Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Nyheter

Rättsdatabaserna förlorade i Högsta domstolen

Lexbase – en tjänst där allmänheten kan söka efter personer och företag som har varit föremål för juridisk prövning, arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT

Högsta domstolen har beslutat att företag som säljer känsliga personuppgifter via rättsdatabaser inte längre får göra det. Beslutet som grundar sig på GDPR, EU:s dataskyddsförordning, har mött hård kritik och ses som en inskränkning av den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten.

Lyssna på inslaget och mycket mer i podden Kvartal Idag.
Laddar ...
Följ Kvartals poddar: Apple | Spotify
Av Kvartals redaktion | 25 februari 2025
Profil Inlästa texterLästid 1 min Skärmläsarvänlig
I korthet
Idag beslutade Högsta domstolen att företag som säljer känsliga personuppgifter via rättsdatabaser inte längre får göra det. Rättsdatabastjänster som Lexbase och nyhetsbyrån Verifiera får därmed inte längre dela brottmålsdomar med sina kunder.

– Det här är den största inskränkningen av tryck- och yttrandefriheten och offentlighetsprincipen i modern tid, säger Gunnar Axén, ansvarig utgivare och styrelseordförande för Verifiera.

Beslutet baseras på GDPR, EU:s dataskyddsförordning, som sätter stopp för domstolar att lämna ut känsliga personuppgifter till företag som säljer vidare dessa domar till journalister, företag eller privatpersoner.

– Det här är ju djupt beklagligt att Högsta domstolen underordnar svensk grundlag, svensk tryck- och yttrandefrihet under EU-rätten, fortsätter Axén.

Oisín Cantwell, nyhetskolumnist på Aftonbladet, ser både för- och nackdelar med domen. Han framhåller att det finns motstridiga intressen, där vissa använder tjänsterna för legitima skäl medan andra, som kriminella gäng, kan missbruka dem.

– Vi vet inte riktigt än vad den här domen får för konsekvenser, säger Cantwell, och antyder att kommersiella aktörer kan komma att hitta kryphål.

Samtidigt pågår en parallell process vid Attunda tingsrätt, där EU-domstolen ska vägleda om tingsrätten har rätt att hålla inne handlingar med hänvisning till GDPR eller om svensk grundlag står över EU-lagarna. Axén är dock skeptisk till att EU-domstolen skulle värna om svensk grundlag mer än det svenska rättsväsendet.

Redan prenumerant?    
Du har läst en olåst
artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.
  • Alla artiklar
  • Alla poddar
  • Kvartals app
  • Reklamfritt

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?  
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.