Franska valet: Koalition krävs för bryta dödläge

När valresultatet nu står klart visar det sig att inget av de tre blocken har fått egen majoritet i Nationalförsamlingen. Den segertippade ytterhögern, Nationell samling, fick ”bara” 142 mandat, Macrons Tillsammans 150, medan Nya folkfronten (NFP) – den brokiga samlingen av vänsterpopulister, kommunister, socialister och gröna partier – kammade hem förstaplatsen med 178 mandat.

Som det ser ut just nu verkar dock inget av de tre stora blocken ha förutsättningar att samarbeta med de andra två. Därför öppnar nu allt fler politiker, från vänster till höger, för att göra upp om att bilda en bred mittenkoalition – något som aldrig tidigare provats i Frankrike, skriver Euractiv.

För till skillnad från EU och länder som Sverige och Tyskland är regeringskoalitioner ett okänt begrepp i Frankrike.

– Frankrikes politiska kultur gynnar inte kompromissande, säger Samy Benzina, professor i offentlig rätt vid universitetet i Poitiers till New York Times.

Vänsterledaren vill bli premiärminister

Vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon, ibland kallad Frankrikes Jeremy Corbyn (han anklagas precis som förre Labourledaren för antisemitism), ser sig som det självklara valet som ny premiärminister i kraft av att vara ledare för den största vinnande koalitionen. Men att utse honom till att leda regeringen skulle vara svårsmält för Macron, eftersom vänsterledaren står för en ekonomisk politik på tvärs mot allt som presidentens eget parti, Renaissance, står för.

Mélenchon vill se skattehöjningar på hundratals miljarder Euro, framför allt för ”de rika”, och kräver att en ny fastighetsskatt ska införas, liksom ett maxtak för hur mycket folk ska kunna ärva. Han vill ha prisregleringar på mat och bensin och att pensionsåldern återigen ska sänkas till 60 år.

Alternativet för Macron, om han misslyckas med att locka delar av oppositionen att göra upp i mitten, är att söka stöd till höger – vilket nog vore enklare i ekonomiska sakfrågor. Men i Frankrike är tiden ännu inte kommen för att snickra ihop ett ”Tidöavtal” enligt svensk förlaga.

Om det inte skulle gå att bilda regering återstår möjligheten att tillsätta ett teknokratstyre efter italiensk förebild, som får regera fram till dess nyval kan hållas igen tidigast i juni nästa år.

Men det är inte säkert att fransmännen skulle välja annorlunda då – med fortsatt kaos som följd.

Läs hela dagens Cortado här.