Forskarna Mats Wilhelmsson och Hans Westlund har i två studier påvisat att fastighetsvärden faller av närheten till vindkraftverk.2 Studierna har statistiskt säkerställt att enbart kännedom om att vindkraft projekteras sänker fastighetsvärdet på upp till åtta kilometers avstånd.
Den totala kapitalförstöringen är svår att uppskatta men en försiktig bedömning är att minst 100 miljarder kronor i fastighetsvärden raderats hos främst privatpersoner. Handelsbankens brev nedan är inte unikt:
Vindkraftsindustrin har inte betalat ut skadestånd för förlorade fastighetsvärden till närboende. I takt med att verkens höjd och antal ökar blir berättelserna om bullerproblem allt fler.
”På natten sätter jag på radion för att överrösta ljudet av vindkraftverken. De låter som flygplan som aldrig landar.”3
I en fallstudie bevisar Wilhelmsson och Westlund att värdeförlusten på grund av en vindkraftsetablering är 308 miljoner kronor enbart i Östra Göinge. Men varför är det så oattraktivt att bo i närheten av vindkraft?
En industri utan kontroll
När vindkraftsbolagen ansöker om miljötillstånd ska de själva beräkna om bullernivåerna blir för höga hos de närboende. Detta gör de med sina egna ljudkonsulter och den av naturvårdsverket rekommenderade ljudberäkningsmodellen Nord2000. Ställer man in parametrarna i Nord2000 enligt Naturvårdsverkets regler så får man en ganska blygsam beräkning av hur det kan låta.
Ingen myndighet kontrollerar beräkningarna och hur det faktiskt låter när anläggningen är uppförd. I den mån kontrollmätningar utförs efter driftsättning, så sker det enbart vid några få vindkraftverk för att uppskatta verkens ljudeffektnivå. Denna mätning utförs av industrins egna ljudkonsulter som utförde den inledande Nord2000-beräkningen.
Det finns alltså ingen oberoende uppföljning och ingen kontrollmätning vid de närboende.
En otillräcklig metod
Nord2000 togs fram för att simulera trafikbuller några hundra meter i platt terräng och tar inte hänsyn till all relevant fysik. I ett försök att kompensera för bristerna i modellen innehåller Nord2000 många fria parametrar som användaren kan skruva på. Med Nord2000 kan man alltså lätt påverka resultatet i önskad riktning. Enligt flera studier beräknar modellen ofta ljudnivåerna 5–7 decibel för lågt vid avstånd på 1 kilometer.4
Nord2000, som används för att beräkna ljudstyrka från vindkraftverk, bygger på A-vägning av ljudnivån (dBA), vilket innebär att andelen lågfrekvent ljud, särskilt infraljud, filtreras bort. Då vindkraftverk avger sina högsta ljudnivåer i infraljudsområdet ger denna metod en otillräcklig (oacceptabel) bild av den verkliga ljudpåverkan från vindkraftverk.
”Ibland slutar det blåsa och det blir tyst. Då minns jag hur det ska vara och det känns som att jag ska börja gråta.”3
Vilka ljud är störande?
Ljudets styrka mäts i decibel (dB) och ljudvågornas svängningar i Hertz (Hz). Hörbart ljud ligger mellan 20 och 20 000 Hz. Högfrekventa ljud dämpas av atmosfären, marken och fasader medan lågfrekventa ljud breder ut sig lättare. Allt ljud under 20 Hz klassificeras som infraljud och har en enorm genomträngningsförmåga och sprids långt. Infraljud förekommer naturligt i bland annat åskmuller och jordbävningar.
Ljud från vågornas svall eller vindens smekning över trädkronorna består av kontinuerligt lågfrekvent ljud, med inslag av infraljud, och uppfattas vanligen som avkopplande även i relativt höga nivåer. Det har vi troligen evolutionen att tacka för. Naturligt ljud är ofta kontinuerligt och jämnt i sin karaktär och upplevs i regel som harmoniskt.
Buller är onaturligt genererat ljud, typiskt från maskiner. Det är i regel mer ojämnt och uppfattas av människor som mer störande och disharmoniskt jämfört med naturligt ljud av motsvarande ljudstyrka.5
Ljud från vindkraftverk är pulserande och i huvudsak lågfrekvent med onaturliga nivåer av infraljud. Detta ljud upplevs som störande även i relativt låga hörbara nivåer. Ett synnerligen disharmoniskt amplitudmodulerat (AM) ljud uppkommer sena kvällar och nätter, då atmosfären närmast marken ändrar karaktär.6 Trafikbuller är också disharmoniskt, men är i sitt frekvensinnehåll väldigt olikt buller från vindkraft, då det är förskjutet mot högre frekvenser och saknar AM-ljudinslag. Trafikbullret har högsta tillåtna gräns på 55 dBA utanför husfasad.
Överdosering av infraljud
Många tror att man måste höra ljud för att påverkas av det, vilket ofta används som argument mot att ohörbart infraljud skulle ha påverkan på människor. Men detta är inte vetenskapligt belagt.
”När vindkraftverket låter mycket vägrar hästarna att gå in i stallet eftersom det ligger nära vindkraftverket.”3
För att infraljudet ska höras behöver det nå en ljudstyrka i paritet med en rockkonsert (120 dB), men det påverkar oss fast vi inte kan höra det. Här behöver vi tala om dos, det vill säga vilken ljudstyrka man utsätts för och under hur lång tid. Otoneurologen Håkan Enbom, som är specialist på örats och hjärnans neurologi, pekar på nyare studier som påvisar en koppling mellan infraljud och hälsa, såsom migrän, yrsel, depression och påverkan på hjärnans aktivitet och det autonoma nervsystemet.7 Vilken dos infraljud som är farlig för hälsan och på vilket sätt är inte klargjort.
De studier som menar att infraljud inte påverkar oss har dock inte testat de doser som förekommer omkring nyare vindkraftverk. Vi har genomfört noggranna mätningar av infraljud vid nyare vindkraftverk och ser typiskt nivåer som ligger mellan 90–110 dB vid 1 Hz kring de närboende, vilket motsvarar 100–120 dB infraljud totalt. Detta är värden som ligger långt över det naturliga såväl i styrka som tid.
Studier av infraljud och våra mätningar
Det finns två nyare studier som ofta förs fram av Naturvårdsverket som exempel på att infraljud från vindkraft inte påverkar människor.8 I den finska studien från 2021 utsätter man ett fåtal människor för 89 dB infraljud under 10 minuter. Men de som bor i närheten av vindkraftverk kan utsättas för infraljuden under åratal.
I den australiensiska studien från 2023 utsätter man ett fåtal människor för 87 dB infraljud under 3 dygn. Vi registrerar 86 dB naturligt infraljud då vindkraftverken är avstängda. Våra kontrollmätningar i närheten av svenska vindkraftsanläggningar visar att bägge studierna är helt otillräckliga.
Vi kan bara spekulera i vilka infraljudsnivåer 300 meter höga vindkraftverk kommer att avge.
Till infraljudets egenheter hör att det ofta ökar i styrka inomhus. Ljud är vibrationer och dessa lågfrekventa vibrationer får själva huset att skaka. Personer som haft större vindkraftverk som granne några år kan vittna om att exempelvis kittet släppt från glasrutorna.
Man har heller inte inkluderat experter på hjärnans fysiologi i dessa studier. Vindenergin som skapar dessa ljud växer exponentiellt med de allt högre vindkraftverken. Vi kan bara spekulera i vilka infraljudsnivåer 300 meter höga vindkraftverk kommer att avge.
”En man i Småland går runt i sin trädgård med hörselskydd och solglasögon. Vindkraftverkets skugga susar oavbrutet över gräset och rotorbladens sus pågår oupphörligt.”3
Ljudets spridning
Hur ljud sprids över större områden beror till mycket stor del på den rådande atmosfären, topografin, markens beskaffenhet, ljudkällornas relativa positioner och frekvensinnehåll. Får man inte med allt detta i beräkningsmodellen på ett noggrant sätt kan man inte simulera ljudets spridning. Baserat på flera noggranna infraljudsmätningar från vindkraftsanläggningarna Målarberget och Lervik har vi kalibrerat beräkningsprogramet SoundSim360, som kan beräkna ljudets spridning över stora komplexa områden, inklusive infraljud. Kontrollmätningar visar att denna modell är betydligt mer tillförlitlig än Nord2000.
De som fått vindkraftanläggningar som granne kan vittna om kraftigt förhöjda bullernivåer under kvällar och nätter. Närboende har i egna mätningar registrerat ljudnivåer långt över det godkända vilket har en negativ påverkan även på djurlivet.
”Jag köpte huset för att jag är jägare. Förr kunde det stå 15–20 dovhjortar på åkern. Nu är de, tjädrarna och orrarna borta. Jag har inte sett en fladdermus sedan verket startades. Djuren flyr. Kvar bor vi människor med huslån.”3
Vi har kontrollmätt bullernivåer vid Sötterfällans tio 190 meter höga vindkraftverk av typ Vestas V136 3.6 MW, ett av världens mest sålda vindkraftverk. Mätningarna har gjorts vid tre platser där människor bor: Lagerstorp, Olsbo och Snyggebo. De visar en stor variation i bullernivå som överskrider de beräkningar vindkraftsbolaget själva gjort.
Bolagets egna beräkningar med Nord2000, som låg till grund för miljötillstånd, visade att alla tre platserna beräknades ligga klart under gränsen 40 dBA. När Sötterfällan var uppförd anlitade vindkraftsbolaget samma ljudkonsult som tidigare för att kontrollmäta den verkliga ljudeffektnivån hos tre av verken. Ljudkonsultens kontrollmätningar bekräftade de egna tidigare ljudberäkningarna vid verken.
I vår kontrollberäkning har vi använt SoundSim360 och studerat en typisk dag och natt så att atmosfärens påverkan kan beräknas korrekt.9 Ljudnivåerna kan ses i diagrammet nedan, tillsammans med konsulternas Nord2000 beräkning och de högsta uppmätta värdena (”Topp”):
För att få miljötillstånd för en vindkraftsanläggning måste man kunna visa att vindkraftverken inte skapar buller som överstiger 40 dBA.10 Vid Lagerstorp och Snyggebo mäter vi ofta upp nivåer över 45–50 dBA. Som mest uppmättes 60 dBA vid Snyggebo och Lagerstorp, och 45 dBA vid Olsbo. ”Konsult” visar Nord2000-beräkningen.
Dessa höga uppmätta nivåer uppträder ofta på kvällar och nätter. SoundSim360 visar att ljudeffektnivån hos verken ofta överskrids med mer än 10 dBA. På dagtid är de uppmätta nivåerna dock ofta betydligt lägre. Det är alltså en stor variation som till stor del styrs av de atmosfäriska förhållandena.
Miljötillstånd på felaktiga grunder
Vindkraftsindustrin hävdar att vindkraftverk inte låter mer än ett modernt kylskåp men våra kontrollmätningar visar något helt annat. I Sverige finns 1 500 vindkraftverk som är 190 meter eller högre. Ytterligare 2 500 vindkraftverk med en höjd över 190 meter har fått miljötillstånd eller handläggs. Om Sötterfällans faktiska ljudnivåer är representativa beviljas miljötillstånd på felaktiga grunder.
Omfattningen av bullerproblemen är så stor att man bör genomföra en oberoende och noggrann långtidsmätning av ljudnivåerna vid Lagerstorp, Olsbo och Snyggebo för att se hur ofta man bryter mot 40 dBA-nivån. Infraljudet bör mätas ned till 0.1 Hz, både utomhus och inomhus.
Idag rekommenderar Naturvårdsverket Nord2000, en metod för att beräkna ljudnivåer som underskattar lågfrekventa ljud och utelämnar infraljud. Den behöver ersättas av en lämpligare beräkningsmetod.
Vinstdrivande företag ska inte kontrollera sig själva. Svenska staten bör ge en myndighet i uppdrag att kontrollera de faktiska bullernivåerna, på precis samma sätt som livsmedelsverket, läkemedelsverket eller skolverket.
Vindkraftverk har en kort livslängd och såväl rotorblad som generatorer slits snabbt ner vilket då skapar högre luftmotstånd och mer buller. Rotorbladen kan vinklas för att generera mer elektricitet och på så vis öka vinsten. Därför bör bullret kontrollmätas kontinuerligt.
Skadestånd till drabbade
Bullret är en av de viktigaste anledningarna till att vindkraftsindustrin raserar fastighetsvärden. Vindkraftsanläggningarna är så olönsamma att skadeståndskrav skulle leda till konkurs. Detta är därför något som staten kommer att behöva hantera.
Egendomsskyddet finns inskrivet i Sveriges grundlag och i internationella konventioner som Sverige ratificerat. Så varför gäller inte normalt och självklart egendomsskydd vid vindkraftsetableringar?
Miljöbalken kräver att den som bedriver miljöfarlig verksamhet ska använda bästa tillgängliga teknik. Varför gäller inte den bestämmelsen vid vindkraftsetableringar?
Det borde tillsättas en kommission för att reda ut varför svenska myndigheter blundat för alla dessa övertramp från vindkraftsindustrin.
Noter
- https://www.scb.se/pressmeddelande/antalet-vindkraftverk-har-okat-med-nastan-900-procent/
- The socio-economic cost of wind turbines: A swedish case study, https://www.mdpi.com/2071-1050/13/12/6892
Valuating the negative externality of wind turbines: traditional hedonic and difference-in-difference approaches, https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1674034&dswid=-4049 - De kursiverade citaten i den här texten kommer från människor som är grannar med vindkraft men önskar vara anonyma.
- Conny Larsson. Ljud från vindkraftverk, modell-validering-mätning: Slutrapport Energimyndighetens projekt 32437-1. Technical report, Uppsala University, LUVAL, 2014
Martin Almquist, Ilkka Karasalo och Ken Mattsson. Atmospheric sound propagation over large-scale irregular terrain. Journal of Scientific Computing, 61(2): 369–397, 2014 - Kerstin Persson Waye, Michael Smith och Mikael Ögren. Hälsopåverkan av lågfrekvent buller inomhus. Technical Report 3, Sahlgrenska Akademin Medicinska Institutionen, 2017. I denna studie finner man bl.a. att: ”För kontinuerliga och i mindre grad för intermittenta ljud (till exempel fläktbuller, värmepumpar och kompressorer) är det väl studerat att om det finns lågfrekventa komponenter är ljudet mer störande än buller utan lågfrekvent innehåll. Om det dessutom förekommer amplitudmodulationer eller pulserande förändring av nivån, så är det väl belagt att både störning och hörbarhet ökar. Det finns härutöver ett stort antal studier publicerade som visar att A-vägd ljudnivå underskattar lågfrekventa ljuds störande inverkan.”
- AM-ljud består av en högfrekvent bärvåg, där amplituden svänger med en låg frekvens, vilket ger upphov till ett pulserande och swishande ljud som kan spridas stora avstånd. Uppträder ofta kvällar och nätter.
- Markus Weichenberger, Martin Bauer, Robert Kühler, Johannes Hensel, Caroline Garcia Forlim, Albrecht Ihlenfeld, Bernd Ittermann, Jürgen Gallinat, Christian Koch och Simone Kühn. Altered cortical and subcortical connectivity due to infrasound administered near the hearing threshold – evidence from fmri. PLOS ONE, 12(4):1–19, 04 2017
Caroline Garcia Forlim, Leonie Ascone, Christian Koch och Simone Kühn. Resting state network changes induced by experimental inaudible infrasound exposure and associations with self-reported noise sensitivity and annoyance. Scientific Reports, 14(1):24555, 2024 - Panu P. Maijala, Ilmari Kurki, Lari Vainio, Satu Pakarinen, Crista Kuuramo, Kristian Lukander, Jussi Virkkala, Kaisa Tiippana, Emma A.Stickler och MarkkuSainio. Annoyance, perception, and physiological effects of wind turbine infrasound. The Journal of the Acoustical Society of America, 149(4):2238–2248, 04 2021
Nathaniel S. Marshall, Garry Cho, Brett G. Toelle, Renzo Tonin, Delwyn J. Bartlett, Angela L. D. Rozario, Carla A. Evans, Christine T. Cowie, Oliver Janev, Christopher R. Whitfeld, Nick Glozier, Bruce E. Walker, RooKillick, MiriamS.Welgampola, Craig L. Phillips, GuyB. Marks och Ronald R. Grunstein. The health effects of 72 hours of simulated wind turbine infrasound: A double-blind randomized crossover study in noise-sensitive, healthy adults. Environmental Health Perspectives, 131(3):037012, 2023. - Med samma ljudeffektnivå på verken som vid Nord2000-beräkningen.
- Avser tomtgräns.
artikel från Kvartal
- Alla artiklar
- Alla poddar
- Kvartals app
- Reklamfritt