Så få utländska brottslingar utvisas

�tervända till Sverige under en viss tid eller för resten av livet.

Men av de utländska medborgare som dömts till fängelse och som är folkbokförda i Sverige är det endast tre procent som dömts till utvisning. Att det är relativt få folkbokförda som utvisas framgår i en rapport från statliga Brottsförebyggande rådet, BRÅ samt i en analys av utlänningslagen i ett examensarbete från 2020 av Sandra Lindqvist vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet. Hon konstaterar att ”utvisning vid fängelsedom är relativt ovanligt när det gäller tidsbestämt fängelsestraff för en folkbokförd utlänning.”

Ny lag tidigast 2022

Regeringen tillsatte i april en utredning om ”skärpta regler för utvisning på grund av brott” som ska presenteras nästa år. Det innebär att en ny lag tidigast kan träda i kraft år 2022. Men redan med gällande lagstiftning går det att utvisa fler kriminella utländska medborgare än idag, även de som är folkbokförda i Sverige.

Den första utvisningslagen tillkom år 1914. Syftet med lagen påminner faktiskt om villkoren för utvisning idag. Redan när den första utvisningslagen trädde i kraft var avsikten att utöka möjligheten att avlägsna icke önskvärda utlänningar. Det gällde framför allt dem som dömts för brott i landet. Hänsyn togs, liksom idag, till utlänningens anknytning till Sverige.

Även om personen har släkt här – till exempel en ”klan” – kan det försvåra en utvisning.

Även idag gäller alltså att ju starkare anknytning, desto allvarligare måste brottet vara för att leda till utvisning. Har utlänningen vistats i Sverige en längre tid krävs det synnerliga skäl för utvisning. Har personen barn i Sverige ska hänsyn tas till barnens behov av kontakt med föräldern. Även om personen har släkt här – till exempel en ”klan” – kan det försvåra en utvisning. En utvisning får heller aldrig verkställas till ett land där det finns risk för avrättning eller tortyr.

Halvering av andelen utvisningar

BRÅ har analyserat utvisningarna under åren 2000–2014. Under denna period sjönk andelen utvisade utländska medborgare som dömts för samtliga typer av brott i tingsrätt (med eller utan fängelse i straffskalan) och som inte var folkbokförda i Sverige, från drygt 20 procent till omkring 11 procent. (BRÅ uppger att de inte har denna statistik för åren efter år 2014.)

Det innebär att en av 100 dömda utländska medborgare som var folkbokförda i Sverige och begick ett brott utvisades under denna period.

För fängelsedömda utländska medborgare som var folkbokförda i Sverige vid tiden för domen utvisades strax under en procent under denna period.

Det innebär att en av 100 dömda utländska medborgare som var folkbokförda i Sverige och begick ett brott utvisades under denna period. Och att cirka var tionde utländsk medborgare som inte var folkbokförd i Sverige och begick ett brott utvisades vid slutet av perioden.

Motsvarande siffror för samtliga med fängelsedom var 3 procent för folkbokförda utländska medborgare respektive 25 procent för icke folkbokförda utlänningar. Av de som dömdes till livstids fängelse fick samtliga icke folkbokförda domen förenad med utvisning, och bland de folkbokförda förenades livstidsdomen med utvisning för drygt 70 procent.

Flera riksdagspartier har riktat kritik mot den så kallade 1-årsregeln, det vill säga att praxis är att det krävs ett fängelsestraff på minst ett år för utvisning (för icke återfallsförbrytare). Men den vanligaste strafftiden för den som utvisats på grund av brottslighet är faktiskt två månaders fängelse.

En förklaring till att kortare fängelsestraff än ett år är vanligast bland dem som utvisas, är sannolikt att bland de utvisade hade en stor andel begått brott där domstolen bedömde att återfallsrisken var hög, dessutom fördubblades andelen som redan hade minst en tidigare lagföring under perioden 2000–2014. Återfall i brott möjliggör utvisning på grund av brott, trots att straffvärdet är kortare än ett år. En annan förklaring kan vara att med olika förmildrande omständigheter och eventuell ungdomsreduktion, blir den utdömda tiden i en del fall kortare än straffvärdet. Det påpekar Lisa Westfelt, som skrev BRÅ:s kortanalys. ”Utvisning på grund av brott 2000-2014”.

Starkt skydd mot utvisning för folkbokförda

För dem som är folkbokförda ger anknytningen till Sverige ett påfallande starkt skydd mot utvisning. Under perioden 2010–2014 fick till exempel fler än hälften, 57 procent, av de morddömda, och 81 procent av de som dömts för våldtäkt eller grov våldtäkt stanna kvar i Sverige efter avtjänat straff. Man kan fråga sig om den uppenbarligen långtgående hänsyn som tas till brottslingens anknytning motsvarar allmänhetens rättsuppfattning.

För att en person som vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd sedan minst fyra år, eller varit bosatt i landet i minst fem år, ska kunna utvisas måste det finnas synnerliga skäl. Och det ska handla om brottslighet med ett högt straffvärde och som är av mycket allvarlig art. Som exempel på sådan allvarlig brottslighet nämns i förarbetena (Prop. 1979/80:96 s. 63):

• brott mot person, såsom mord och dråp samt brott som medför svåra integritetskränkningar,
• organiserad brottslighet, där gärningspersonen systematiskt med olika metoder skaffar sig själv en ekonomisk vinning på enskildas eller på samhällets bekostnad och
• brott som medför stora skadeeffekter, till exempel grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling.

Anknytning får allt större vikt

Om man är av uppfattningen att för få utvisas på grund av brott eller ser ett problem i att andelen brottsdömda som utvisas har halverats, så bör man fråga sig vad det beror på. Det självklara svaret behöver inte vara att lagstiftningen är för generös, den kan också vara otydlig eller snårigt utformad. Orsaken kan också vara att domstolarna inte är tillräckligt restriktiva i sina bedömningar då utvisning kan komma i fråga, genom att de tillmäter anknytningen till Sverige allt större vikt.

Det som i första hand behövs här är kanske inte en lagskärpning.

Lindqvist framhöll i sitt examensarbete brister i lagen: ”Lagstiftningen om utvisning på grund av brott är knapphändigt formulerad och medför oklarheter i många avseenden. Exempel på oklarheter är vilka faktorer som får vägas in i en återfallsriskbedömning när det inte föreligger någon tidigare dokumenterad brottslighet och hur faktorerna i bedömningen av en utlännings anknytning ska värderas.”

Det som i första hand behövs här är kanske inte en lagskärpning. Utlänningslagen har sannolikt aldrig varit mer restriktiv än vad den är idag vad gäller utvisning på grund av brott. Efter ändringar år 1994 skärptes bestämmelserna om utvisning. En utlänning, som tidigare bara kunde utvisas om fängelsedomen var ett år eller mer, kunde nu utvisas om brottet kunde leda till fängelse.

Det finns med andra ord redan utrymme med dagens lag att utvisa fler utländska medborgare som begår brott.

Riksdagspartiernas syn på utlänningslagen

Vi har frågat samtliga riksdagspartier om de vill ändra utlänningslagen vad gäller utvisning på grund av brott.

Regeringen har, som nämnts ovan, utifrån det så kallade januariavtalet med Centern och Liberalerna tillsatt en utredning om hur lagen ska kunna skärpas. Den uttalade viljeriktningen är alltså en skärpning, vilket också framgår tydligt i direktiven till utredningen.

Inget riksdagsparti uppger att det vill göra det svårare att utvisa. Däremot är Vänsterpartiet tillfreds med dagens utlänningslag i den här frågan. Miljöpartiet betonar inte heller i sitt svar att det finns ett generellt behov av skärpning av lagen för att underlätta utvisningar, utan lyfter fram behov av en översyn av lagen framför allt vad gäller hedersrelaterade brott och hatbrott. Samtidigt betonar MP vikten av att beakta humanitära aspekter vid utvisning.

De tre oppositionspartierna till höger (SD, M, KD) förespråkar alla en relativt långtgående skärpning av lagen. Utifrån svaren nedan samt deras förslag i den allmänna politiska debatten är det tydligt att de vill gå ännu längre än regeringen (med januaripartierna).

Både Moderaterna och Kristdemokraterna skriver att ”utvisning ska vara huvudregel när utlänningar begår allvarliga brott/döms till fängelse”. Moderaterna vill att den dömdes anknytning till Sverige ”endast i undantagsfall ska utgöra skäl för hinder mot utvisning på grund av brott”. Sverigedemokraterna skriver inte explicit att fängelsestraff bör leda till utvisning, men eftersom partiet anser att ”anknytning för de utlänningar som begår allvarlig brottslighet inte bör beaktas av domstolarna”, torde resultatet ofta bli detsamma, det vill säga utvisning.

I samtliga utlänningslagar har anknytning vid utvisning på grund av brott beaktats. Det skulle alltså innebära ett paradigmskifte om det blev en sådan långtgående skärpning av lagen. Det kan nog betraktas som osannolikt. Det gäller också Moderaternas förslag som avser att ”gängmedlemmar som utgör ett kvalificerat säkerhetshot ska utvisas från Sverige, oavsett om de dömts för brott”.

Sammanfattningsvis går det att konstatera att en överväldigande majoritet av riksdagspartierna förespråkar en skärpning av utlänningslagen vad gäller villkoren för utvisning. Det är dock svårt att tro att Socialdemokraterna kan få med sig Miljöpartiet på så långtgående skärpningar som högeroppositionen vill se. Däremot kan nog regeringspartierna komma överens med (L+C) om en skärpning av lagen.

Riksdagspartiernas svar på frågan: ”Vill ditt parti ändra utlänningslagen (2005:716) om utvisning på grund av brott, i sådana fall hur?”

VÄNSTERPARTIET

”När det gäller utvisning av kriminella så döms redan i dag de utländska medborgare som begått grova brott i regel till utvisning om de saknar väsentlig anknytning till Sverige. Vänsterpartiet vill ha kvar de regler som gäller i dag.

Vidare kan en del personer inte utvisas, eftersom vissa länder inte tar emot sina medborgare eller för att de riskerar att utsättas för tortyr eller annan omänsklig behandling.”

MILJÖPARTIET

”Lagen ses just nu över av regeringen. Vi tycker det är särskilt viktigt att titta närmare på lagstiftningen i förhållande till hedersrelaterad brottslighet, hatbrott och att stärka skyddet för offer för människohandel. Sen måste varje utvisning alltid föregås av en prövning om det finns hinder för att genomföra utvisningen, såsom skyddsbehov eller stark anknytning. För oss i Miljöpartiet är det grundläggande att Sverige inte utvisar någon som riskerar förföljelse, tortyr eller dödsstraff.”

SOCIALDEMOKRATERNA

”Socialdemokraterna vill att det ska bli enklare att utvisa de som begår brott. Kravet på laglydighet gäller lika för alla i Sverige – oavsett om man är svensk medborgare eller inte. Får man chansen att påbörja ett liv i Sverige förväntas man därför följa de lagar och regler som gäller i landet. Bryter man det förtroendet måste konsekvenserna för den som gör sig skyldig till allvarlig brottslighet vara kännbara.  Därför har regeringen tillsatt en utredning som ska lämna förslag på skärpta regler om utvisning på grund av brott – så att fler kan utvisas än idag.

Utredningen ska lämna förslag på skärpta regler om utvisning på grund av brott, ett förbättrat skydd mot utvisning av brottsoffer och bättre möjligheter att neka och återkalla uppehållstillstånd med anledning av brott.”

CENTERN

”Centern har inom ramen för Januariavtalet kommit överens om att se över en skärpt reglering som innebär att det finns förutsättningar att i fler fall än i dag utvisa personer som begår brott. Därför har vi tillsatt en utredning som ska se över detta (2020:44). Vilka lagändringar som utredningen föreslår återstår att se. När utredaren presenterat sina förslag kommer vi att ta ställning till dem.”

LIBERALERNA

”Liberalerna anser att reglerna för utvisning på grund av brott ska skärpas. Personer utan svenskt medborgarskap som begår allvarliga brott kan i vissa fall dömas till utvisning efter avtjänat straff. Vår ståndpunkt är att domstolen alltid ska pröva frågan om utvisning om straffvärdet är minst sex månaders fängelse, till skillnad från dagens praxis som ligger på minst ett års fängelse. Det innebär att utvisning alltid övervägs för den som döms för till exempel grovt olaga tvång och grovt olaga hot.

Dessutom vill vi att frågan om utvisning alltid ska prövas avseende vissa typer av brott. Vid hedersrelaterade brott ska utvisning vara huvudregel. Vi menar även att rasistiska brott och andra hatbrott, grova vålds- och sexualbrott samt våld i nära relationer är exempel på brottslighet som signalerar en form av hot både mot offret och mot andra människor i samma situation, vilket gör att utvisning oftare bör vara aktuellt.”

Genom januariavtalet har Liberalerna drivit igenom att det nu arbetar en statlig utredning för att ta fram skärpta regler för utvisning på grund av brott. Vi står bakom direktiven till utredningen, som innebär att det görs en bred översyn av en lång rad frågor gällande utvisning.”

KRISTDEMOKRATERNA

”Kristdemokraterna vill sänka gränsen för utvisning från ett års fängelse till sex månaders fängelse. För återfallsförbrytare ska utvisning kunna gälla även för straff under sex månaders fängelse.

Kristdemokraterna vill kunna utvisa till andra EU-länder.

Kristdemokraterna vill ändra reglerna som säger att utvisning av flyktingar endast ska kunna ske med hänsyn till allmän ordning och säkerhet och så vill vi ändra reglerna som kräver synnerliga skäl för att vissa utlänningar ska kunna utvisas.

Kort sagt vill Kristdemokraterna förändra reglerna så att utvisning är huvudregel när utlänningar begår allvarliga brott i Sverige.”

MODERATERNA

”Moderaterna ser behov av att ändra utlänningslagen. Dagens praxis innebär att få utländska medborgare utvisas från Sverige, trots att de döms för allvarlig brottslighet. Det gäller bland annat de slags brott som inte sällan begås inom ramen för den organiserade brottsligheten. Moderaterna anser att ett brott med ett straffvärde på fängelsenivå som huvudregel ska leda till utvisning på grund av brott, även om det inte föreligger en återfallsrisk. Vidare ska den dömdes anknytning till Sverige endast i undantagsfall utgöra skäl för hinder mot utvisning på grund av brott. Dessutom ska åklagare alltid yrka på utvisning på grund av brott när förutsättningarna enligt lagstiftningen är uppfyllda.

Moderaterna har vidare presenterat ett förslag att gängmedlemmar som utgör ett kvalificerat säkerhetshot ska utvisas från Sverige, oavsett om de dömts för brott. Det handlar om en möjlighet att utvisa utländska medborgare som kan befaras begå eller medverka till brott inom ramen för grov organiserad brottslighet och den utländska medborgaren bedöms utgöra ett kvalificerat säkerhetshot. Lagen om särskild utlänningskontroll, som idag endast träffar terrorist- och spioneribrott, bör tjäna som förebild.”

SVERIGEDEMOKRATERNA

”Sverigedemokraterna anser att det måste bli enklare att utvisa personer som begår brott. Fler brott av allvarlig art, i synnerhet de mot person, bör alltid leda till utvisning oavsett om straffvärdet överstiger nuvarande praxis på ett år eller inte. När domstolarna överväger om utlänningar ska utvisas beaktar de idag även utlänningens anknytning till Sverige.

Anknytningen för de utlänningar som begår allvarlig brottslighet bör inte beaktas av domstolarna, endast svenska medborgare har en ovillkorlig rätt att befinna sig i landet. Även särregleringen för de utlänningar som befunnit sig i Sverige under en längre tid bör avskaffas. Oavsett om du begår brottet efter en vecka eller fem år förväntas alla som kommer till Sverige att lyda de lagar och normer som gäller här, detta borde i synnerhet framgå om en utlänning har varit här under längre tid.”