Det lilla landet som står upp mot röda Kina

Det som präglade valrörelsen var konflikten om inställningen till Kina. Det konservativa partiet Kuomintang (KMT) vill ha kvar principen om att Taiwan ska ingå i Kina, dock inte under dagens kommunistdiktatur. KMT är Kina-nationalistiskt och anti-kommunistiskt. Det vill upprätthålla nära kontakter med fastlandet också idag och samarbetar gärna under principen om ”ett Kina” som de kom fram till 1992, där båda sidor var eniga om att det bara finns ett Kina, men tolkar innebörden olika.

Att Peking uppenbart föredrog KMT bidrog till att partiet förlorade. Liberala DPP:s nationalism handlar om Taiwans egen identitet, och partiet har en vision om att Taiwan i en framtid ska kunna bli formellt självständigt. Dock vågar man inte för närvarande deklarera formell självständighet eftersom kommunistpartiet tydligt har meddelat att en sådan självständighetsförklaring innebär krig.

Valet på lördagen stod mellan tre partier, DPP, KMT och People First Party (PFP). Den som vill se hur argumentationen mellan partierna såg ut kan läsa ett referat av partiledardebatten den 29 december.³ Sammanfattningsvis står DPP för Taiwans framtida självständighet medan de andra två partierna har en vision om samhörighet och dialog med fastlands-Kina:

Hongkongs öde skrämde taiwaneserna

Bakgrunden är att Taiwan formellt heter Republiken Kina (ROC) och kulturen, de historiska museerna och språket handlar om Kina som helhet, inte bara om Taiwan. Taiwan var ockuperat av Japan till 1945, och innan dess ingick ön i Qing-dynastins Kina.

Det gör att visionen om en framtid med Taiwan och Kina som en enhet lever kvar. Folkrepubliken Kina hävdar konsekvent att Taiwan är en del av det kinesiska territoriet och har lovat att tillämpa principen ”ett land, två system”, något som var grunden för att Kina fick ta över Hongkong från Storbritannien 1997.

Dock visar utvecklingen i Hongkong att denna utfästelse inte har trovärdighet. Kina kontrollerar domstolarna i Hongkong och deporterar kritiker till fastlands-Kina. Det har lett till att miljontals människor i Hongkong demonstrerat för demokrati och självständigt civilsamhälle.

Det har i Taiwan medfört att en stor majoritet – över 85 procent av de yngre enligt en undersökning – ser sig som taiwaneser, inte som kineser och vill se en framtida självständighet för Taiwan.⁴ President Tsai Ing-wen sa: ”Hongkong är ett exempel på att auktoritärt styre inte kan samexistera med demokrati.” Det blev grunden för Tsai Ing-wens stora valseger.

Kinesisk propaganda och turistbojkott

Självständighetssträvandena innebär dock ekonomiska problem för Taiwan. Kina är en diktatur under kommunistpartiet. Men i mitten av 1980-talet, med president Deng Xiaoping, omvandlades ekonomin i kapitalistisk riktning. Det är ingen slump att det nu finns kineser som tillhör världens rikaste. 100 000 taiwanesiska företag finns i Kina, men investeringarna har minskat kraftigt senaste åren.⁵ Fortfarande är det ekonomiska utbytet med Folkrepubliken Kina viktigt för Taiwan. I augusti förbjöd Kina dessutom enskilda kinesiska resenärer att besöka Taiwan. Möjligheterna till ekonomisk samverkan har minskat under den nuvarande presidenten.

Den gamla ”tiger-ekonomin” Taiwan – med sina drygt 23 miljoner invånare – är idag en relativt rik välfärdsstat, med en högre BNP per capita än europeiska länder som Portugal, Grekland och Polen.⁶  En ekonomisk grund för utvecklingen är stark satsning på innovation och en fungerande marknadsekonomi med tydlig konkurrens. Dessutom har Taiwan 12-årig skolplikt och hela 141 universitet.

Kina arbetade aktivt för att underminera DPP:s och Tsai Ing-wens ställning under valrörelsen. Man finansierade åtskilligt motstånd och var underjordiskt aktiv på nätet.

Kina har alltmer börjat påverka opinion över hela världen. Den statliga kinesiska Xinhua nyhetsbyrå är störst i världen och når ut till över 200 länder. Experten Rush Doshi på tankesmedjan Brookings i USA och som arbetar på en bok om Kinas globala påverkansoperationer, påpekade nyligen att alla länder i allt högre grad måste uppmärksamma Kinas alltmer aggressiva informationsagerande.⁷ Här kan vi lära oss av Taiwan.

Taiwans politiker bemöter desinformation på nätet

När jag var i Taiwan i slutet på förra året träffade jag vice utrikesministern Chen Ming-chi, som sa att Kina inför det taiwanesiska presidentvalet satsat på provokationer, cyberattacker, sprida lögnaktiga rykten och använda sociala medier till att angripa den nuvarande regeringen. När jag sedan frågade demokratiministern Audrey Tang om man inte kunde förbjuda propagandaangreppen svarade hon att den lagreglerade yttrandefriheten gör det svårt att agera med förbud. I stället är politiker och departementstjänstemän aktiva på nätet, rättar det falska och påpekar det propagandistiska. Politiker på ledande poster i Taiwan förefaller generellt i högre grad vara närvarande på sociala medier än deras kollegor i Sverige. Dessutom bör den blivande psykförsvarsmyndigheten – som nu utreds – få i uppdrag att kartlägga informationsangrepp och ge offentlighet åt dem.

Oro för Kinas krigshot

Sedan DPP fick makten har kinesiska krigsfartyg rört sig nära Taiwan i sundet mellan länderna. Taiwan har också de senaste åren genomfört en kraftig försvarssatsning. Få tror att ett militärt angrepp ligger nära till, inte minst därför att ett sådant förväntas leda till att USA militärt ställer upp bakom Taiwan. På mitt besök i Taiwan var det märkbart att många var skrämda inför framtiden och att Donald Trump, som i och för sig tydligt ställt upp bakom Taiwan, skapar en osäkerhet – inte minst därför att den militära tyngdpunkten nu ligger i konflikten med Iran.

Demokratin Taiwan bör få stöd

Sverige är tyst om Taiwan. När taiwanesiska regeringsmedlemmar vid några tillfällen besökt Sverige har de oftast inte fått träffa svenska ministrar. Regeringen har inte uttalat sig. Dock finns rader av praktiska kontakter. Taiwan är en av Sveriges största handelspartner i Asien.⁸ I Taiwan finns åtta Ikea-varuhus. Dessutom finns åtskilligt forskningsutbyte. Stiftelsen för strategisk forskning har satsat 30 miljoner kronor på forskningssamarbete med Taiwan.⁹

UD, EU, FN undviker alla att kommentera Taiwan. Endast 15 länder i världen har erkänt och har formella diplomatiska relationer med Taiwan. En slutsats av detta tolfte demokratiska val i Taiwan är rimligen att den demokratiska omvärlden måste göra stödet till Taiwan tydligt. Detta bör vara en uppgift för Sverige att ta upp i EU och till exempel se till att Tsai Ing-wen inbjuds att tala inför EU-parlamentet.