IQ i Norden: Uppgång och fall

 Foto: Mostphotos

Foto: Mostphotos

Våra samhällen blir allt bättre, så mycket bättre att till och med intelligensen ökar bland medborgarna. Så har den utvecklingsoptimistiska bilden sett ut – och den bekräftades också länge av IQ-mätningar i flera länder. Men nu faller intelligensen i de nordiska länderna. Det är en stark varningssignal för det svenska samhället, skriver Martin Ingvar, en av Sveriges ledande hjärnforskare.

Vidare läsning

Martin Ingvar är medförfattare till boken Kunskapssynen och pedagogiken – Varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas (Dialogos). Läs vidare om boken i Magnus Henreksons essä Därför har skolvalet blivit ett misslyckande.

Intelligenstester konstruerades av forskare som ville veta vad medfödd begåvning innebär i livet. Genom att mäta intelligens hos ungdomar och sedan jämföra med nya mätningar flera år senare, kunde man se en korrelation mellan IQ och sådant som livslön, hälsa och familjebildning.

James Flynn gjorde systematiska studier och visade att IQ år för år ökade i många länder, vilket ledde till diskussioner präglade av utvecklingsoptimism. [1]  Mellan 1932 och 1978 steg uppmätt IQ i USA med nästan 14 poäng. [2] Den positiva utvecklingen var starkast i de länder som hade bra skolsystem – något som just hade införts – och trenderna tillskrevs framför allt bättre skola parat med god samhällsutveckling. Det som framför allt ökande var resultaten från specifika tester (som är mer känsliga för utbildning) medan den generella begåvningsfaktorn (g-faktorn) inte alls uppvisade samma positiva utveckling. [3]

Efter millennieskiftet har det kommit ett stort antal arbeten från de nordiska länderna som visar motsatt tendens. Det är sannolikt helt riktiga observationer eftersom de är konsistenta över flera länder och uppvisar en trend över tid. Det fall som noterats i de nordiska länderna verkar vara i samma storleksordning som den positiva Flynn-effekten var i USA när det gick som bäst. Det verkar som att det är toppen som faller mest – vilket är i linje med vad till exempel PISA-mätningarna visar. [4]

Så nu är diskussionen igång.

Man kan också se ett tecken på skolans bristande kvalitet i att skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat fortsätter att öka. Bra skolsystem har liten skillnad mellan pojkars och flickors prestationer.

Många teorier har föreslagits för att förstå Flynn-effekten. De har inkluderat biologiska förklaringar, miljöfaktorer – såsom utbildning, teknik och familjestorlek – och minskad IQ-variabilitet i ett jämlikare samhälle.

Mest sannolikt är det flera faktorer som spelar in när trenden nu börjar gå åt motsatt håll. På många håll i världen, inte minst i de nordiska länderna, har ett långsiktigt bekymmer med skolans organisation kunnat ses. Trenden med minskad läsning, fallande resultat inom matematik och logiskt resonemang har kunnat påvisas i internationella jämförelsemätningar.

Likaså finns uppenbara bekymmer med lika tillgång till bra utbildning och lärare. Det syns i Sverige eftersom skillnaderna i skolresultat mellan skolor och inom skolor ökar markant. Man kan också se ett tecken på skolans bristande kvalitet i att skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat fortsätter att öka. Bra skolsystem har liten skillnad mellan pojkars och flickors prestationer.

Det finns historiska data som tillskriver migration en del i den negativa trenden för Flynn effekten. Några aktuella data från Sverige finns inte, men kombinationen av immigration och bristande integration behöver studeras

En genomgång av skolans funktionssätt visar stora problem avseende kunskapssyn och organisation samtidigt som resultaten visar på alarmerande trender där antalet elever som presterar i topp minskat drastiskt, antalet som inte når gymnasiet ökar samtidigt som lärarrekryteringen går trögt. Att Sverige särskilt måste arbeta med rekryteringen av lärare är mycket tydligt när man ser hur intagningskraven till lärarutbildningen ligger mycket lågt och väldigt få vill ägna sig åt matematik eller naturvetenskapliga ämnen.

Det finns historiska data som tillskriver migration en del i den negativa trenden för Flynn effekten. Några aktuella data från Sverige finns inte, men kombinationen av immigration och bristande integration behöver studeras i detta sammanhang – särskilt som Flynn-effekten verkar kunna påverkas av samhällets sätt att organiseras. Både klass- och integrationsresan börjar i skolan.

Oavsett vilken förklaringsmodell som tillämpas, bör man se data om sjunkande IQ-resultat som starka varningssignaler. De vunna sociala vinster vi upplevt med ett alltmer organiserat samhälle, måste skötas för att inte stabiliteten ska påverkas. Skolans förändringsbehov är akut. [5]

Martin Ingvar är hjärnforskare och professor i integrativ medicin vid Karolinska Institutet

Noter

[1] Flynn, J. R. (2012). Are we getting smarter? Rising IQ in the twenty first century. Cambridge: Cambridge University Press.

[2] Flynn, J. R. (1984). The mean IQ of Americans: Massive gains 1932 to 1978. Psychological Bulletin, 95(1), 29-51.

[3] Jakob Pietschnig (2016) The Flynn Effect: Technology May Be Part of It, But Is Most Certainly Not All of It, Measurement: Interdisciplinary Research and Perspectives, 14:2, 70-73, DOI: 10.1080/15366367.2016.1171612

[4] James R. Flynn, , Michael Shayer  IQ decline and Piaget: Does the rot start at the top? Intelligence Vol 66, 2018,112–121

[5] Magnus Henrekson, Inger Enkvist, Martin Ingvar, Ingrid Wållgren, Kunskapssynen och pedagogiken 1-255 ISBN 9789175043319 Dialogos förlag