Är det av skam eller skamlöshet som journalisterna ligger lågt?

Hannes Råstams bok Fallet Thomas Quick avslutas med ett efterord. Där porträtteras bokens författare av vännen och kollegan Mattias Göransson. Det finns några passager i den intervjun som jag aldrig glömmer: Trots alla sina framgångar och avslöjanden kände sig den döende grävande journalisten lite uppgiven. För vad ledde allt till? De makthavare han avslöjat som inkompetenta, ja rent av lögnaktiga, satt ju fortfarande kvar på sina positioner eller hade befordrats. De system vars grundläggande brister han så tydligt blottlagt tuffade på som tidigare.