Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Politik |

Att bemöta Partiet Nyans

Partiet Nyans arrangerar demonstration mot koranbränningar vid Mynttorget i april 2022. Foto: Jessica Gow/TT.

Efter det nya partiet Nyans uppmärksammade framgångar i valet är frågan hur de kommer att bemötas. Som Miljöpartiet 1985? Eller som SD och Feministiskt Initiativ 2006?

Av Cecilia Garme | 5 oktober 2022
Cecilia Garme är politisk journalist, moderator och fil dr i statsvetenskap.
ProfilLästid 8 min Skärmläsarvänlig
I korthet
Partiet Nyans vill företräda invandrarnas intressen och fick 0,44 procent av rösterna i riksdagsvalet. Det är ungefär lika många som partierna Medborgerlig Samling och Alternativ för Sverige skrapade ihop tillsammans. Alltså helt marginellt. Men kommunvalet gav en annan bild. I några valdistrikt i storstädernas förorter fick Nyans över 10 procent, ibland över 20 procent, och rekordet sattes i valdistriktet ”Rinkeby mellersta” med hela 29,9 procent av rösterna i kommunvalet.

Framgången ska inte överdrivas eftersom de absoluta talen är små. Men frågan är ändå vart Nyans är på väg – och hur partiet kommer att bemötas framöver. Efter påskupploppen beskrev dåvarande justitieministern Morgan Johansson (S) Nyans som ett hot mot det öppna samhället, ett extremt farligt parti som slår in en kil mellan muslimerna och resten av det svenska samhället.

I stängda nätforum rasade diskussioner […] det påstods att muslimska barn ”kidnappas”.

Det var inte taget ur luften. Partiet Nyans uppgång sammanföll i tid med omfattande desinformationskampanjer mot Sverige på nätet och konspirationsteorier om att den svenska socialtjänsten ”tar barn” från muslimska familjer med stöd av LVU (lagen om vård av unga). I stängda nätforum rasade diskussioner med tiotusentals deltagare där det påstods att muslimska barn ”kidnappas” av svenska myndigheter och överförs till svenska hem där de tvingas äta fläsk och dricka alkohol, en ryktesspridning som tidskriften Doku avslöjade i januari.

Nyans partiledare Mikail Yüksel har förnekat att ryktesspridningen har koppling till partiet. Samtidigt säger han idag till Kvartal att LVU är en av partiets tre stora frågor. De två andra är islamofobi – partiet vill bland annat förbjuda koranbränning – samt Palestina. Som enda svenska parti vill Nyans införa sanktioner mot Israel.

– LVU är en viktig fråga särskilt för våra kvinnliga och äldre väljare. Unga väljare röstar på oss på grund av rasism och diskriminering på arbetsmarknaden, och Palestina är viktigt för palestinier i Sverige. Men jag skulle säga att alla tre frågorna är lika viktiga, säger Mikail Yüksel.

Så bemöts nya partier

Nya partier i Sverige har haft väldigt olika utvecklingsbanor. Miljöpartiet kom in i riksdagen 1988 med 5,5 procent av rösterna efter att i valet innan, 1985, ha fått bara 1,5 procent. Vad det gröna genombrottet berodde på har diskuterats. Hade MP helt enkelt tur med valvinden? Miljöfrågan var den viktigaste väljarfrågan under säldödens sommar 1988. Men det fanns samtidigt en underliggande, mer långsamt framväxande miljötrend som hade tagit sin början med kvicksilverdebatten på 1960-talet, menar statsvetaren Martin Bennulf i en analys av 1988 års val. De andra partiernas reaktion blev, hur som helst, att snabbt utveckla och marknadsföra sin egen miljöpolitik. Man triangulerade, alltså lade sig nära Miljöpartiets positioner i syfte att konkurrera ut nykomlingen. Och den strategin var inledningsvis framgångsrik – Miljöpartiet åkte ur riksdagen i valet 1991.

En liknande triangulering mötte Feministiskt Initiativ som bildades 2005 i syfte att nå riksdagen 2006. Socialdemokraterna startade rentav ett eget nytt nätverk – ”Feministas” – trots att man hade ett kvinnoförbund som funnits i decennier. Partiet Feministiskt Initiativ, lett av den tidigare vänsterpartiledaren Gudrun Schyman, möttes liksom Miljöpartiet nästan 20 år tidigare av extremt stort medieintresse, ofta med positiva tongångar. Men F! drabbades snabbt av interna motsättningar och valresultatet blev bara 0,6 procent.

Inför valet 2010 var SD trots sin litenhet det tredje mest uppmärksammade partiet i medierna.

I samma val, 2006, fick Sverigedemokraterna 2,93 procent av rösterna. Och vad som därefter hände kan i vart fall inte beskrivas som triangulering. Tvärtom. Inför valet 2010 var Sverigedemokraterna trots sin litenhet det tredje mest uppmärksammade partiet i medierna, enligt medieforskaren Kent Asp. Medieuppmärksamheten var dessutom starkt negativ, och inställningen från de då sju riksdagspartierna var snarlik. Som bekant skulle det unisona avståndstagandet från SD några år senare kodifieras i den så kallade Decemberöverenskommelsen (2014).

Motsatta bedömningar

Så vad kommer att hända med Nyans?

Författaren, integrationsföreläsaren och den tidigare polisen Mustafa Panshiri har varnat partier och medier för att stöta ut Nyans på det sätt som skedde med SD. Han skriver:

Precis som sverigedemokrater vill dessa muslimer att man respekterar frågor som rör deras identitet, kultur och traditioner. Dessa frågor kommer inte att vinna majoriteten av vare sig arbetare, företagare eller landsbygden men de har och kommer att fortsätta attrahera många invånare i våra utsatta områden. De muslimer som röstat på Nyans ser inte partiet som bara modiga nog att ta upp dessa frågor utan anser dem även vara en legitim aktör som på riktigt kan göra en skillnad. Partiledaren Yüksel behärskar också det språk som krävs för att kunna sätta ord på den frustration som de känner. (Kvartal 14 september 2022)

Man måste försöka förmedla till deras väljare vad Sverige är för slags land.

Lösningen, enligt Mustafa Panshiri, är alltså att inte demonisera Nyans. Däremot måste man försöka förmedla till deras väljare vad Sverige är för slags land och vad som förväntas av dem som bor här. Man behöver driva hem budskapet att yttrandefriheten är nödvändig och att myndigheter går att lita på.

Men Omar Makram, samhällsdebattör och kompanjon till Mustafa Panshiri i podden Sista Måltiden är av en helt annan uppfattning. Han varnar för en mjuk linje. Tvärtom bör man tillämpa just den isolering och stigmatisering som under många år riktades mot SD.

I en debattartikel i Expressen förklarar han varför.

Argumentet enligt Omar Makram är demografin. SD har en potential på 80 procent av befolkningen, räknat på infödda svenskar och assimilerade invandrare, skriver han. Nyans däremot, kan bara räkna med de 8 procent av befolkningen som är muslimer. En del av de vuxna i den gruppen går inte att omvända från sina föreställningar. Stora satsningar bör i stället riktas mot barn och ungdomar, så att de övertygas om värdet av sekularism, yttrandefrihet och demokrati.

Samma mål alltså, bara lite olika metoder. Rätt rejält olika metoder till och med. Men inte heller Mustafa Panshiris recept handlar om triangulering, snarare om ett nytt tilltal.

Skillnad lokalt och centralt

Nyans partiledare Mikail Yüksel tar diskussionen med ro. Han har inte uppfattat några nya signaler från partierna efter valet och de framgångar som Nyans då noterade.

Partiet Nyans partiledare Mikail Yüksel delar ut valmaterial på Rosengård i Malmö under valrörelsen 2022. Foto: Johan Nilsson / TT.

 

– Vi har inte sett en reaktion som Morgan Johanssons på lokal nivå. Jag tror att de andra partierna kommer att vara positiva mot oss, man måste kunna samarbeta i många frågor. Det brukar vara så i valrörelser att partierna är hårda mot varandra, men sen måste man kunna förhandla, vi har ju en konsensuskultur i Sverige.

Samtidigt uppfattar han att samtliga partier före valet var kritiska. Från den centrala nivån försökte alla partier ”stigmatisera ihjäl” Nyans, anser han.

– Det skiljer inte så mycket mellan SD och S längre i synen på oss. Även Moderaterna har varit väldigt hårda. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har varit skeptiska och rädda att förlora röster till oss, och det har de också gjort. Men nu har vi lagt valrörelsen bakom oss. Det ligger nära till hands för oss att samarbeta med partier som delar våra värderingar. Jag ser inget problem i att föra dialog med alla partier.

Hur stor väljarpotential har Nyans?

– Ganska stor. Vi vänder oss främst till minoriteter, men också till hela Sverige, till exempel när det gäller bostäder. Bostadspolitiken och pensionsfrågor. Men jag skulle säga att minst 10–20 procent av Sveriges befolkning riktar vi oss direkt till.

I en intervju med Kvartal i våras sa du att Sverige höll på att bli en fascistisk stat. Står du fast vid det uttalandet idag?

 – Ja, det har jag sagt några gånger med anledning av retoriken mot minoritetsgrupper och det står jag fast vid. Om vi fortsätter med samma retorik så är vi tyvärr på väg att bli en fascistisk stat som begränsar minoritetsrättigheter, vilket man gör i diktaturer idag. Jag står fast vid det uttalandet.

S har förlorat mest

Det parti som har förlorat flest röster till Nyans är Socialdemokraterna, som annars ofta får många väljare i utanförskapsområdena. Nyans partiledare Mikhail Yüksel tycker sig veta varför. Han menar att Socialdemokraternas ”antimuslimska förslag” inte har gått hem hos väljare i dessa områden. Bland annat språkkrav för medborgarskap, ”förbud mot enbart muslimska friskolor”, förbud mot utländsk finansiering av moskéer och uttalandet av Magdalena Andersson om ”Somalitown”. Det har inte uppskattats av invånarna i de utsatta områdena där Nyans har ökat, enligt partiledare Yüksel.

Risken för polariserande debatter mellan Nyans och de andra partierna framöver tycks vara fortsatt betydande.

Det ska noteras att Socialdemokraterna gick till val på att förbjuda religiösa friskolor oavsett konfession, en ambition som delas av flera andra partier, liksom förbudet mot utländsk finansiering av moskéer, något som S-regeringen före valet beslutade att utreda. En motion av Sverigedemokraternas Richard Jomshof i fjol ställde utöver finansieringsförbudet även kravet att ”muslimska föreningar verksamma i Sverige har en grundläggande positiv syn på det svenska samhället”. Richard Jomshof har nu utsetts till ordförande i riksdagens justitieutskott.

Risken för polariserande debatter mellan Nyans och de andra partierna framöver tycks alltså vara fortsatt betydande. Liksom partiernas behov att diskutera sina respektive strategier i förhållande till det nya partiet och dess väljare.

Redan prenumerant?    
Du har läst en olåst
artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.
  • Alla artiklar
  • Alla poddar
  • Kvartals app
  • Reklamfritt

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?  
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.