Vart tionde barn berört av orosanmälan

Antalet orosanmälningar om barn ökade med 55 procent mellan 2018 och 2024, enligt Socialstyrelsens nya nationella kartläggning. Förra året hanterade kommunernas socialtjänster omkring 514 000 anmälningar, som rörde totalt 233 000 barn mellan 0 och 17 år.

– En halv miljon – det studsar man ju på. Och vi förväntar oss att den siffran kommer att öka, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson till Svenska Dagbladet.¹

Enligt rapporten leder ungefär hälften av alla anmälningar till någon form av utredning. Polis, skola samt hälso- och sjukvård stod bakom närmare 60 procent av anmälningarna under 2024, medan privatpersoner stod för omkring var tionde.

Socialstyrelsen bedömer att ökningen delvis kan förklaras av att fler vuxna och myndigheter blivit mer benägna att slå larm vid misstanke om att barn far illa.

– Det ska räcka med en misstanke. Hellre en för mycket än en för lite, säger utredaren Johanna Garefelt till SvD.

Samtidigt har arbetsbördan för socialtjänsten vuxit kraftigt. Medianantalet anmälningar per kommun har fördubblats sedan 2018.

Särskilt vanligt är orosanmälningar i socioekonomiskt utsatta kommuner. I 44 procent av fallen handlar anmälningarna om vårdnadshavares beteende, exempelvis misstänkt våld eller omsorgsbrister.

Äldre barn mellan 13 och 17 år är överrepresenterade i statistiken, medan yngre barn förekommer mer sällan. Socialstyrelsen misstänker att små barn riskerar att upptäckas för sent.

Från och med 2026 blir dessutom flera nya myndigheter anmälningsskyldiga, bland annat Försäkringskassan, Skatteverket och Arbetsförmedlingen. Socialstyrelsen räknar därför med att antalet orosanmälningar kommer att fortsätta öka.