Det här är en kort nyhet från Kvartals Cortado – världen varje vardag.
I början av juli meddelade det japanska fiskeriverket att det sett betydande framsteg inom landets ålodling. Ny äggkläckningsteknik tros nu göra det möjligt att producera mellan 40 000 och 50 000 glasålar årligen. Fiskeriverkets tjänstemän uppgav att man nu bara var ett litet steg från konstgjord kläckning i kommersiell skala.
Den årliga konsumtionen av ål i Japan uppgår till cirka 100 miljoner, så även med den nya uppfödningstekniken är det en bit kvar till att möta efterfrågan i landet med odlad ål. Men målet är att samtliga glasålar som levereras till uppfödarna ska vara inhemskt kläckta senast år 2050, skriver Asahi Shimbun.1
Att kläcka och föda upp en glasål (ålens första stadium) kostar nu runt 1 800 yen (120 kronor), en kraftig minskning jämfört med 2016 då varje kläckning kostade hela 40 000 yen, eller 2 800 kronor.
Det är dock fortfarande tre gånger så mycket som priset för vildfångad glasål, som bara kostar 35-40 kronor per fisk.
Även om de flesta japanska ålar föds upp på odlingar, börjar processen med att fånga in vilda ungålar, så kallad glasål. Att kläcka dessa från ägg har historiskt sett inneburit betydande tekniska utmaningar.
Fakta/Allt om ål
Ålen (Anguilla anguilla på latin) genomgår flera utvecklingsstadier under sitt liv. Dess livscykel är unik i och med att ålen rör sig från sötvatten till saltvatten och tillbaka igen.
1. Leptocephalus (larvstadiet)
Ålens livscykel börjar när äggen kläcks och larverna, leptocephalus. Den europeiska ålen föds i Saragassohavet, medan den japanska kläcks vid ögruppen Marianerna.2 Larverna är genomskinliga och driver med havsströmmarna mot våra kuster. Denna resa kan ta upp till tre år.
2. Glasål
När leptocephalus-larverna närmar sig kusten, genomgår de en metamorfos och blir till glasålar. Dessa är fortfarande genomskinliga men börjar få en ålliknande form. De simmar upp i floder och andra sötvattendrag.
3. Ålyngel3
Glasålarna förvandlas till ålyngel, som är pigmenterade och mer liknar vuxna ålar, men är fortfarande små. I detta stadium börjar de acklimatisera sig till sötvattenmiljöer och växer i storlek.
4. Gulål (juvenil)
Elritsorna utvecklas till gulålar, namngivna efter sin gulaktiga färg. Gulålen lever i sötvatten, sjöar och floder, där de stannar och växer, ofta upp till 20 år eller mer.
5. Silverål (vuxenstadiet)
När ålen är redo att reproducera sig genomgår den en sista metamorfos och blir till silverål. Silverålen har en silvrig buk och mörkare rygg och börjar sin långa resa tillbaka till Sargassohavet för att leka.
6. Reproduktion
Silverålen simmar tillbaka till Sargassohavet, respektive Marianeröarna. Där leker ålen och dör kort därefter. De befruktade äggen kläcks och cykeln börjar om.
(Faktauppgifterna har sammanställts med hjälp av ChatGPT)
Noter
1. https://www.asahi.com/ajw/articles/15333922
2. Den ursprungliga texten beskrev livscykeln för europeisk ål, som föds och simmar tillbaka till Sargassohavet. Det gäller dock inte för japansk ål, som istället föds och simmar tillbaka till ögruppen Marianerna.
3. I en första version av texten skrev vi felaktigt att det tredje stadiet av ålens utveckling kallades elritsa.