EU avstår handelsbazookan

EU:s så kallade anti-coercion instrument – ofta beskrivet som unionens ”handelsbazooka” – kommer inte att tas i bruk i nuläget. Det uppger källor till Euronews efter ett krismöte mellan EU:s 27 ambassadörer i Bryssel på söndagskvällen. Verktyget, som antogs 2023 ger EU möjlighet att straffa ovänligt inställda länder för ”ekonomisk utpressning” genom att begränsa handelslicenser och stänga dem ute från den inre marknaden. Instrumentet har ännu aldrig använts av unionen.¹

Bakgrunden är Donald Trumps hot om att från den 1 februari införa ytterligare tio procents tullar på varor från åtta EU-länder, däribland Danmark, Tyskland och Frankrike. Hotet kopplas till den tilltagande konflikten kring Grönland.

I stället för att aktivera tvångsinstrumentet överväger EU att återuppliva ett redan färdigförhandlat vedergällningspaket värt 93 miljarder euro, riktat mot amerikanska produkter. Paketet togs fram förra året, när osäkerheten var stor kring ett eventuellt handelsavtal mellan EU och USA, och omfattar tullar på upp till 30 procent på en rad varor – från bilar till fjäderfä. Åtgärderna pausades senare, men kan nu återinföras om Trump fullföljer sitt tullhot. Beslut väntas först efter den amerikanska tidsfristen den 1 februari.

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger i SVT:s Agenda att situationen idag skiljer sig från tidigare tullkonflikter, bland annat de som uppstod när Trump införde tullar mot ett 60-tal länder under sin förra mandatperiod.

– Jag tycker att Europa nu måste svara tydligt. Dagens indikationer är på det spåret, att vi vill svara tydligt, säger Kristersson.

Samtidigt betonar han att målet inte är att trappa upp konflikten.

– Men inte i syfte att dra igång ett stort handelskrig, utan i syfte att säga att: Europa står stadigt, Europa står enat, och Europa har viktiga principer som vi alla står bakom.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson kallar Trumps agerande oansvarigt och varnar för att det riskerar att skada relationen mellan USA och Europa, liksom samarbetet inom Nato. Samtidigt ger hon stöd till regeringens hantering av Grönlandsfrågan.

– Det kan säkert finnas saker som jag på marginalen hade gjort annorlunda, men i grunden har vi en bred enighet om både EU-politiken och säkerhets- och försvarspolitiken, och det är en styrka för vårt land, säger Andersson i Agenda.²

På måndagsmorgonen trappade Donald Trump upp retoriken ytterligare i ett uttalande om Danmarks ansvar för säkerheten kring Grönland:

”Nato har i 20 år sagt till Danmark att ’ni måste få bort det ryska hotet från Grönland’. Tyvärr har Danmark inte kunnat göra något åt saken. Nu är det dags, och det kommer att göras!!!”