- LSS-reformen, Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, genomdrevs 1994 av dåvarande socialminister Bengt Westerberg. Assistansersättningen var en central del av reformen.
- Kostnaderna för assistansersättningen har vuxit kraftigt. 1994 låg de svenska kostnaderna på ungefär samma nivå som i de andra nordiska länderna. Ett decennium senare var de däremot nästan dubbelt så höga i Sverige som i våra nordiska grannländer och fyra gånger så höga som i genomsnittet av EU. Enligt alla prognoser kommer kostnaderna att fortsätta stiga om inget görs.
- Assistansersättning är ett statligt bidrag som kan tillfalla den som har behov av mer än 20 timmars assistans i veckan för de så kallade grundläggande behoven. Utöver dem har den som får assistansersättning även rätt till assistans för alla andra behov. För dessa finns det inte någon övre gräns vad gäller antalet timmar.
- Totalt sett är assistansersättningen en av de dyraste förmånerna i socialförsäkringen, trots att den omfattar en av de minsta bidragsgrupperna. Ersättningen kostar staten lika mycket som barnbidraget, men medan det senare går till drygt 1,3 miljoner personer, får endast cirka 15 000 personer assistansersättning.
- Var femte personlig assistent som anställs av personer med assistansersättning är en nära anhörig, som kompenseras för utgifter som sällan förekommer. I genomsnitt överkompenseras de med 28 500 kr i månaden. Andra funktionshindrade får huvudsakligen nöja sig med mindre i handikappersättning under ett helt år än vad anhöriga utförare får utbetalt i överkompensation – per månad.
- Staten betalar årligen ut i genomsnitt drygt 300 000 för mycket i assistansersättning till anhöriga som vårdar en funktionshindrad.
- Ersättningstagaren behöver inte tidigare ha bott eller arbetat en enda dag i Sverige och behöver heller inte ha betalt skatt här för att få ett årligt bidrag som kan uppgå till en eller ett par miljoner i kronor. Bidraget kan betalas ut i full skala från dag ett.
- I december kommer den pågående LSS-utredningen att komma med ett förslag om hur assistansersättningen kan reformeras. Antagligen kommer det att innebära att det införs ett tak för antalet timmar.
År 1994 låg kostnaderna för LSS i Sverige i nivå med våra grannländer. Ett decennium senare var de nästan dubbelt så höga i Sverige som i övriga Norden och fyra gånger så höga som EU-genomsnittet. Förra året upptog assistansersättningen tre procent av Sveriges statsbudget. Och systemet kan enkelt utnyttjas genom att närstående anställs som assistenter. Micael Kallin har räknat på vad som skulle bli den stora frihetsreformen för funktionshindrade.
Klockan klämtar för dem med assistansersättning. Den statliga så kallade LSS-utredningen, som granskar ersättningen, beräknas vara färdig i december i år. Den regering som tillträder efter valet kommer sannolikt att införa ett tak för ersättningen, för att komma till rätta med de kostnader som annars förutspås öka med miljardbelopp. Samtidigt g