UTBILDNING | Vi vet i dag mer än någonsin om hur inlärning går till. Men på svenska lärarutbildningar förmedlas inte kunskapen från forskningsfronten – pedagogernas intresse för att ompröva gamla sanningar förefaller svalt. Lärarstudenter kommer illa rustade till högskolan, samtidigt som kvaliteten på utbildningen är undermålig. Lärarkårens deklassering innebär en risk för att skolsystemet klyvs mitt itu, skriver Isak Skogstad.
Read MoreDEMOKRATI | Efter populismens framgångar kritiseras idén om en motsättning mellan folk och elit. Men för att förstå varför populister vinner stöd behöver vi inse att deras världsbild delvis är korrekt. En närmast enig samhällselit har i västvärlden drivit fram förändring i viktiga politiska frågor. Återstår att diskutera om elitens intressen strider mot medborgarnas, skriver Peter Esaiasson.
Read MoreRÄTTSSTATEN | Också Sverige präglades en gång av klankultur. Historien om hur klanernas makt försvann ger en ledtråd till hur de kan upplösas på andra håll i världen. Samtidigt syns tecken på klansamhällets återkomst i våra förorter i form av gängvåld, vendettor och moralpolis. För att stävja problemen måste rättsväsendet bevisa att det är att lita på, skriver Dan Korn.
Read MoreHISTORIA | I Estland skedde på 1930-talet en dramatisk utveckling som bär på viktiga lärdomar för dagens Sverige och andra västländer. Överdrivna krafttag mot populära politiska rörelser som man finner tvivelaktiga kan leda till att man själv börjar likna det dessa rörelser står för, skriver Rurik Holmberg.
Read MoreMAKT | Kritiska diskussioner om samhällseliten börjar förknippas med populism. Samhällsvetenskapliga analysmodeller har tidigare handlat om att ifrågasätta etablerade auktoriteter och uppvärdera synsätt från grupper som har mindre inflytande. I den nya diskursen om folket och eliterna vänds lojaliteten uppåt. Peter Santesson frågar sig vad det är som har hänt.
Read MoreDISKUSSIONER | Får man i Sverige ifrågasätta rätten till abort, förespråka dödsstraff eller restriktiv invandring? Somliga hävdar att vår offentliga debatt är ofri och intolerant. Andra ser sådana påståenden enbart som retoriska vapen. Båda perspektiven är begripliga – men ett samhälle orienterat mot konsensus måste ständigt påminna sig om avvikares rätt att höras, skriver Patrik Lindenfors.
Read MoreDEMOKRATI | Konflikten mellan höger och vänster förefaller överspelad. Nu förenas forna meningsmotståndare i kamp mot populism och i växande misstro mot demokratin. Men den nya alliansens världsbild ter sig ofta lika svartvit som högernationalisternas – bara med omvända förtecken för gott och ont, skriver Malcom Kyeyune.
Read MoreKULTUR | Progressiv konst innebar tidigare en politisk utmaning av det rådande systemet. Men samtidskonstens förening med de rätta åsikterna har lett till en ny ordning, skriver Lars Vilks. Konstnärer är inte längre ”bad guys” – strider inte längre mot etablissemanget. I stället ägnar man sig åt att bevaka en gemensam värdegrund där inga tvetydigheter eller misstänkta avsteg tolereras.
Read MoreTRYGGHET | Massövergreppen i Köln på nyårsafton 2015 är en unik händelse i Europa i fredstid. Även på svenska badhus och musikfestivaler har kvinnor trakasserats sexuellt på ett sätt som inte tidigare förekommit. Paulina Neuding skriver om det nya våldets efterverkningar i debatten – och dess konsekvenser för kvinnors rörelsefrihet.
Read MoreIDÉER | Politiska eftergifter till islamism har sin bakgrund i folkhemstanken om jämlikhet. Men jämlikhet mellan kulturer tycks bli viktigare än jämlikhet inom kulturer. Om vi menar allvar med rätten till frihet, måste vi i praktik och politik försvara denna rätt mot frihetsfientliga övertygelser, skriver Per Bauhn, professor i filosofi.
Read More
