvingades de tre författarna dra tillbaka studien. Som förklaring angav de att deras arbete, trots pudlandet några månader tidigare, hade felciterats och missuppfattats.

Ras, kriminalitet och polisvåld är känsliga ämnen på amerikanska universitet, liksom i hela det amerikanska samhället. Med tanke på antalet videoklipp på våldsamma polisingripanden, ibland med dödlig utgång, som finns på internet ligger det nära till hands att dra slutsatsen att det är rasism som ligger bakom. Den 23 augusti sköts 29-årige Jakob Blake med sju skott när han sträckte sig in i sin bil i Kenosha Wisconsin. Polisen var larmad till platsen på grund av ett lägenhetsbråk.

En amerikansk polis skjuts ihjäl per vecka

Poliser i USA är ofta inte särskilt välutbildade. I de flesta delstater räcker det med en kurs på mellan 13 och 19 veckor⁶ och sex månaders praktiktjänstgöring. Det kan jämföras med att det i Sverige krävs två och ett halvt års utbildning varav sex månader är praktik. Rimligen borde amerikanska poliser vara dåligt förberedda på att hantera hotfulla situationer. Och hotfullt blir det. I var och varannan amerikansk kriminalfilm kan vi se en tillkämpat tuff polis skrika ”Step out of the car, Sir. Hands on the roof”. Och det är ingenting som bara händer på film. I de flesta amerikanska delstater krävs inget tillstånd för att köpa ett handeldvapen och man behöver inte ens registrera det. I tretton stater är det dessutom lagligt att på offentlig plats bära dolda vapen. Amerikansk polis lever med att de ständigt måste ta med i beräkningen att den person man ska ingripa emot mycket väl kan vara beväpnad. I genomsnitt skjuts en polis ihjäl nästan varje vecka. 2019 var det 44 tjänstgörande poliser som fick sätta livet till i ett skottdrama.⁷ Poliser löper rent statistiskt en högre risk att bli ihjälskjutna än gruppen afroamerikaner.

Tio gånger vanligare att en svart man dödas av en annan svart man

Kanske är det i de liberala vapenlagarna man kan söka förklaringen till att så många i USA, oavsett hudfärg, får sätta livet till i samband med polisingripanden? Krav på hårdare vapenlagar har rests i samband med Black Lives Matter-demonstrationerna, men det har inte varit deras huvudfokus. I stället har, som slagordet antyder, ilskan riktats mot vad man uppfattar som en rasistisk poliskår. Och få betvivlar att det förekommer rasistiska föreställningar och attityder inom amerikanska polis, precis som inom det amerikanska samhället i stort. Men kanske borde slagordet också riktas mot dem som skjuter ihjäl merparten av de, oftast unga, svarta män som får sätta livet till. Det är tio gånger vanligare att deras mördare är en annan svart man (2 600 dömda 2018) än att de dödas av poliser.⁸

Det finns egentligen inte heller något i amerikansk brottsstatistik som talar för att svarta skulle vara mer utsatta för dödligt våld från vita än vice versa. 2018 dömdes 514 svarta för mord på en vit. Motsvarande siffra där gärningsmannen var vit och brottsoffret svart var 234⁸. Man kan visserligen invända att det amerikanska rättssystemet är rasistiskt och hellre friar än fäller en vit man, men skillnaden är här så stor att det knappast räcker som förklaring.

Polisvåldet som ledde till George Floyds död blev en tändande gnista som satte flera amerikanska städer i brand. Visserligen har de allra flesta demonstrationer varit fredliga, men på flera platser har det urartat till vandalism, plundring och förstörelse.

Den självklare vinnaren på det är president Donald Trump som har fått ett gyllene tillfälle att göra lag och ordning till valets huvudfråga. För varje sten eller molotovcocktail som kastas skruvas retoriken upp. Trump anser sig inte ha något att vinna på att försöka dämpa motsättningarna. I stället eldar han på gatuvåldet och ger ett, i alla fall förtäckt, stöd till sina supportrar när de tar lagen i egna händer. Till och med när de har skjutit ihjäl BLM-aktivister.

Frågan om ”lag och ordning” har gett Trump-kampanjen styrfart och till viss del kan det bero på att BLM-aktivisterna spelar honom i händerna.

Och i den kanske på sikt mest avgörande frågan om hur man ska få slut på våldet, den om de liberala vapenlagarna, talar han med kluven tunga. I samband med några av de masskjutningar som mer eller mindre regelbundet sker i USA har han visserligen sagt att han överväger att strama upp vapenlagstiftningen, men sedan har han fortsatt att flörta med vapenlobbyn.

Inget folkligt stöd för att strypa polisens budget

Så hur ska det gå i presidentvalet? Joe Biden leder fortfarande i opinionsmätningarna. Men i några av nyckelstaterna som han måste vinna har hans försprång krympt.⁹ Frågan om ”lag och ordning” har gett Trump-kampanjen styrfart och till viss del kan det bero på att BLM-aktivisterna spelar honom i händerna.

Ett av de viktigaste kraven som förts fram är ”Defund the police”, det vill säga att polisen ska få kraftigt minskade anslag och att pengarna i stället ska gå till välfärdssatsningar. Det är inte troligt att en majoritet av väljarna tycker att det är ett bra förslag. Om oron och våldsamheterna sprider sig är det mycket möjligt att genomsnittsamerikanen tycker att statens viktigaste uppgift är att upprätthålla ordningen.

Mycket talar för att det finns ett starkt stöd för att reformera polisen, och framförallt polisutbildningen, men inte för att radikalt banta polisens budget.

Krav på rassegregation från BLM-rörelsen

Och inte gynnas Biden om han förknippas med en del av de förslag som förs fram under BLM:s täckmantel. Vissa krav handlar om att öka segregationen mellan svarta och vita amerikaner i stället för att minska den.

Under parollen ”safe spaces” kräver man att svarta ska slippa bli utsatta för aggressioner från vita genom att helt enkelt slippa träffa dem. På New York University skrev över tusen studenter på en petition som krävde särskilda studentbostäder bara för svarta. De fick dock inget gehör för sitt krav från universitetets ledning.¹⁰

Få amerikaner vill se en återgång till den formaliserade segregation som fanns i den amerikanska södern ända in på 60-talet. Men det är bara i den krympande politiska mitten som väljarna delar Martin Luther Kings dröm om ett land där man inte blir dömd för sin hudfärgs skull. Den mitten trängs ihop både från vänster och höger i takt med att samhället blir allt mer polariserat. Det finns både högljudda höger- och vänsterkrafter¹¹ som tycker att ”race matters”. För en del överskuggar den frågan alla andra.