Allt färre drunknar – trots stigande havsnivåer

Vid moderna översvämningskatastrofer står drunkningsdöden för runt 75 procent av dödsoffren, enligt WHO. Översvämningar blir enligt WHO dessutom både allt vanligare och allt värre i takt med klimatförändringar, och de drabbar framför allt låg- och medelinkomstländer.

En decimeter på trettio år

Till detta ska vi lägga havsnivåökningarna. Haven stiger och har gjort så en tid. Över tre centimeter per decennium har takten varit de senaste tre decennierna. Sedan början av 1990-talet har världshaven alltså stigit cirka en decimeter.

Antalet drunknade världen har minskat kraftigt sedan 1990.

Man skulle kunna tänka sig att stigande havsnivåer skulle leda till ännu fler översvämningar och i förlängningen drunkningsolyckor. Men det förhåller sig faktiskt tvärtom. Det är ännu ett exempel på att utbildning, bättre teknik och minskad fattigdom gör att vi kan hantera vissa konsekvenser av klimatförändringarna.

Antalet drunknade världen har minskat kraftigt sedan 1990. Siffrorna har sjunkit till nästan en tredjedel på 30 år – från 8,6 till 3,1 per 100 000 invånare och år, enligt Institute for Health Metrics and Evaluation vid University of Washington. Trenden är synlig i alla världens regioner, men allra mest har drunkningsdöden minskat i Asien. Detta är en rätt underrapporterad global trend.

Man kan notera att drunkningsolyckorna är betydligt vanligare i fattiga länder än i rika, och att den globala minskningen framför allt drivs på av utvecklingen i medel- och låginkomstländer. En annan delförklaring är att allt färre barn och ungdomar i lägre tonåren har drunknat sedan 1990. Det handlar om betydligt mer än en halvering i absoluta tal, och ännu mer än så i relativa tal.

Men – man ska ha i minnet att dessa beräkningar utesluter drunknade i översvämningar, vid skeppsbrott på öppna havet och tsunamier. Det berättar Amy Peden vid University of New South Wales i Sydney i Australien. Hon är folkhälsoforskare och expert på drunkning på global nivå. Amy Peden säger att ingen vet exakt hur många som drunknar i världen, men att de studier som gjorts ändå visar att drunkningarna har minskat, men sannolikt inte lika mycket som den officiella statistiken säger.

Men kan klimatförändringarna och dess följder påverka drunkningstalen?

–  Det finns inga klara tecken på några sådana samband, säger Amy Peden. Främst tror jag att fler värmeböljor kan få människor att bada i nya mönster för att svalka sig, vilket kan skapa nya risker.

Mycket har dock åstadkommits under det senaste decenniet, påpekar hon. WHO uppmärksammade drunkningfrågan i en första rapport år 2014. Och i år har FN instiftat en World drowning prevention day – den 25 juli – för att poängtera vikten av arbetet mot drunkning. I samband med detta påpekade Amy Peden tillsammans med andra forskare att det behövs bättre data om drunkning.

Ett låglänt land

Åter till Bangladesh. I ett låglänt land som Bangladesh ligger mer än halva landytan lägre än fem meter över havet, och hela 28 procent av befolkningen på över 160 miljoner lever längs kusten. Men trots detta har antalet drunknade minskat från mer än 31 per 100 000 och till mindre än 5 per 100 000 och år sedan 1990.

Man har satsat på att minska drunkning bland barn genom att införa avlönad barnpassning i vattennära byar där föräldrar ofta lämnar sina barn utan tillsyn när de arbetar, berättar Amy Peden. Och även genom simskolor – många i fattiga länder kan inte simma.

I nuläget drunknar minst 600 personer om dagen i världen, eller runt 236 000 om året, enligt WHO:s senaste data. Men för trettio år sedan var siffran mer än det dubbla.

Män extra utsatta

Att drunkna är en typiskt manlig företeelse. Ungefär dubbelt så många män som kvinnor drunknar på global nivå. Och även bland barn är drunkning vanligare bland pojkar än bland flickor. I Sverige har runt 80 procent av de drunknade varit män de senaste åren.

Män rör sig oftare i närheten av vatten i samband med arbeten som fiskare eller sjömän, men har även ofta ett mer riskbenäget beteende, de simmar till exempel oftare ensamma och använder oftare alkohol i samband med bad eller båtliv.

Andra faktorer som kan medföra risk för att drunkna är låg utbildning eller låg inkomst, dålig hälsa eller bruk av alkohol när man är nära vatten. Barn som badar eller leker nära vatten utan tillsyn löper större risk liksom människor som badar eller åker båt där man har dålig lokalkännedom.

Runt sekelskiftet 1900 drunknade drygt 1 000 personer om året i Sverige, vilket motsvarar över 20 per 100 000 och år. Numera drunknar i regel färre än 100 personer om året, vilket motsvarar ungefär 0,7 per 100 000 och år. Ökad simkunnighet och bättre förståelse av risker har bidragit till denna utveckling.

Preventivt arbete

Drunkningsfaran kan förhindras på en stor mängd olika sätt: allt från räcken och stängsel på strategiska ställen och bättre sjöfartsteknik till simundervisning, utbildning i livräddning och risktänkande, övervakning av barn när de badar, byggnadsplanering vid kustnära bosättningar och varningssystem inför översvämningar.

Mycket av detta har genomförts och håller på att genomföras. Även om havsnivåerna kommer att fortsätta stiga och kan medföra ökade drunkningsrisker – det påpekade folkhälsoforskaren Staffan Janson vid Karlstads universitet nyligen – så stiger även kunskapsnivåerna kring riskerna och hur man hanterar dem.

Andra faktorer som kan medföra risk för att drunkna är låg utbildning eller låg inkomst, dålig hälsa eller alkoholmissbruk.

Agera nu eller simma senare, menar vissa klimataktivister. Men trots klimatförändringarna är det även allt mer ovanligt att drunkna vid isolyckor i Sverige. Trenden är tydligt fallande, och under 2000-talet har antalet dödsoffer vid isolyckor ungefär halverats.

Slutligen – det globala måttet på drunkningar må vara grovt i detta sammanhang. Men likafullt är det ett sätt att mäta hur bra mänskligheten kan vara på att förvärva kunskaper och implementera nya, livräddande normer. Samt utveckla teknik och fungerande metoder. Många fall av drunkningsdöd har undvikits de senaste decennierna. Och ännu fler kan vi undvika i framtiden om vi fortsätter att dra lärdomar av forskningen.

Så vad tror Amy Peden om framtiden?

– Jag är optimistisk. Vi lär oss mer och mer om drunkningsdöden – och hur man ska motarbeta den. Vi ser också en större medvetenhet, även inom FN och andra organ. Klimatförändringarna med översvämningar och höjda havsnivåer oroar mig, men vi har hittills egentligen inga bevis för att de leder till fler drunkningar.

Och även om data om drunkningar i samband med översvämningar saknas på global nivå så kan man notera hur cykloner numera påverkar Bangladesh. I maj 2019 drabbades landet återigen av en cyklon. Färre än 20 personer omkom denna gång.