Så gick det för de unga afghanerna
Publicerad
14 Sep 07:11
Lästid
2 Min
Unga afghanska män, som kom till Sverige 2015, har klarat sig bättre på arbetsmarknaden än väntat. Foto: Jens Bäckström/TT
Det har gått tio år sedan flyktingkrisen 2015, då drygt 160 000 människor sökte asyl i Sverige.
I Kvartals podd, ”Djupet: Tio år sedan flyktingkrisen – del två” beskriver forskare hur integrationen på arbetsmarknaden har gått snabbare än väntat – men också hur stora värderingsskillnader fortfarande präglar vardagen för många migranter.
Skribent
Många som kommit till Sverige från länder i Mellanöstern och Nordafrika har haft det omvittnat svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Oavsett om man mäter sysselsättning eller självförsörjningsgrad, ser statistiken sämre ut för migranter, jämfört med majoritetsbefolkningen.
Men i den andra delen av ”Djupet: Tio år sedan flyktingkrisen” framgår att någonting har hänt sedan covid-19-pandemin. Enligt professor emeritus Eskil Wadensjö vid Stockholms universitet har unga afghanska män idag högre sysselsättningsgrad än jämnåriga svenskfödda.
– Det blev ingen systemkollaps. Tvärtom ser vi att många kommit i arbete snabbare än man trodde, inte minst under covid-åren” säger Wadensjö.
Statistiken kommer från Konjunkturinstitutet och en studie som heter ”Invandringen och dess effekter på svensk ekonomi”. Siffrorna sägs förvåna forskarna som gjort studien. Studien pekar också på att sysselsättningsgraden för män från Afghanistan över tid börjar närma sig nivåerna för inrikes födda män – främst när man tar hänsyn till faktorer som vistelsetid i Sverige eller utbildning.
Flera utmaningar finns kvar
Men ett decennium efter flyktingkrisen kvarstår också flera samhällsutmaningar.
Bi Puranen, docent och generalsekreterare för World Values Survey, konstaterar i podden att migranters värderingar om familj, jämställdhet och hedersnormer ofta krockar med det svenska majoritetssamhället.
– Det tar i genomsnitt tio år innan de svåraste frågorna, som barns och kvinnors rättigheter, börjar närma sig majoritetens synsätt, säger hon.
Samtidigt lyfter hon fram positiva exempel: många migranter finns i vården och kollektivtrafiken och var avgörande under pandemin. Men Michael Tärnfalk, socionom, forskare och universitetslektor, varnar för att myndigheter och universitet länge har undvikit frågor om hederskultur och kriminalitet.
– Vi har inte utbildat socionomer med rätt verktyg. Det gör att problemen förstärks, säger han.
Podden visar därmed två parallella bilder av decenniet efter flyktingkrisen: en arbetsmarknad där många etablerat sig, och en samhällsdebatt där frågor om värderingar och sociala problem fortfarande är laddade. Programledare är Magnus Thorén.