Åtta av tio lärare har bevittnat hot och våld mellan elever

Enligt studien Skolan som slagfält har åtta av tio lärare bevittnat hot och våld mellan elever i skolan.¹ Rapporten bygger på svar från lärare i fritidshem, förskoleklass, grundskola och gymnasium. Den visar också att det rör sig om ett nationellt problem i skolmiljön och inte något som är bundet till vissa kommuner eller socioekonomiska områden.

Anna Olskog, ordförande för förbundet Sveriges Lärare, som ligger bakom studien, säger att våldet på senare tid har blivit grövre och att det börjar i allt yngre åldrar. Olskog berättar att man redan i förskoleklass ser hur elever slåss, knuffas och stöter till varandra.

Enligt sju av tio lärare har våldet ökat de senaste tre till fem åren. Samtidigt har även det verbala våldet ökat i skolmiljön.

– Majoriteten av lärarna hör varje vecka eleverna använda kränkande och hårda ord mot andra elever. Det är både hot, förolämpningar, svordomar och könsord, säger hon.

I takt med att våld och hot ökat har det också blivit allt svårare att hantera situationerna som uppstår. Trots det utbredda problemet visar rapporten att många lärare upplever att de inte blir tagna på allvar. Enligt Olskog finns det också en tystnadskultur, där skolledningar hellre skyddar sitt rykte än pratar öppet om problemen.

– Det handlar inte enbart om bristen på stöd i akuta situationer, utan också om en kultur där problem tonas ned och där lärare känner sig ensamma med ansvaret, säger hon och fortsätter:

– Det finns ett tydligt samband mellan bristande ledarskap och hög förekomst av hot och våld när ledningen inte agerar.

Förbundet Sveriges Lärare kräver nu åtgärder i skolorna. De vill bland annat se statliga investeringar, akutskolor för elever som inte kan vara kvar i sin ordinarie skolmiljö samt ett tätare samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och barn- och ungdomspsykiatrin (Bup).

Anna Olskog intervjuades av Ella Öfwerman i Kvartal Idag.