Irans svar: ”Avvisar kraftfullt”

Massprotester har brutit ut i Iran efter att landets ekonomi försämrats ytterligare och valutan rialen fallit kraftigt i värde mot den amerikanska dollarn. Protesterna började i Teheran, där missnöjda butiksägare tog till gatorna, och har därefter spridit sig till flera städer och universitetsmiljöer runt om i landet. Demonstranter har rapporterats skandera slagord mot den religiösa ledningen.

Under tisdagen gick USA:s president Donald Trump ut med en varning till Irans myndigheter. I ett kort inlägg på sociala medier uppmanade han regimen att inte döda fredliga demonstranter och skrev att USA är redo att ingripa: ”Vi är redo att agera och fullt förberedda. ”

Trump preciserade inte vilka åtgärder som skulle kunna bli aktuella. USA har tidigare genomfört attacker mot iranska kärnanläggningar, något som då ledde till ett iranskt vedergällningsangrepp mot en amerikansk militärbas i Qatar.

Reaktionen från Teheran lät inte vänta på sig. En senior rådgivare till Irans högste ledare, ayatollah Ali Khamenei, uppmanade Trump att ”vara försiktig” och varnade för att ett amerikanskt ingripande riskerar att utlösa kaos i hela Mellanöstern. Irans utrikespolitiska företrädare har samtidigt betonat att landet ”kraftfullt avvisar” all utländsk inblandning i sina inre angelägenheter.

En talesperson för iransk polis säger att säkerhetsstyrkorna inte kommer att tillåta vad han beskriver som ”fiender” att förvandla oroligheterna till kaos. Sammandrabbningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor har rapporterats från flera håll.

Enligt uppgifter från den semi-officiella nyhetsbyrån Fars och människorättsorganisationen Hengaw har minst åtta personer dödats i samband med protesterna. Två demonstranter ska ha omkommit i staden Lordegan i sydvästra Iran. Ytterligare dödsfall rapporteras från Azna och Kouhdasht i västra delen av landet samt från Fuladshahr i centrala Iran och Marvdasht i söder. Det är oklart om samtliga dödade varit demonstranter eller tillhört säkerhetsstyrkorna.¹

Demonstrationerna beskrivs som de mest omfattande sedan upproret 2022, som utlöstes av Mahsa Aminis död i polisförvar efter att hon gripits av moralpolisen. Samtidigt bedöms de nuvarande protesterna ännu inte ha nått samma omfattning.

– Det som utmärker just den här protestvågen är att den främst handlar om det pressade ekonomiska läget. Matpriserna ökar varje timme och näringslivet har förlamats. Bland demonstranterna finns nu även en betydande andel näringsidkare och affärsmän, säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet, till Svenska Dagbladet.²

Mohammad Fazlhashemi pekar dock på att det saknas enighet bland de som utmanar den högste andlige ledaren, Ali Khamenei, och hans underordnade regering.

– Det finns inget självklart alternativ till nuvarande styre. Motståndarna drar inte jämnt. De är allt från rojalister som vill ha tillbaka monarkin till vänsterrörelser och etniska separatistgrupper som vill bryta sig loss.