Bioplast kan vara en miljöfara

Släng inte bioplast i komposten …

Plastens kombination av dåligt rykte och eftertraktade egenskaper har gett upphov till en ny kategori: bioplast. Begreppet rymmer en mängd olika varianter och förvirringen är stor. I marknadsföringen presenteras bioplasten ofta som tillverkad av förnybara råvaror, nedbrytbar och komposterbar.

Så här beskriver exempelvis företaget Kontorsgiganten ett 50-pack engångsmuggar: ”De här PLA-muggarna är det perfekta alternativet till plast och är biologiskt nedbrytbara och komposterbara.”

PLA står för poly lactic acid (polymjölksyra) och tillverkas genom bakteriell fermentering. Råvaran är oftast sockerrör eller majs. Resultatet blir en genomskinlig plast med liknande egenskaper som konventionell plast.

Jag ringer till Kontorsgigantens kundtjänst för att få veta vad som menas med ”biologiskt nedbrytbara” och ”komposterbara”.

– De är nedbrytbara i naturen eller i komposten.

– Så jag kan kasta dem i naturen?

– Rent teoretiskt, ja, men det är onödigt. Men du kan slänga dem i komposten.

– I min egen kompost?

– Ja, absolut.

Muggarna levereras av Staples, en tillverkare av kontorsutrustning. Där svarar en kvinna i kundtjänsten. Efter en stunds sökande i datorn bekräftar hon att muggarna kan läggas i komposten. De kan även kastas i den vanliga soppåsen eller lämnas till återvinning. Jag avslutar med att fråga om muggarna säljer bra.

– Ja, vi säljer mycket av sånt som är miljövänligt.

… eller i matavfallet

Problemet är att ingenting av det företagen säger är sant. Muggarna bryts visserligen ner i naturen snabbare än konventionell plast, men även om det inte handlar om hundratals år som för oljeplast blir PLA-plasten kvar i naturen i åtminstone ett par år. Kompostering fungerar också det bara i teorin, eftersom PLA kräver en anläggning för industriell kompostering med hög temperatur och sådana är sällsynta i Sverige.⁴

– Det går inte att få in bara plastpåsarna och få dem att brytas ner, men i en mix med matavfallet går det, säger Pär Johansson, vd på Norrlandsjord.

De flesta kommuner samlar in matavfallet till rötning för att tillverka biogas och biogödsel. I biogasanläggningen kan den sega plasten fastna i maskinerna.⁵ Om den lyckas komma igenom hinner den inte brytas ner och hamnar till slut på åkrarna.⁶

Muggarna beskrivs även som ”100% återvinningsbara”. Men att kasta dem i kärlet för plaståtervinning tjänar inte något till. Företaget Svensk Plaståtervinning, som sorterar den plast som lämnas på återvinningsstationer, plockar ut PLA-plasten och skickar den till förbränning. Orsaken är att ”nedbrytbar” plast har andra egenskaper och skulle försämra kvaliteten på den återvunna plasten.⁷

– Det finns idag mycket få förespråkare för dessa plaster i Europa och vi förespråkar att den förbjuds, skriver Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning, i ett mejl.

Staples är världens största leverantör av kontorsmaterial, med försäljning i 27 länder.⁸ När jag kontaktar Staples Sweden AB för att ställa frågor om marknadsföring och hur de ser på bioplastens roll sätts jag till slut i kontakt med Johanna Jigmo-Linde, chef för kvalitetskontroll inom Nordenregionen. Ett par dagar senare får jag ett mejl: ”Jag har kikat snabbt och sett över min kalender. Dessvärre kan vi inte prioritera en intervju i dagsläget.”

Åsa Stenmarck var tidigare regeringens särskilda utredare av plastens miljöeffekter och är nu ansvarig för Nationell plastsamordning på Naturvårdsverket. Hon understryker vikten att skilja mellan biobaserad plast och ”bionedbrytbar”.

– Ett problem med plast som kallas bionedbrytbar är att gemene man tror att man kan slänga den i naturen. Det är nog den största faran med bioplast, att vi tror att vi löser ett problem fast vi inte gör det, säger Åsa Stenmarck.

Släng ”komposterbar” bioplast i brännbart

Biobaserad plast är helt eller till viss del tillverkad av biologiska råvaror som majs eller sockerrör. Att använda förnybara råvaror innebär lägre utsläpp av koldioxid, men kan också skapa andra problem som att odlingen av råvaror till plast tränger ut matproduktionen. Idag är den risken liten eftersom produktionen av biobaserad plast är begränsad.

– Däremot är det en risk för hela bioekonomin om man ser det som en oändlig resurs, att man i rädslan för klimatförändringar begår nya misstag, säger Åsa Stenmarck.

Förra året publicerade forskare från Lettland, Nederländerna och USA en studie där de räknade på hur mycket landyta som skulle krävas för att ersätta den plast som används till förpackningar inom EU med biobaserad plast. Resultatet: en yta större än Irland och vatten motsvarande en femtedel av EU-ländernas konsumtion av färskvatten.⁹

Försök pågår att använda råvaror som inte kan användas som mat eller restprodukter från till exempel sockerrörsodlingar. Forskning kan alltså i framtiden kanske lösa problemet, men i nuläget har den inte gjort det.

Mest miljövänligt är mer plaståtervinning

Hos Konsumentverket finns flera anmälningar för vilseledande marknadsföring. En är riktad mot mathandelskedjan Ica och gäller flera produkter som påstås vara nedbrytbara eller komposterbara. Ingen anmälan har dock lett till ett tillsynsärende.

Åsa Stenmarck säger att de har uppmärksammat den överkreativa marknadsföringen.

– Vi ser nu helt felaktiga annonspåståenden, från att det inte är plast över huvud taget till att den försvinner i naturen, säger Åsa Stenmarck.

Ett problem för bioplasten är begreppsförvirringen, där ord som nedbrytbar kan få konsumenter att tro att de kan lämna plasten i naturen.

Vilken roll kan då bioplasten komma att spela i framtiden? Just nu pågår arbetet med att införa EU:s engångsplastdirektiv i Sverige och där klassas även biobaserad plast som plast, bland annat på grund av risken för nedskräpning. Ett problem för bioplasten är begreppsförvirringen, där ord som nedbrytbar kan få konsumenter att tro att de kan lämna plasten i naturen. När EU-kommissionen antog en plaststrategi 2018 slog den fast att i frånvaro av en tydlig märkning och utan möjligheter till återvinning riskerar bioplaster att öka nedskräpningen och orsaka problem för återvinningen. Förutom att minska användningen av plast är det just återvinningen via retursystemet som kan minska nedskräpningen.¹⁰

Men för att på allvar minska konsumtionen av plast måste återvinningen bli bättre. Idag återanvänds bara cirka tio procent av den plast som konsumeras i Sverige i nya plastprodukter, resten går huvudsakligen till förbränning i landets fjärrvärmeverk.

*

Fakta bioplast

Bioplast är ett samlingsnamn för flera olika slags plaster.

Biobaserad.

Plast som helt eller delvis är tillverkad av biologiska råvaror, till exempel sockerrör eller majs.

Biologiskt nedbrytbar.

Plast som bryts ner snabbare än konventionell plast. Kan bestå av såväl fossila som biologiska råvaror. Att de bryts ner snabbare innebär inte att de försvinner med en gång om de kastas i naturen, och de medför samma problem med nedskräpning som konventionell plast.

Komposterbar.

Innebär att plasten i teorin kan komposteras. Det kräver dock nästan alltid en industriell kompost som kan hålla en högre temperatur. I Sverige finns mycket få industriella komposter. Nästan alla kommuner samlar i stället in matavfall till rötning och produktion av gödsel och biogas.