Insikten om värdet av att lära av sina konkurrenter är centralt för internationella företag, samtidigt som den är svår att omsätta i handling. När mer effektiva eller innovativa företag utmanar etablerade bolag brukar den första reaktionen vara att förminska och bortförklara utmanarnas framgångar. När detta inte lyckas framförs ofta krav på skyddsvallar, tullar och importkvoter.
Så agerade den amerikanska bilindustrin på 1970-talet när den pressades allt hårdare av konkurrensen från Japan. Det japanska svaret blev att bygga och driva fabriker enligt japansk modell i Nordamerika och där fortsätta framryckningen, men nu med amerikanska arbetare och underleverantörer, i några fall till och med amerikanska fackföreningar. Det tog bort utrymmet för bortförklaringar. I stället fick USA-företagen lära sig hur japanerna utformade produktionsflöden och leverantörstyrning. Lärandet underlättades av att det nu på det egna territoriet fanns japanska så kallade transplants¹ och att deras lokalanställda som utbildats i de bästa japanska metoder nu kunde rekryteras som chefer och specialister till Ford, Chrysler och GM. Resultat: hela den amerikanska bilindustrin höjde kraftigt sin kvalitet och produktivitet, vilket den internationella bästsäljaren The machine that changed the world visade.²
Scania gjorde det
Är då detta amerikanska lärostycke relevant för svenska företag, politiker och myndighetschefer?
Det enkla svaret är ja. Exempelvis har lastbilsföretaget Scania visat betydelsen av systematiskt samarbete med och kunskapsöverföring från företag i andra länder. När man skrev avtal med amerikanska Cummins att leverera insprutningssystem till Scanias dieselmotorer följdes toppchefernas signaturer upp med att projektledare och tekniker från Södertälje flyttade till Cummins motorfabrik i Columbus, USA och att Cummins skickade medarbetare till Södertälje.³ På så sätt kunde man skära igenom kulturella lager och få insikt om varandras sätt att tänka och arbeta. När i ett annat sammanhang Scania såg behovet att lyfta effektiviteten i sitt produktionssystem vände man sig till Toyota, världsledare på resurssnål tillverkning. Toyota önskade i sin tur lära av Scanias berömda sätt att utveckla modulära produkter, där varje produktsystem byggs upp av ett litet antal noga definierade och utprovade moduler. Företagens sammanfallande intressen gjorde båda beredda att på djupet och utan företagspolitiska hinder, lära av varandra.
Ett mer Sverigespecifikt hinder är självuppfattningen att vi lever i ett annorlunda och upphöjt föregångsland.
Medan Sveriges internationella företag, från Alfa Laval till Atlas Copco, Scania och Volvo, klarar sig bra, inte minst genom viljan att studera och lära av nya innovationskonkurrenter, från bland annat Kina4, pressas det svenska samhällssystemet av svårlösta problem, särskilt inom kriminalpolitiken och skolan. Men bortsett från punktinsatser sker här föga av lärande bortom nationsgränsen. Ett hinder är att politiker och myndigheter i Sverige, liksom i andra rika länder, inte är utsatta för någon internationell konkurrens som i förlängningen kan slå ut dem. Men ett mer Sverigespecifikt hinder är självuppfattningen att vi lever i ett annorlunda och upphöjt föregångsland, som gärna kan undervisa andra, men har föga att lära av dem. Säkerhetspolitikens begynnande normalisering skulle kunna öppna för omorientering och vilja att lära också på dessa områden.
More
Vi ser även en liten ökning i hur allmänheten ser på brottsutvecklingen i stort.
Samverkan mellan polis och andra myndigheter ser av de allra flesta om ett sätt att minska brottsligheten, liksom särskilda satsningar mot gängkriminaliteten.
Sverigedemokraterna har en stark ställning i denna fråga, där hela 29 procent menar att de har bäst politik. Miljöpartiet och Centerpartiet rankas lägst i denna fråga.
