Efter nedskjutningen – möte mellan USA och Iran

Spänningarna har ökat kraftigt de senaste veckorna, efter att USA förstärkt sin militära närvaro i regionen och Iran varnat för att ett angrepp kan leda till ett större regionalt krig. Drönarincidenten blev ytterligare ett tecken på hur snabbt situationen kan eskalera.

På tisdagen uppgav USA:s militärledning att drönaren närmade sig hangarfartyget USS Abraham Lincoln med vad som beskrevs som ”oklar avsikt”. Ett amerikanskt F-35C-plan sköt ner den i självförsvar. Ingen skadades, och ingen utrustning förstördes.

Samtidigt rapporterade USA att iranska revolutionsgardet trakasserat ett amerikanskt handelsfartyg i Hormuzsundet, en av världens mest strategiska oljepassager.

Trots den militära konfrontationen väntas samtal mellan Iran och USA ändå äga rum på fredag. Enligt regionala diplomater ska Irans utrikesminister Abbas Araghchi möta Steve Witkoff, Donald Trumps Mellanöstern-sändebud, tillsammans med Jared Kushner.

Planerna är dock fortfarande osäkra. Iran vill enligt iranska tjänstemän flytta mötet från Turkiet till Oman och föredrar direkta bilaterala samtal utan regionala aktörer.

Samtal mellan Iran och USA har varit sällsynta sedan den islamiska republiken grundades 1979.¹ Under Donald Trumps första mandatperiod drog han USA ur det internationella kärnenergiavtalet med Teheran, som syftade till att begränsa Irans anrikning av uran i utbyte mot lättade sanktioner.

Förra våren godkände Trump flera rundor av indirekta kärnförhandlingar med iranska diplomater, men samtalen kollapsade efter att Israel i mitten av juni genomfört flyganfall mot iranska kärn- och militärmål – attacker som under en kort period även fick stöd av amerikanska stridsflyg. Om mötet i Istanbul blir av väntas, förutom amerikanska och iranska företrädare, även representanter från Turkiet, Qatar och Egypten delta.

Irans president Masoud Pezeshkian sade på tisdagen att han stöder ”rättvisa och jämlika förhandlingar” med USA. Han betonade samtidigt att samtal endast kan ske om klimatet är fritt från hot och orimliga krav.

Donald Trump har uttryckt hopp om ett positivt resultat, men också varnat för konsekvenser om diplomatin misslyckas. Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt sade i en intervju med Fox News efter nedskjutningen att Trump ”fortfarande är fast besluten att alltid söka diplomati först”, men tillade att han ”alltid har en rad alternativ på bordet, och det inkluderar användningen av militär styrka”.²